Moats – en källa till högre avkastning?

En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika …
Fortsätt läsa Moats – en källa till högre avkastning?

Foto: Pixabay

En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika från företag till företag men en större vallgrav gynnar konkurrenskraften på lång sikt. Det finns olika typer av egenskaper i ett företag som kan utgöra en moat. Några vanliga är byteskostnader, skalfördelar, varumärke och nätverkseffekter.

Varför moats?

En konkurrensfördel är något som för närvarande tillåter ett företag att ha hög lönsamhet. Problemet med hög lönsamhet är att det lockar till sig konkurrenter. Om andra bolag ser att det går att tjäna mycket pengar inom ett område så kommer de försöka ta del av den kakan. När ett bolag kan förhindra dessa konkurrenter från att ta marknadsandelar över tid har de en moat. En moat är en varaktig konkurrensfördel. Bolag med en moat kommer kunna bibehålla sin lönsamhet och marknadsandel på lång sikt. Genom att hålla konkurrenterna på avstånd kan bolag med en moat konsekvent ge en hög avkastning till aktieägarna.

Framgång är ojämnt fördelad i samhället. På nästan alla marknader är ett fåtal företag vinnarna. 80/20 principen visar på det sambandet. Det finns stora fördelar med att vara bäst inom ett visst område. De som presterar på toppnivå är kanske bara lite bättre än det som befinner sig en nivå under, men de får en oproportionerligt stor del av äran. De på toppen får allt. De är vinnarna på sin specifika marknad. Och när någon anses vara bäst, tenderar de att behålla den statusen. Det krävs mycket för att ta sig till toppen, men väl där är det enklare att stanna kvar. Till viss del på grund av alla valmöjligheter som finns. Att kolla på alla möjliga alternativ blir för tidskrävande. Det är enklare att välja de mest populära aktörerna. Vilket gör att de fortsätter vara vinnare.

Peter Thiel, som bland annat var en av de första investerarna i Facebook, ska ha sagt att konkurrens är för förlorare. Han menar att bolag som slipper fundera över konkurrenter, istället kan fokusera på innovation. Bolag som har en moat kan fokusera på rätt saker. För en långsiktig investerare, och kanske särskilt för någon som fokuserar på Buy & Hold, ger en moat stabilitet. Moats gör det enklare att ha en uppfattning om bolagets framtida vinster. Vinsterna blir mer förutsägbara.

Typer av moats
  • Varumärke: Ett starkt varumärke sätter sig i kunders medvetande. Warren Buffet ser det som att äga en del av kundens sinne. Det gör efterfrågan mer oelastisk, priset spelar inte längre lika stor roll. Man vill vara en del av varumärket, och det är värt att betala för. Apples starka varumärke gör att de kan höja priserna utan att kunderna försvinner. Men det har inte kommit gratis. Det tar tid och investeringar att bygga upp ett varumärke i människors medvetande. Därför blir det svårt för nya aktörer på marknaden att konkurrera.
  • Skalfördelar: Innebär att man slår ut sina fast kostnader på ett stort antal enheter. Därför man kan hålla lägre kostnader än konkurrenter och klara prisnedgångar bättre. Företag med långsiktiga skalfördelar kan behålla en stor marknadsandel inom sin bransch och tvinga bort konkurrenter. Marginalerna är dessutom inte tillräckligt attraktiva för nya aktörer, vilket skapar en inträdesbarriär. Amazons skalfördelar gör att de kan sälja produkter till lägre priser än sina konkurrenter. Om Amazon sänker priserna måste konkurrenterna följa efter, och därmed minska vinsten. Denna konkurrensfördel har kommit till följd av operationell effektivitet, ett starkt distributionssystem och lägre kostnader relaterade till butik och personal än andra.
  • Byteskostnader: Dessa innebär att det är svårt eller kostsamt att byta företag som tillhandahåller en viss tjänst. Företag kan till exempel skapa produkter som inte är kompatibla med andra produkter, likt Apple. Eller när man genom att börja använda en tjänst behöver fortsätta använda den för att ha tillgång till sparad information. Här är Spotify ett exempel, där du förlorar dina spellistor om du skulle byta till en annan aktör. Ett annat exempel på byteskostnader skulle kunna vara olika typer av abonnemangstjänster där det kostar att säga upp avtalet. Höga byteskostnader kan hjälpa bolag att behålla kunder. Kunderna blir mindre motiverade att byta aktör även om de inte är helt nöjda med sin nuvarande tjänst.
  • Nätverkseffekter: Ju fler som använder en tjänst eller produkt desto mer attraktivt blir det för ännu fler att använda den. Om alla dina vänner finns på en social plattform har du större nytta av att också vara där. VISA är ett annat exempel. De har kunnat bibehålla höga marginaler under många år till följd av nätverkseffekter. Ju fler konsumenter som har ett VISA-kort, desto fler blir antalet handlare som kommer att acceptera dem. Ju fler handlare som accepterar dem, desto fler blir konsumenterna som kommer vilja ha ett VISA-kort. Nätverkseffekter likt dessa är en stor fördel för ett företag som tar en del av varje transaktion som görs.
Slutord

Moats är bestående konkurrensfördelar som skyddar bolag mot konkurrenter. Över tid. Att identifiera bolag med moats kan bli en viktig faktor för en långsiktig investerare. Olika bolag drar fördel av olika typer av konkurrensfördelar. Att undersöka om bolag besitter en konkurrensfördel, som dessutom kan ses som en moat, skulle kunna vara ett bra sätt att leta efter uthålligt hög avkastning.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Prispressare.

Poker och aktier

Spenderade precis en vecka i Vegas. Detta pokerns Mekka. 25 timmar vid pokerborden och här kommer lite reflektioner. Från en amatör. Amatörstatusen gäller för övrigt både poker och aktier. Poker är ett intressant spel med många delmoment. Det gäller att fatta korrekta beslut som gör att du vinner pengar över ett stort antal spelade händer. …
Fortsätt läsa Poker och aktier

Foto: Pixabay

Spenderade precis en vecka i Vegas. Detta pokerns Mekka. 25 timmar vid pokerborden och här kommer lite reflektioner. Från en amatör. Amatörstatusen gäller för övrigt både poker och aktier.

Poker är ett intressant spel med många delmoment. Det gäller att fatta korrekta beslut som gör att du vinner pengar över ett stort antal spelade händer. Att fatta bra beslut är svårt. Det är ännu svårare när du måste göra det under osäkerhet.

Du spelar dessutom mot andra människor. De har, precis som du, en hjärna som inte alltid hjälper dem i deras beslutsfattande. Du behöver ha självinsikt nog att förstå när du agerar rationellt och när du istället låter dina känslor ta över.

Kognitiva biaser är vanligt. Loss aversion spelar till exempel in när markerna börjar sina. Så länge markerna ligger på bordet finns det ju fortfarande en chans att vinna tillbaka pengarna. Men att fokusera på att försöka vinna tillbaka pengar är sällan rätt väg att gå.

Du måste hela tiden inhämta information vid pokerbordet, och fatta beslut utifrån den. Inte nog med det, du måste dessutom tolka informationen rätt. Samtidigt som du inte låter dina känslor ta över. Allt detta innebär en konstant press på din mentala förmåga.

Lärdomar från poker

Det finns en hel del att lära sig från poker. Många lärdomar är även applicerbara på aktiemarknaden.

  • Ignorera kortsiktiga rörelser: Poker handlar bland annat om att beräkna EV. Och denna gång pratar vi inte om Warren Buffett favoriten Enterprise Value. Här är det istället Expected Value som gäller. Vid varje beslut runt pokerbordet har du ett Expected Value som antingen är positivt eller negativt. Om du väljer att agera enbart när du har ett positivt EV så kommer du tjäna pengar på lång sikt. Det kan vara en bra mental modell att ta med sig till aktiemarknaden. Fokusera på att fatta beslut som gör att du tjänar pengar på lång sikt. Lägg inte för mycket vikt vid rörelser på kort sikt. Du kan förlora en pokerhand trots att du har ett positivt EV i en situation. Tur kommer alltid vara en faktor. Men spelar du tillräckligt många händer kommer kurvan jämna ut sig kring EV. Ungefär som att köpa undervärderade bolag som förr eller senare kommer handlas i linje med dess vinster.
  • Tålamod och disciplin: Vid pokerbordet, som på aktiemarknaden, handlar en stor del av framgångsreceptet om att inte göra någonting. Action bias jobbar emot oss. Denna bias innebär att det känns naturligt att man åstadkommer mer genom att agera. Man uppnår sällan något om man inte gör någonting. Men oftast är det tålamod och disciplin som leder till bäst resultat vid pokerbordet och på aktiemarknaden. Tålamod att vänta på resultaten och disciplin nog att följa sin strategi vid motgångar. Därmed inte sagt att man kan sitta helt passiv. Det gäller hela tiden att hålla utkik efter situationer som är vinstgivande.
  • Självinsikt: Ett intressant fenomen bland pokerspelare är att de som är sämre ofta är mer självsäkra än de som är bra. Även kallat Dunning Krueger effekten. Dåliga spelare är inte tillräckligt bra för att inse bristerna i deras spel. Vinnande spelare är självkritiska. De antar inte att deras sätt att spela en viss hand nödvändigtvis behöver vara det bästa. De försöker hela tiden utveckla sitt sätt att se på spelet. Att ha en vana av att utvärdera sig själv, sina tankar och beslut är något som hjälper oss utvecklas. Metakognition är en viktig egenskap för att nå framgång. Det är alltid bra att utvärdera sig själv och hur man kunde ha spelat en förlorad hand bättre. Precis som det är bra att utvärdera varför ett aktieköp inte gick som tänkt.
  • Beslutsfattande: I boken ”Think Twice” skriver Michael Mauboussin att processen vid beslutsfattande är viktigare än utfallet. Även om resultatet blev negativt kan du fortfarande ha fattat ett bra beslut. Motsatsen gäller också. Ett beslut kan vara felaktigt när utfallet är positivt. Att endast lägga vikt vid utfallet kallas för outcome bias. Före detta pokerproffset Annie Duke har ett exempel från bilkörning. Hon har råkat köra mot rött ljus under några tillfällen i livet. Det gick hur bra som hest. Innebär det att det är en bra idé att fortsätta med den strategin? Troligtvis inte. På aktiemarknaden, likt poker, måste du fatta beslut baserat på den information som finns tillgänglig just nu. Vi vet ingenting om framtiden. Det finns otroligt många potentiella händelser som kan ändra förutsättningarna, vilket gör det omöjligt att på förhand veta om beslutet är perfekt. Därför ska du fokusera på processen.
  • Risktagande: Vi behöver ta risker för att uppnå saker i livet. Risk är något vi behöver lära oss att leva med. Vid pokerbordet lär du dig just det. Du behöver fortsätta agera rationellt trots att du hela tiden tar risker. Risker som kan sätta press på ditt psyke. Du lär dig att ta väl kalkylerade risker trots att vi evolutionärt är programmerade att välja den säkra vägen. Den väg som ger oss störst chans att säkra vår överlevnad.
Kognitiva biaser vid pokerbordet

Medan kognitiva biaser kan vara relativt svåra att upptäcka på aktiemarknaden, visar de sig tydligt vid pokerbordet. Fast även om vi är medvetna om biaser har vi en tendens att falla för dem ändå. Det är det som är problemet. Här följer några vanliga biaser vid pokerbordet och hur de kan driva spelare till dåliga beslut (eller vansinne).

  1. Loss aversion: Det finns få ställen där loss aversion blir så uppenbart som vid pokerbordet. Storleken på din hög av marker kan förändras snabbt. När markerna minskar är det enkelt att hamna i fällan att vilja vinna tillbaka dem snabbt. Det leder ofta till större förluster.
  2. Mental accounting: Det känns inte lika jobbigt att förlora pengar om vi ligger plus under en session. De pengar som vi har vunnit kan vi tendera att gambla mer med. Och därmed inte agera optimalt. Oavsett om du spelar med pengar du har vunnit under en sittning, eller inte, är det fortfarande pengar. Du ska fokusera på att följa din strategi just nu, inte på om du har vunnit eller förlorat tidigare.
  3. Gambler’s Fallacy: Tendensen att tro att framtida sannolikheter påverkas av historiska händelser. Ett mynt kan inte komma ihåg om det har hamnat på krona eller klave tidigare. Ändå har vi en benägenhet att tro att ett mynt som har landat på krona 50 gånger har större chans att landa på klave 51:a gången. Någon som precis visade en riktigt stark hand vid pokerbordet kan inte ha det igen. Han måste bluffa. Fast det stämmer inte. Sannolikheten är lika stor nu som den var innan.
  4. Hindsight bias: Det är lätt att i efterhand anta att besluten som ledde fram till en vunnen pott var de rätta. Det blir enkelt att vinkla saker till ens fördel. Man tror att man hade mer information än vad man faktiskt hade. Det kan även stärka vår self attribution bias.
  5. Self attribution bias: Detta är en bias som är vanligt förekommande i poker. Då tur är en tydlig del av spelet blir det lätt att skylla alla förlorade potter på otur. Snarare än ett fel i beslutsprocessen. Alla vinster är på grund av förmåga, alla förluster är på grund av otur.
Slutord

Det finns en del likheter mellan poker och aktier. Många av de egenskaper som är viktiga för framgång vid pokerbordet stämmer överens med de som krävs för att lyckas på aktiemarknaden. Kognitivia biaser är alltid närvarande hos oss människor. Då poker spelas om pengar görs många av de tankefel som även görs på aktiemarknaden.

Veckans citat: ”Never check to the Swede.” – Unknown

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Mer aktier än poker.

Covey’s matris på aktiemarknaden

Stephen Covey är känd för sin bok ”7 habits of highly effective people”. I boken beskriver han bland annat en matris för hur man kan bli mer produktiv. Det gäller att fokusera på rätt saker. Det finns saker som är viktiga och oviktiga, samt akuta och inte akuta. Akuta saker är ofta synliga och stressande, …
Fortsätt läsa Covey’s matris på aktiemarknaden

Foto: Pixabay

Stephen Covey är känd för sin bok ”7 habits of highly effective people”. I boken beskriver han bland annat en matris för hur man kan bli mer produktiv. Det gäller att fokusera på rätt saker. Det finns saker som är viktiga och oviktiga, samt akuta och inte akuta. Akuta saker är ofta synliga och stressande, men de behöver inte vara viktiga. Viktiga saker tar dig närmare dina mål. Coveys’s matris är indelad i 4 kvadranter. Om du kollar igenom dina aktiviteter kan du placera in dessa i matrisen och se vilka saker du ska jobba mer på, och vilka du ska jobba mindre på.

Matrisen

Effektiva människor spenderar lite tid i kvadrant 3 och 4, för de är inte viktiga. De spenderar en begränsad tid i kvadrant 1, då dessa uppgifter ofta handlar om att vara reaktiv och ”släcka bränder” när problem uppstår. Istället fokuserar de så mycket tid som möjligt i kvadrant 2. Här handlar det om att göra saker som att planera långsiktigt, fundera över strategier och sätta upp mål.

Genom att spendera mer tid i kvadrant 2 förebygger du problem som annars kan hamna i kvadrant 1. För att möjliggöra att spendera mer tid i kvadrant 2 måste du lära dig att säga nej till saker, oavsett hur brådskande de kan verka. Entreprenören Derek Sivers har en regel som vägleder honom vid nya åtaganden. För att han ska gå med på att göra något ska det kännas som ett ”hell yeah”, annars är det ett nej.

Produktivitet handlar egentligen inte om att få mycket gjort. Det handlar istället om att få det mest viktiga gjort. Det räcker alltså inte med att jobba hårt och göra massvis med saker. Det gäller att göra rätt saker. Både Bill Gates och Warren Buffett brukar nämna fokus som en viktig del av deras framgång. De har fokuserat på ett fåtal saker som har lett dem till stor framgång.

Olika nyheters värde

När det kommer till aktiemarknaden finns det vissa saker som är viktigare att fokusera på än andra. Viss information har mer värde än annan. Nedan följer Covey’s matris och den information som skulle kunna höra hemma under varje kategori. I alla fall för dig som har en mer långsiktig strategi.

  • Viktiga, akuta: Kvartalsrapporter. Här kan det komma väsentlig information som påverkar dina aktier både på kort och lång sikt. Men om du bara fokuserar på hur väl bolagen presterar från kvartal till kvartal är det lätt att bli kortsiktig. Siffrorna som presenteras kan vara viktiga, men det behöver inte betyda att det krävs akuta åtgärder.
  • Viktiga, inte akuta: Finansböcker, historiska årsredovisningar och evigt aktuella inlägg/artiklar. Detta är information som kan hjälpa dig bygga en långsiktig strategi eller ge dig en djup förståelse kring bolag i din portfölj. Det är inte akut information men den är viktig för din framgång på lång sikt.
  • Oviktiga, akuta: Diverse nyhetssajter. Här handlar det ofta om att sätta rubriker som genererar klick. Nyheterna är ofta oviktiga för din långsiktiga strategi, men rubriksättningen får dem att verka akuta.
  • Oviktiga, inte akuta: Twitter. Med reservation för hur man använder detta sociala medium och vilka man följer. Men en hel del av det som skrivs på Twitter handlar om de senaste bolagen med störst potential. Det handlar om att göra kortsiktiga klipp. Det är varken akut eller viktigt för en långsiktig investerare.

Det här behöver inte stämma helt och hållet. Och just denna uppdelning behöver inte gälla alla. Vilka nyheter som är viktiga är beroende av din strategi. Men det kan vara ett sätt att tänka kring den information du inhämtar och hur effektiv den är för de resultat du försöker uppnå.

Hur ofta ska du kolla portföljen?

Vi översköljs av information hela tiden. Informationen påverkar din portfölj på kort sikt. Det är okej, så länge du inte låter kortsiktiga rörelser påverka din strategi. Nyheter i de korta perspektivet ska inte påverka din långsiktiga allokering. Den ska du ha tänkt igenom så pass noggrant att du kan hålla dig kall genom kortsiktig börsturbulens.

Vi vet att marknader kraschar och att dessa krascher kan göra att våra strategier kraschar. Det har historiskt visat sig att många investerare, med långsiktiga strategier, säljer i panik när det ser som mörkast ut. Därför kan det vara en god idé att verkligen tänka igenom hur stor värdeminskning i portföljen du kan hantera.

Hur ofta du ska kolla portföljen är som vanligt beroende av dig själv. Om du vet med dig att du ibland fattar snabba och känslosamma beslut kring dina innehav ska du nog undvika att kolla portföljen. Om du, å andra sidan, kan hantera att se dina innehav förlora en stor del av sitt värde på kort sikt så spelar det inte så stor roll hur ofta du uppdaterar dig kring din portföljs utveckling.

Slutord

Covey’s matris kan vara användbar inom flera områden. Det kan alltid vara värt att fundera över vilka aktiviteter som är viktiga för att uppnå dina långsiktiga mål. Och fokusera mer på dem. På aktiemarknaden är en del information viktigare än annan för en långsiktig investerare. Genom att ignorera bruset och fokusera på det som är väsentligt, har du större möjlighet att lyckas med din långsiktiga strategi.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Förhoppningsvis kvadrant 2.

Circle of competence – hur stor är din cirkel?

Circle of competence kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier kan det vara en god idé att hålla sig inom sin egen circle of competence. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som …
Fortsätt läsa Circle of competence – hur stor är din cirkel?

Foto: Pixabay

Circle of competence kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier kan det vara en god idé att hålla sig inom sin egen circle of competence. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som står utanför denna cirkel är problematiska av två skäl. Dels vet vi inte så mycket om dem. Och dels tenderar vi att inte veta hur lite vi faktiskt vet om dem.

Din circle of competence

Innan vi fattar beslut på aktiemarknaden behöver vi definiera vår cirkel och agera i enlighet med den. Vissa områden förstår de flesta av oss, medan andra kräver mer specialistkunskap. På grund av bakgrund, kvalifikationer eller erfarenheter kommer du ha byggt upp kunskap inom något område. Inom detta område har du expertis och därmed en fördel. Det är det som är din circle of competence.

I hans brev till aktieägare år 1996 skrev Warren Buffett: ”En investerare behöver kunna utvärdera utvalda företag. Observera ordet ”utvalda”. Du behöver inte vara expert på varje företag, inte ens på många. Du måste bara kunna utvärdera företag inom din circle of competence. Storleken på cirkeln är inte av så stor vikt. Men att veta storleken är viktigt.” Din cirkels storlek är alltså inte lika viktigt som din insikt om dess gränser. Misstag sker oftast när vi går utanför cirkeln.

Genom att ha självinsikt nog att veta dina begränsningar vet du också vad du ska fokusera på. Det spelar inte så stor roll vad du vet, det spelar roll hur väl du kan identifiera vad du inte vet. Du kan sedan vidga cirkeln över tid genom att se aktier som ett evigt lärande. Vår circle of competence kan alltså utökas, men bara långsamt och över tid.

Utöka din cirkel

Enda sättet att utöka sin circle of competence är genom att hela tiden fortsätta lära sig. Det är alltså viktigast att identifiera och stanna inom sin cirkel. Men det kan även finnas fördelar med att försöka göra den större över tid. Det kommer ge dig möjlighet att förstå fler bolag inom flera områden. Har du ett större sökområde har du möjlighet att hitta fler guldkorn bland alla alternativ.

Allt annat lika, är enkelt bättre än mer komplicerat på aktiemarknaden. Du undviker ofta de största misstagen genom att investera i bolag med affärsmodeller som är enkla att förstå. När du utökar din circle of competence behöver du därför vara ödmjuk inför hur mycket du vet innan du väljer att investera i ditt nya område.

Overconfidence bias

Olika studier har visat att vi systematiskt överskattar vår egen förmåga. Overconfidence bias är skillnaden mellan vad människor tror att de kan och vad de faktiskt kan. Ett vanligt exempel är studier som visar att över 90 procent av en grupp bilförare tror att de kan köra bättre än snittet. Utan overconfidence bias skulle den siffran vara 50 procent. 50 procent borde vara sämre än snittet, medan 50 procent är bättre. Daniel Kahneman menar att denna bias är den mest signifikanta av alla kognitiva biaser.

Därmed inte sagt att vi helt ska överge vårt självförtroende. Det gäller att hitta den gyllene medelvägen. Att vara ärlig med sig själv. Förstår du verkligen den aktie som du vill investera i? Om inte, är det bättre låta bli och istället fokusera på sådant du förstår. Eller på att utöka din circle of competence. Det är som sagt inte enkelt att erkänna för sig själv vad man inte förstår. Eftersom många investerare är kompetenta personer, kan de ha större tendens att falla offer för overconfidence bias.

Ett exempel som ligger nära till hands är värdeinvestering. Det har inte varit en särskilt framgångsrik strategi det senaste årtiondet. Tillväxtaktier som Apple, Amazon, och Facebook har istället dominerat. Vissa värdeinvesterare har därför gått utanför sin circle of competence i jakt på aktier som erbjuder mer tillväxt. När marknaden under en längre tid har föredragit en annan typ av aktier är det lätt att dras med och börja ändra sin strategi. Det är lätt att övertyga sig själv om att man kan förstå tillväxtbolag lika bra som de värdebolag man brukar hålla sig till. Samma fenomen utspelade sig under IT-yran då många fonder plötsligt blev tillväxtorienterade. Denna gången kanske är annorlunda, men det har vi ju hört förut.

Slutord

Om du vill förbättra din odds för att lyckas på aktiemarknaden gäller det att identifiera din circle of competence och arbeta inom den. Över tid kan du sedan jobba på att utöka cirkeln. Men var alltid ärlig mot dig själv kring hur stor den är idag, och var aldrig rädd för att säga ”jag vet inte”.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Utöka cirkeln.

Mental accounting – hjärnans redovisning

Mental accounting innebär bland annat att vi sätter olika värde på samma summa pengar i olika sammanhang. Vi har inga problem med att lägga 10 000 kr på ett förhoppningsbolag men vi skulle aldrig spendera 10 000 kr på trisslotter. Vi kan alltså välja att satsa pengar på förhoppningsbolag, där chansen till avkastning är minimal. …
Fortsätt läsa Mental accounting – hjärnans redovisning

Foto: Pixabay

Mental accounting innebär bland annat att vi sätter olika värde på samma summa pengar i olika sammanhang. Vi har inga problem med att lägga 10 000 kr på ett förhoppningsbolag men vi skulle aldrig spendera 10 000 kr på trisslotter. Vi kan alltså välja att satsa pengar på förhoppningsbolag, där chansen till avkastning är minimal. Men vi skulle vi aldrig slänga bort pengar på något så onödigt som trisslotter, där vinstchansen är minimal. Det är samma summa pengar som vi lägger på något med liten potential. Men det ena sammanhanget känns mer okej än det andra.

Ursprung och kategorier

Vi spenderar även pengar olika beroende av deras ursprung. Vi köper hellre något fint, och kanske inte helt nödvändigt, för 10 000 kr som kommer från en lottovinst än för 10 000 kr som vi upptäcker att vi har på ett sparkonto. Det finns många historier om jackpotvinnare som har gått i personlig konkurs. Hade de gjort samma prioriteringar som innan vinsten hade de fortfarande varit rika. Skatteåterbäring är ett annat exempel. Lönen vi får in varje månad spenderas ofta enligt plan. Men får vi in en mer oväntad summa pengar, som skatteåterbäring, så kan vi spendera den lite hur som helst. Pengar är pengar. Var de kommer ifrån borde inte ha någon betydelse för hur vi spenderar dem.

Dessutom har vi en tendens att lägga pengar i olika kategorier. Det är till exempel lätt att känna att en bonus från jobbet ska användas till att unna sig något. Men bonusen kanske kommer till följd av att man har en lägre månatlig lön. I sådana fall borde bonusen ses som en lön över 12 månader och gå in i privatekonomin istället. Den borde spenderas precis som lönen. Men vi tillskriver alltså dessa pengar en egen kategori. Kategorin pengar att slösa. Det behöver inte vara fel att unna sig något men man ska vara medveten om att det alltid finns en alternativkostnad. Det kan finnas viktigare saker att spendera pengarna på som kan vara av större värde på längre sikt.

Bioupplevelser och sunk costs

Vi tenderar att tänka felaktigt kring pengar som inte längre finns till vårt förfogande. Sunk costs. Om du till exempel har köpt en biobiljett för 100 kr så är dessa pengar redan borta och borde inte påverka kommande beslut. Oavsett om du går på bion eller inte. Det finns en känd studie vid Princeton University som behandlar just detta. I ett första scenario har du köpt en biobiljett för 100 kr i förväg. När du sedan kommer till bion och letar i fickan inser du att den är borta. Kommer du då köpa en ny biljett för 100 kr på plats? I ett andra scenario har du inte köpt en biljett i förväg men när du kommer till bion inser du att du har tappat en hundralapp. Eller kanske swishat 100 kr till fel nummer. Skulle du fortfarande köpa biobiljetten?

Det här är alltså två scenarion där exakt samma summa pengar har gått förlorade. Ändå visade det sig att bara 44 procent skulle köpa en ny biljett efter att ha tappat den första. Medan 88 procent skulle köpa en biljett efter att ha förlorat 100 kr. Ett tydligt exempel på hur vi delar upp pengar i olika konton. I det första exemplet har vi skapat ett mentalt biokonto där det bara tillåts att spendera 100 kr. När dessa nu har gått förlorade är vi inte villiga att spendera mer på detta nöje. När det gäller de andra pengarna så fanns det inget syfte för dem vilket gör att det blir enklare att spendera 100 kr på en ny biljett. Pengar som har gått förlorade, har gått förlorade. Oavsett vilket konto vi råkade tillskriva dem.

Jag var på bio en gång med en irländare som intuitivt hade förstått det här med sunk costs. Den första delen av filmen ägnade han åt att svära högljutt vid varje ny scen. ”Piece of sh*t movie”, ”what is this crap” och så vidare. Efter 30 minuter reste han sig upp och sa ”let’s get the hell out of here”. Han hade spenderat 100 kr på filmen men hade inga som helst problem med att lämna så fort han insåg att den inte levde upp till hans förväntningar. Vid tillfället kändes beteendet lite märkligt, men nu vet jag bättre. Jag gick på bio med ett beteendeekonomiskt geni! Han insåg att pengarna han hade spenderat för biobiljetten redan var borta, oavsett om han tvingade sig igenom den plågsamma filmen eller inte. Filmen var för övrigt Total Recall, sorry Colin Farrell.

Slutord

Vi är alltså benägna att tänka irrationellt när vi hanterar pengar. Var pengar kommer ifrån borde inte ha någon betydelse för hur vi spenderar dem. Ändå tillskriver vi dem olika syften beroende av deras ursprung. Vi tenderar även att fantisera om pengar som inte längre finns. Pengar som har gått förlorade har gjort det, oavsett om vi har köpt något för dem eller tappat dem. Dessa pengar ska inte påverka vårt framtida beslutsfattande.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Väldigt rationellt.

Investera i informationssamhället

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, …
Fortsätt läsa Investera i informationssamhället

Foto: Pixabay

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, och avsändaren kunde få svar inom några veckor. Så gick det till förr i tiden. Något förenklat, lite ironiskt. Numera har vi snapchat, messenger, imessage, whatsapp och allt annat som låter oss dela information med varandra. Veckor har bytts ut till sekunder.

Information och aktiemarknaden

Information rör sig snabbare än någonsin. Det är en bidragande orsak till att det är svårt att hitta riktiga ”deep value” case idag. Förr kunde man hitta aktier som var orimligt undervärderade av marknaden, man kunde köpa 1 krona för 50 öre. När informationen förflyttar sig snabbare blir det svårare att hitta rejält undervärderade aktier som marknaden missat. Det är en nackdel med informationsflödet på aktiemarknaden. En fördel är istället att tillgången till information jämnar ut spelplanen. Det går inte bara snabbare, det finns även mer information än någonsin. Numera finns majoriteten av information tillgänglig för alla.

Informationsasymmetri var ett ord man fick lära sig i skolan. Det ordet har inte lika stor vikt idag. När alla har tillgång till, i princip, samma information blir det svårare för experter att ta extra betalt för deras tjänster. Förr var det den som hade mest information på aktiemarknaden som var vinnare, idag vinner den som bäst kan utnyttja informationen i praktiken. Informationen är tillgänglig, svaren finns där ute. Det handlar mer om att ställa rätt frågor. Det blir viktigare att fokusera på information som ger verkligt värde. Genom att veta exakt vilka frågor du söker svar på blir det enklare att filtrera bland bruset. Det handlar om att ha förmågan att söka fram den mest relevanta informationen, och ignorera resten.

Information bias och botemedel

Mängden information som finns tillgänglig för oss gör att vi lätt kan drabbas av information bias. Det innebär att vi felbedömer värdet av information. Vi tror lätt att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Idag kan du analysera bolag i oändlighet, bara genom att sitta framför datorn. Det går alltid att ta fram mer information som underlag för beslutet. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är bättre för resultatet. Det finns en felaktig uppfattning om att mer information alltid leder till bättre beslut.

James Montier skriver att finansvärlden är besatt av att lära sig mer och mer om mindre och mindre. Han menar att ytterligare information inte hjälper människor då vi har en begränsad lagringsförmåga. För en dator ökar precisionen med mer information, för en människa verkar den istället minska. Det som däremot stärks när vi inhämtar mer information är övertron på vår egen förmåga. Vi blir mer självsäkra på att vi har det rätta svaret. Tron på besluten blir större, medan precisionen i besluten blir sämre. En dålig kombination. Det kommer göra det än svårare för oss att ändra uppfattning om det visar sig att vi har fel. Här spelar confirmation bias en roll.

Colin Powell, tidigare utrikesminister i USA, har en regel vid beslutsfattande som han kallar 40-70 regeln. Det innebär att du ska ha minst 40 procent av all information, men inte mer än 70 procent när du fattar ett beslut. Med mindre än 40 procent av informationen skjuter du från höften, men med mer än 70 procent är risken att du blir överväldigad. Det kan leda till decision paralysis. Det gäller att acceptera en viss grad av osäkerhet vid beslutsfattande. Att fatta beslut på aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Genom att följa regeln har du chans att fatta beslut som är tillräckligt bra. Du kan inte göra mycket mer under omständigheter där du aldrig kan vara 100 procent säker på att beslutet är korrekt. På aktiemarknaden råder dessa omständigheter.

Slutord

Det finns massvis av information där ute, den rör sig dessutom snabbare än någonsin. En fördel är att alla har tillgång till, mer eller mindre, samma information. Det blir därför svårare att utnyttja ett informationsövertag på bekostnad av andra. Men då fler får tillgång till information snabbare blir det svårare att hitta aktier som andra missat. Det är heller inte enkelt att filtrera fram essensen från bruset. Information bias är vanligt. Genom att tillåta oss att fatta beslut utan hela bilden kan vi arbeta oss mot den sweet spot där vi varken har för mycket, eller för lite information.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Mer information dessvärre.