För många valmöjligheter?

Ju fler valmöjligheter vi människor möts av, ju större blir sannolikheten att vi inte gör någonting. Valmöjligheter verkar ge mer ångest än tillfredsställelse. Barry Schwartz kallar det ”The paradox of choice”. Fler valmöjligheter borde göra oss lyckligare, men det verkar leda till motsatsen. Det finns framförallt 2 saker som bidrar till detta. Regret aversion och decision …
Fortsätt läsa För många valmöjligheter?

Foto: Pixabay

Ju fler valmöjligheter vi människor möts av, ju större blir sannolikheten att vi inte gör någonting. Valmöjligheter verkar ge mer ångest än tillfredsställelse. Barry Schwartz kallar det ”The paradox of choice”. Fler valmöjligheter borde göra oss lyckligare, men det verkar leda till motsatsen. Det finns framförallt 2 saker som bidrar till detta. Regret aversion och decision paralysis. Decision paralysis handlar om att vi, när vi ställs inför många val, helt enkelt blir paralyserade. Ju mer komplicerat och viktigt beslutet är desto mer energi tar det av oss. Kräver det för mycket av hjärnans energi väljer vi istället att inte göra någonting. Vilket sällan leder till mer välmående.

Regret aversion innebär, å andra sidan, att vi inte vill ångra beslut efter vi tagit dem. Vi vill inte köpa en aktie bara för att se den gå ner dagarna efter. Du vill inte köpa den där lägenheten på toppen av en potentiell bubbla. Vi gör hellre ingenting och följer prisrörelserna från sidan. Ingenting är värre än smärtan du känner när du inser att du hade rätt från början. Du skulle inte ha satsat pengar i det där bolaget. Precis som du sa. Personer som har varit med om stora förluster på aktiemarknaden kan lida extra mycket av regret aversion. Det kan göra dem än mer försiktiga. Detta fenomen är en del av förklaringen till att många som gör förluster vid stora börskrascher aldrig återvänder till aktiemarknaden.

Dollar-cost averaging

Ett sätt att minimera beslut på aktiemarknaden är att använda sig av dollar-cost averaging. Ett månadssparande helt enkelt. Det handlar om att du, genom att spara samma summa under regelbundna intervaller, kommer få en genomsnittskurs som blir bra över tid. Du är med i både uppgångar och nedgångar, och köper därmed till både höga och låga värderingar. Ett månadssparande blir ett sätt att undvika regret aversion. Vi slipper spendera hjärnans energi på att fundera över om vi investerar på toppen eller botten. Med risk för att inte agera alls.

En vanlig fråga är hur man ska investera en stor summa pengar. Allt på en gång, eller i små delsummor. Det finns studier som visar att det är bättre att investera en större summa direkt, istället för att sprida ut den. Det tillåter pengarna att jobba under längre tid. Men det finns alltså psykologiska fördelar med att sprida köpen. Det tar bort den emotionella biten från dina investeringar och hjälper dig vara disciplinerad. Det blir enklare att motstå tendensen att vilja sälja och köpa på känslosamma grunder. Om börsen skulle stiga eller sjunka kraftigt precis efter du investerat den stora summan, kan det vara svårt att motstå frestelsen.

Ett nära optimalt tillvägagångssätt vid investeringar på aktiemarknaden är det som gör att vi investerar i sunda alternativ, får oss att hålla fast vid dem långsiktigt och gör att vi kan hantera diverse kognitiva biaser under tiden. Ett automatiskt månadssparande kan vara till hjälp.

Fonddjungeln

Ett ökad utbud kring investeringar har lett till ökad konkurrens. Och därmed bättre produkter, till bättre priser. Men att mängden investeringsmöjligheter ökar hjälper inte nödvändigtvis en vanlig sparare. Valen blir för många, och för svåra. Mängden val som finns när det kommer till investeringar är en bidragande orsak till varför det finns en så stor mängd pengar på bankkonton. Även om ett finansiellt beslut inte är perfekt (vilket det sällan är), är det ofta bättre än inget alls. Allemansfonder har fått utstå mycket kritik för deras höga kostnader. Men de fick det svenska folket att börja spara i fonder på 80-talet, vilket har gjort många förmögna. Bättre att spara i dyra fonder än att inte spara alls. Det har visat sig att man tjänar på att ha någon typ av exponering mot aktiemarknaden långsiktigt.

Att välja fond är att välja mellan massor av likvärdiga val. Vissa sämre, vissa bättre. Det är inte lätt för experter att urskilja vad som är ett bra eller dåligt fondval. Ännu svårare blir det för genomsnittsspararen där ute. Att behöva välja mellan alla dessa alternativ kan vara en skrämmande uppgift. Ett sätt att undvika decision paralysis är att föreställa sig att man redan har investerat i alla alternativ som finns. Och nu måste välja bort de sämsta alternativen. Nu handlar beslutet istället om att identifiera de investeringsalternativ du inte känner dig bekväm med. “All I want to know is where I’m going to die, so I’ll never go there.” Ännu ett citat från Charlie Munger. Han brukar prata om invertering. Det är ett sätt att vända på problemet. Det kan vara lättare att lösa ett problem om man ser det från andra sidan.

Slutord

De många investeringsalternativ som finns idag ger fler möjligheter och ökad konkurrens. Det är bra. Men när valmöjligheterna blir många, blir besluten svårare. Det kan vara svårt att hantera. Regret aversion innebär att vi kan känna smärtan av en förlust innan vi ens investerat. Decision paralysis kommer till hjärnans undsättning när vi möter för många val. Kom ihåg att ett finansiellt beslut kan vara bättre än inget beslut.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Enkelt beslut.

Checklista – inte så tråkigt som det låter?

Det kan finnas en poäng med att ha en checklista när du investerar. Det blir enklare att motivera för sig själv varför man agerar som man gör om man följer en sådan. Har man inga regler alls för sina köp, kan man ju lika gärna köpa aktier helt slumpmässigt. Vilket i och för sig kan …
Fortsätt läsa Checklista – inte så tråkigt som det låter?

Foto: Pixabay

Det kan finnas en poäng med att ha en checklista när du investerar. Det blir enklare att motivera för sig själv varför man agerar som man gör om man följer en sådan. Har man inga regler alls för sina köp, kan man ju lika gärna köpa aktier helt slumpmässigt. Vilket i och för sig kan visa sig vara en fullgod strategi. Checklistan kan både handla om vilken typ av bolag du vill ha i portföljen och hur portföljen som helhet ska se ut.

Checklistans manifest

Atul Gawande har skrivit boken The Checklist Manifesto. Enligt honom är bra checklistor precisa, direkta och enkla att använda. Det ska alltså vara lättillgängliga så fort man behöver dem. Dåliga checklistor är istället oprecisa och opraktiska att använda. Ett bra exempel som visar på checklistans värde kommer från flygindustrin. Ända sedan checklistor infördes i början på 80-talet har antalet olyckor minskat stadigt. Checklistorna de använder är enkla, ofta bara några få rader. Men det finns olika för olika typer av situationer. Sammantaget täcker de i princip alla olika scenarion som kan uppstå. Piloter har lärt sig att förlita sig på dessa checklistor och därmed vänder de sig till dem när problem uppstår. Checklistor räddar liv.

Världen blir mer och mer komplex. Teknikutvecklingen ökar exponentiellt, precis som ränta-på-ränta. Även om teknik underlättar så blir världen uppbyggd på fler och fler komplexa processer. Det är omöjligt för en enda människa att själv komma ihåg alla detaljer i dessa. Därav blir checklistor allt viktigare för att kunna minnas de nödvändiga stegen.

Aktiemarknaden är också komplex. Det finns flera aspekter att ta hänsyn till. Checklistor kan hjälpa dig fatta bättre beslut. De kan motverka eventuella kognitiva biaser du har när du investerar. Checklistor skyddar oss mot enkla misstag. De påminner oss om vad som är nödvändigt att ta i beaktning kring ett bolag, och dessutom blir strategin mer tydlig.

Checklista för bolag och portföljen

När det gäller att göra checklistan behöver du utgå från dig själv. Förhoppningsvis vet du hur du agerar på börsen. Och hur du vill agera. Har du reflekterat över detta blir det enklare att skapa något som passar just dig. En tumregel är att hålla checklistan till mellan 5 och 9 punkter. Det är inom arbetsminnets begränsning, den mängd information hjärnan kan lagra och bearbeta i stunden.

Exakt hur checklistan för typ av bolag ska se ut är alltså upp till dig att bestämma. Det är du som ska välja aktier baserat på principer som du sätter upp. Men om du ska ägna dig åt stock picking kan det vara bra att sätta upp några bolagsspecifika kriterier och några som är värderingsspecifika. De bolagsspecifika kan till exempel ha att göra med den finansiella styrkan och lönsamheten i bolaget, medan de värderingsspecifika handlar om hur marknaden värderar aktien. Du väljer några kriterier som mäter dessa och försöker komma fram till en rimlig nivå för kriterierna. Det kommer vara tumregler så det behöver inte vara så att alla nivåer passar för alla bolag men det är bra att ha en utgångspunkt. Om något bolag sedan faller utanför ramarna för checklistan så blir det ju en anledning att både ifrågasätta bolaget och hur väl checklistan fungerar för bolaget.

Det kan även vara bra att ha en checklista för hur portföljen som helhet ska se ut. Här kan man fundera på antal bolag i portföljen, hur stor vikt varje innehav ska få ha och hur många branscher och marknader man ska vara exponerad mot. Ska du använda dig av belåning i portföljen kan du även notera en maxnivå för den.

Slutord

Checklistor kan hjälpa oss minimera antalet felbeslut. De kan skydda mot enkla misstag. Därför kan det vara en god idé att ha en eller flera checklistor på 5-9 punkter. Både för typen av bolag i portföljen och hur portföljen ska se ut.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

Därför är sparandet viktigare än investeringarna

Det som kommer ha störst effekt på hur stor förmögenhet du har i framtiden är troligtvis din förmåga att spara. Det är alltså inte nödvändigtvis din förmåga att hitta de bästa aktierna som kommer göra dig rik. Att ha som vana att sätta undan en procentuell del av nettoinkomsten varje månad, och sedan vänja sig …
Fortsätt läsa Därför är sparandet viktigare än investeringarna

Foto: Pixabay

Det som kommer ha störst effekt på hur stor förmögenhet du har i framtiden är troligtvis din förmåga att spara. Det är alltså inte nödvändigtvis din förmåga att hitta de bästa aktierna som kommer göra dig rik. Att ha som vana att sätta undan en procentuell del av nettoinkomsten varje månad, och sedan vänja sig vid den levnadsstandarden kommer vara en viktigare faktor. Det kan alltså vara bättre att lägga energi på att spara istället för att spendera tid på att försöka hitta de riktiga vinnaraktierna. Du kan inte kontrollera avkastningen på dina pengar. Du kan kontrollera hur du väljer att spendera pengarna.

Nyckeln till frihet

Det är inte självklart att du, genom att investera i enskilda aktier, kommer ha någon möjlighet att överprestera gentemot marknaden. Dina pengar kommer kanske inte kunna växa mer än marknaden i stort ändå. Sparfokuset blir därför viktigare. Det som kan göra att ditt kapital växer snabbt är hur mycket du lyckas spara. Vägen till rikedom är enklare än man kan tro. Jobba mycket, spendera lite. Investera mellanskillnaden långsiktigt.

Sparandet ger även frihet. Finansiell frihet kommer från låga kostnader, snarare än från en hög inkomst. Det finns alltså en frihet i att veta att man klarar sig på en inkomst som är lägre än den man har idag. Arbetslöshet kan drabba alla. Men har du en uppfattning om hur mycket pengar du behöver för att klara dig varje månad så kan du enkelt räkna på hur länge du skulle klara dig utan inkomst. Ett sparkapital och låga kostnader räcker långt.

Om det visar sig att man kan klara sig på sina sparade pengar ett tag så behöver man inte känna samma oro. Vilket gör att man kan ta större risker i karriären för att nå den optimala arbetssituationen. Klarar man sig till exempel på 70 procent av sin nettoinkomst så skulle det ju dessutom räcka med att jobba 80 procent. Om ens jobb tillåter det. Ett sparande ger alltså möjlighet att gå ner i arbetstid eller byta till ett mindre välbetalt jobb om du känner för det. Det ger mer frihet.

Fokusera på vad som är viktigt

Ett sparande tvingar dig att tänka på vad som är viktigt för just dig. Du måste prioritera dina inköp. Du kommer behöva fokusera på att köpa de saker som faktiskt betyder något för dig. Spendera inte pengar på saker som inte ger något tillbaka. Ibland är det lätt att göra spontanköp som man senare inser att man kanske inte hade så stor nytta av. Enligt Morgan Housel finns det ett säkert sätt att få mindre pengar. Genom att spendera pengar för att visa andra hur rik du är. Det är lätt att fastna i att spendera pengar enbart för social proof. Men förmögenhet är sakerna du inte ser. Det är köpen vi avstår ifrån som gör oss förmögna. Ett disciplinerat sparande tvingar dig att tänka efter en extra gång innan du gör dina köp. Du lär dig alltså att spendera pengar på sådant som verkligen ger dig värde.

Att vänja sig vid en lägre levnadsstandard ger alltså fler valmöjligheter då du behöver en lägre summa för att täcka dina levnadsomkostnader. Det gör oss även lyckligare enligt kontrastprincipen. Vi ser oproportionerligt annorlunda på saker som kontrasterar varandra. Enligt principen är det bättre att bo i ett område där medelinkomsten är lägre än din. I kontrast till andra har du möjlighet att göra mer för dina pengar. Vanan att inte spendera mer än du måste har alltså sina fördelar. Det sparar även tid. Istället för att lägga tid på att fundera över ditt nästa inköp, eller på att underhålla de prylar du redan har, kan du fokusera på att investera ditt överskott. Vilket ger ännu större valmöjligheter i framtiden.

Slutord

Det är alltså inte nödvändigtvis din talang för att hitta vinnaraktier som har störst betydelse på lång sikt. Din förmåga att spara kommer vara minst lika viktig. På köpet får du mer frihet och fler valmöjligheter.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Sparad krona.

Confirmation bias – är du drabbad?

Vi tror på det vi väljer att se. Confirmation bias innebär att vi hela tiden letar efter information som stärker vår egen tes. När du köper en aktie vill du i efterhand få bekräftelse på att det var ett bra beslut. Du letar därför efter information som stärker ditt beslut. Detta blir tyvärr ett problem …
Fortsätt läsa Confirmation bias – är du drabbad?

Foto: Pixabay

Vi tror på det vi väljer att se. Confirmation bias innebär att vi hela tiden letar efter information som stärker vår egen tes. När du köper en aktie vill du i efterhand få bekräftelse på att det var ett bra beslut. Du letar därför efter information som stärker ditt beslut. Detta blir tyvärr ett problem när det senare visar sig att det var ett dåligt beslut. Enligt Warren Buffett är vi människor som bäst på att tolka information på ett sätt så att vår uppfattning håller sig intakt.

Ser du bara ena sidan av myntet?

Ibland kan vi även helt bortse från, eller omedvetet missa, information som inte går i linje med vår egen tro. Även om majoriteten av åsikterna går emot din egen åsikt kan du ändå ha uppfattningen att alla har samma uppfattning som du. Sociala medier är ett exempel där modern teknik bidrar till ökad confirmation bias. Då dessa är programmerade att ge mer av det du visat intresse för kommer du få mer och mer information som stärker din tes. Oavsett om tesen är rätt eller inte. Sociala medier är optimerade för att fånga vår uppmärksamhet, inte för att hjälpa oss utvärdera fakta.

Confirmation bias kan göra det svårt att se objektivt på sina aktieinnehav. Om du bara fokuserar på ena sidan av myntet blir det lätt att tolka varje negativ nyhet som endast ett hack i kurvan. Dessa hack ses istället som ett tillfälle att köpa mer aktier. Om du helt bortser från problemen i bolaget så kan du i slutändan sitta med ett bolag som har gått dåligt över en längre tid. Och därmed förlorat en stor del av värdet.

Därför kan det vara en god idé att aktivt söka efter information som går emot din egen tro. Vad skriver de som har en negativ syn på bolaget och vad kan du dra för slutsatser av det. Vi borde vara mer försiktiga med information som direkt stödjer vår åsikt. Om du hela tiden söker efter information som gör att du kan argumentera för din motståndares synpunkt kommer det göra att du ser mer nyanserat på ditt aktieinnehav. Det kan fortfarande vara så att du hade rätt från början men du kanske inser att du inte ska vara lika säker på din sak. Det finns fördelar med att vara ödmjuk på börsen.

Första, bästa

Vi har en tendens att fatta tag i den första möjliga förklaringen till något och sedan samla på oss bevis som stärker den förklaringen. Utan att granska hur trovärdig informationen är. När vi sedan får bevis som talar emot vår förklaring försöker vi hitta sätt att förkasta dessa bevis. Confirmation bias förklarar varför två personer av olika åsikter kan se samma bevis och ändå känna att de båda har fått sin syn bekräftad. Att automatiskt förkasta något som motsäger vår syn är en process som inte alltid hjälper oss. Men det är ett bra sätt att tillfredsställa hjärnans behov av ordning. Vi ser till så att allt blir konsekvent och i linje med den uppfattning vi redan har. Det är ett sätt att förenkla den komplexa värld vi lever i.

Det är inget konstigt med att vi använder genvägar. Att utvärdera saker kräver mental energi. Våra hjärnor föredrar att ta genvägar. Detta sparar tid som behövs för att istället fatta snabba beslut under press. Som när ett lejon hoppar fram från busken. Under majoriteten av den mänskliga historien fanns det sparsamt med ny information under en livstid. Besluten tenderade att vara överlevnadsbaserade. Nu får vi ständigt ny information och måste göra många komplexa val varje dag. Vår naturliga tendens blir därför att ta genvägar. Dessa kan vara användbara, men oftare ganska ofördelaktiga.

Slutord

När vi vill att något ska vara sant så letar vi efter information som gör det sant. Vi slutar leta efter information när den information vi samlat hittills bekräftar vår åsikt. Ett bättre tillvägagångssätt är att leta upp motsatt ståndpunkt. Leta efter sådant som inte bekräftar det du redan vet. Då kanske du lär dig något nytt.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

9 mentala modeller för aktiemarknaden

Charlie Munger tycks ha myntat begreppet mentala modeller. Om inte annat så pratar han varmt om dessa och menar att de har haft en stor inverkan på hans framgång. Att använda mentala modeller är ett sätt att tänka. Det är ett sätt att se på världen. Ett sätt att försöka förenkla stora problem. Det räcker …
Fortsätt läsa 9 mentala modeller för aktiemarknaden

Foto: Pixabay

Charlie Munger tycks ha myntat begreppet mentala modeller. Om inte annat så pratar han varmt om dessa och menar att de har haft en stor inverkan på hans framgång. Att använda mentala modeller är ett sätt att tänka. Det är ett sätt att se på världen. Ett sätt att försöka förenkla stora problem. Det räcker ofta att ha modeller för hur saker fungerar i stort istället för att kunna alla detaljer. Har du sedan ett stort antal modeller kan du ser hur olika saker relaterar till varandra. Det blir ett sätt att se saker från olika perspektiv. Filosofen Allain de Botton ska ha sagt att den största fienden mot bra beslut är att inte se problemet från tillräckligt många perspektiv.

För en man med en hammare ser alla problem ut som en spik. Det är en metafor som Charlie Munger brukar använda. Han pekar på vikten av att ha flera mentala modeller istället för att försöka se världen utifrån en modell. Risken med ett sådant synsätt är att man justerar problemet så att det passar in i modellen, istället för att använda en lämplig modell för att lösa problemet. Det gäller alltså att lära sig en mängd mentala modeller inom olika områden.

9 mentala modeller för aktiemarknaden:
  • Margin of Safety: Tanken att köpa något till mindre än vad det är värt. Och dessutom kräva en marginal till värdet. Det är en av grundbultarna i värdeinvestering. Om du köper en aktie till samma pris som det värde du har identifierat så är nedsidan större när du gör en felbedömning. Köper du däremot något med en säkerhetsmarginal till ditt förmodade värde finns det utrymme för misstag i dina antaganden. Det är en sund princip. Det är alltid svårt att sia om framtiden. Ger vi oss själva marginal att ha fel kommer vi lindrigare undan om resultatet inte blir som förväntat. Om bolaget börjar gå sämre har du kanske fortfarande betalat ett rimligt pris även under de nya förutsättningarna.
  • 5 Whys: Industrimannen Sakichi Toyoda tog fram en teknik för att försöka förstå grundorsaken till ett problem. Det handlar om att ställa frågan varför. Och fortsätta ställa frågan 5 gånger tills du kommer till själva essensen av något. Man ifrågasätter alltså hela tiden svaret på den föregående frågan. Det är lätt att förlita sig på den första känslan vi får av ett bolag och investera efter den. Om du istället ställer frågan varför 5 gånger innan du köper en aktie kommer du kanske fram till ett svar som du annars inte hade tänkt på. Det får dig att tänka igenom vad som krävs för att just denna aktie ska bli en lyckosam investering. Till exempel multipelexpansion, bibehållen tillväxt eller makroekonomiska faktorer.
  • Mean reversion: Ingenting varar för evigt, det gäller även på aktiemarknaden. Det brukar visa sig att enskilda aktier rör sig tillbaka till ett typ av medelvärde efter en kraftig uppgång eller nedgång. Detta brukar kallas mean reversion. Aktier kan alltså upp- eller nedvärderas snabbt under vissa tidsperioder men de brukar sedan komma tillbaka till någonstans runt sitt inneboende värde. Detta eviga pendlande kring medelvärdet skapar bra köplägen om man väljer att köpa när aktien har gått ner utan någon egentlig orsak. Du kan alltså köpa aktien innan den rör sig upp mot sitt medelvärde igen.
  • Circle of Competence: Kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier är det en god idé att hålla sig inom sin egen kompetenscirkel. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som står utanför vår kompetenscirkel är problematiska av två skäl. Dels så vet vi inte så mycket om dem. Och dels har vi en tendens att inte veta hur lite vi faktiskt vet om dem.
  • Moat: En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika från företag till företag men en större vallgrav gynnar företagets konkurrenskraft på lång sikt. Det finns olika typer av egenskaper i ett företag som kan utgöra en moat. Exempelvis skalfördelar, varumärke eller nätverkseffekter.
  • 20 ticket punch card: Warren Buffett brukar prata om att använda ett ”hålkort” vid investeringar. Det torde göra att urvalsprocessen blir mer noggrann. I början av din investerarkarriär får du ett hålkort med 20 kolumner. Tanken är sedan att du bara kan göra 20 aktieköp under livet. Därmed kommer du inte ta lika lätt på dina beslut om vilka aktier du ska välja. Detta kan fungera för livet i övrigt också. Viktiga beslut är antingen ett solklart ja. Eller ett nej.
  • Mr. Market: Detta är en person som beskrivs i boken The intelligent Investor. Mr. Market är manodepressiv. Ena dagen är han positiv och vill bara sälja företag till höga priser. Andra dagen är han ledsen och vill sälja samma företag till reapriser. Mr. Market är något av en legendarisk gestaltning av aktiemarknaden. Kontentan är att marknaden är oförutsägbar och vi måste agera utifrån de priser den erbjuder oss.
  • Opportunity cost: Alternativkostnader existerar överallt. Vår tid på jorden är begränsad. Det är vår viktigaste resurs. Om du spenderar din tid på en sak har det en alternativ kostnad i form av samma tid du hade kunnat spendera på något annat. Att göra en sak betyder alltså ofta att vi inte kan göra en annan. När du väljer att spendera dina pengar blir det en alternativ kostnad jämfört med om du hade investerat pengarna istället. Denna kostnad blir dessutom stor över tid, till följd av på ränta-på-ränta effekten.
  • Compounding: Eller ränta-på-ränta. Albert Einstein ska ha sagt att det är världens åttonde underverk. Eller så sa han aldrig det. Oavsett så är det ett starkt koncept. Det går ut på att du får ränta på de pengar som du tjänar in i ränta varje år. Ökningen sker exponentiellt, inte linjärt. Ökningen blir alltså större för varje år som går. Detta gäller inte bara när det kommer till investeringar utan även andra områden. Exempelvis inlärning. Ju mer du lär dig desto enklare är det att ta in ny information då din hjärna enklare kan associera mellan olika ämnen.
Slutord:

Mentala modeller är ett sätt att förenkla stora problem. Dessa modeller gör att du enklare kan se helheten istället för att enbart fokusera på detaljer. Det gäller att ha flera modeller. Annars löper du risken att försöka få alla problem att passa just din modell. Det kan leda till dåliga beslut. Mentala modeller lär dig alltså att se saker från olika perspektiv.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

Lär känna dig själv

Det kan vara en god idé att föra anteckningar vid aktieköp. Skriv ner vad du gjorde när ett köp gick bra och när det gick mindre bra. Över tid kommer det göra dig medveten om hur du agerar i olika situationer. Det kanske är så att känslorna ta över ibland och hindrar dig från att …
Fortsätt läsa Lär känna dig själv

Foto: Pixabay

Det kan vara en god idé att föra anteckningar vid aktieköp. Skriv ner vad du gjorde när ett köp gick bra och när det gick mindre bra. Över tid kommer det göra dig medveten om hur du agerar i olika situationer. Det kanske är så att känslorna ta över ibland och hindrar dig från att tänka rationellt. Skriv ner det. Självkännedom är viktigt på aktiemarknaden likt resten av livet. Så viktigt att orden ”känn dig själv” finns ingraverade på självaste templet i Delfi.

Mönster bland framgångsrika investerare

Du lär dig hur du ska agera i olika situationer genom att tänka igenom hur du fungerar som person. Om man kollar på de mest framgångsrika investerarna genom tiderna så visar det sig att det är väldigt få som har investerat på samma sätt. Vad de istället har gjort är att de har hittat ett sätt som passar hur de är som individer. De har gjort det genom att testa sig fram och sedan fokuserat på det som fungerat för just dem. Du kan studera hur många kognitiva biaser som helst. Men om du inte har ett system för att upptäcka när du gör denna typ av misstag är det svårt att utvecklas. Det är där anteckningar kommer väl till pass.

Bästa sättet att lära känna sig själv är genom att testa sig fram och samtidigt reflektera över utfallet. Det gör du enklast genom att föra någon typ av anteckningar där du skriver ner ditt agerande och hur utfallet blev. Sedan kan du försöka se mönster och korrigera hur du agerar så att du hela tiden fokuserar mer på det som fungerar för just dig.

Håll isär aktieportföljen och privatekonomin

Det är alltid bra att reflektera över varför något gick fel när man gör ett misstag på börsen. Kanske är det så att du inte agerar efter bästa förmåga i vissa stunder. Du kanske har en tendens att tappa tålamodet i samband med händelser som egentligen rör din privatekonomi. Det skulle till exempel kunna vara så att du har gjort något inköp den senaste tiden som påverkat storleken på din privata buffert. Det skulle sedan kunna göra att du blir mer försiktig på aktiemarknaden. Och därmed tar beslut om att sälja aktier på grunder som du inte agerar efter i vanliga fall. Bufferten och aktieportföljen borde inte ha något med varandra att göra. Det här blir alltså något du kan ta med dig i ditt framtida agerande på börsen.

Ett annat vanligt exempel är vår tendens att agera på nyhetsrubriker. Eller kommentarer från vänner, kollegor och diverse experter. Om du börjar tveka kring dina innehav så fort du hör något som talar emot dem så kan det vara läge att se över strategin. Det kan kännas skönt att förlita sig på experter eller följa flocken. Men i slutändan är det du som måste fatta besluten.

Slutord

Det är alltså viktigt att du utgår från dig själv när du agerar på börsen. Bästa sättet att lära känna sig själv är att reflektera över hur man agerar i olika situationer. Det är därför du ska föra anteckningar över de köp du gör och reflektera över varför investeringen gick som den gjorde. Vi utvecklas genom att först göra misstag och sedan korrigera vårt agerande till nästa gång.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

Kvantitativa strategier – en nyckel till bättre resultat?

Ibland säger bolagets siffror mer än dess verksamhet. En grupp av bolag med siffror av en viss karaktär kan ge en god avkastning. Kanske till och med bättre avkastning än du får genom att göra en djupare analys av verksamheten. En kvantitativ strategi innebär att man köper aktier mekaniskt efter förutbestämda nyckeltal. Man fokuserar alltså …
Fortsätt läsa Kvantitativa strategier – en nyckel till bättre resultat?

Foto: Pixabay

Ibland säger bolagets siffror mer än dess verksamhet. En grupp av bolag med siffror av en viss karaktär kan ge en god avkastning. Kanske till och med bättre avkastning än du får genom att göra en djupare analys av verksamheten. En kvantitativ strategi innebär att man köper aktier mekaniskt efter förutbestämda nyckeltal. Man fokuserar alltså mer på nyckeltalen än verksamheten. Det finns flera olika typer av kvantitativa strategier. Några av de mer kända är till exempel Magic formula och Pitroski F-score.

Svårt att hitta kursvinnare

Det är svårt att ha en uppfattning om hur enskilda bolag kommer utvecklas. Har man istället en portfölj bestående av aktier av en viss karaktär så har det historiskt visat sig att chansen att slå index är god. Att köpa en portfölj bestående av aktier med låga P/E-tal har till exempel visat sig överavkasta index. Det är det som är tanken bakom att använda sig av en kvantitativ strategi. Att dra fördel av den utveckling som en viss typ av bolag har visat historiskt. Kvantitativa strategier är ett sätt att använda sig utav 80/20 principen. Du kan få en stor del av resultatet genom en relativt liten insats. Jämfört med att göra avancerade bolagsanalyser.

För rätt typ av personlighet kan en kvantitativ strategi fungera alldeles utmärkt. Du har en förutbestämd strategi för vilken typ av aktier du har i portföljen, sedan följer du bara strategin oavsett hur marknaden agerar. Tålamod är en viktig egenskap för att lyckas. Du bör ha tålamod och psyke nog att tro på strategin trots att enskilda aktier eller portföljen som helhet kan gå sämre än index under perioder.

En tydlig strategi att falla tillbaka på

Det finns några fördelar med kvantitativa strategier. En fördel är att du inte behöver bevaka portföljen. Normalt sett gör man förändringar en gång per år, då man tar in nya bolag av den på förhand bestämda karaktären. Det är alltså inte säkert att det blir samma aktier då nyckeltalen kan ha förändrats under året som gått. En annan fördel är att du genom att använda dig av en kvantitativ strategi har något att falla tillbaka på om börserna faller kraftigt. Du vet varför din portfölj ser ut som den gör. Din strategi består av mer än att bara försöka sälja aktier för mer än du köpte dem.

Som småsparare är det svårt att mäta sig med proffsen. Särskilt när det kommer till att hitta bolag som kommer prestera bättre än index. Har du däremot en korg av bolag som har fina karaktärsdrag så ökar du chansen. När man investerar kvantitativt tar man dessutom bort den emotionella faktorn från sina investeringar, man agerar alltså inte efter känslor utan följer bara sin strategi. En av nycklarna för att lyckas på aktiemarknaden är att vara disciplinerad och då hjälper det om man inte låter känslor styra ens beslut.

Slutord

Du kan alltså, enligt kvantitativa strategiers förespråkare, få en bra avkastning utan att behöva lägga ner tid på att analysera enskilda bolag. Det har historiskt visat sig att det kan räcka med att investera efter tumregler utifrån bolagets siffror. Kanske kan det vara en nyckel till bättre resultat.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

Allt av värde tar tid att skapa

Vikten av långsiktighet är stor i många delar av livet. Det gäller oavsett om det handlar om att komma i form, uppnå sina mål eller lyckas på aktiemarknaden. När det gäller just aktiemarknaden har långsiktighet visat sig vara en nyckel för de allra flesta. Det hade såklart varit bättre att sälja före alla nedgångar och …
Fortsätt läsa Allt av värde tar tid att skapa

Foto: Pixabay

Vikten av långsiktighet är stor i många delar av livet. Det gäller oavsett om det handlar om att komma i form, uppnå sina mål eller lyckas på aktiemarknaden. När det gäller just aktiemarknaden har långsiktighet visat sig vara en nyckel för de allra flesta. Det hade såklart varit bättre att sälja före alla nedgångar och köpa innan alla uppgångar. Men det är det väldigt få som klarar av. För att alltid pricka exakt rätt krävs till och med en övernaturlig kännedom om framtiden.

Låt pengarna jobba för dig

Om du sitter och väntar på det rätta tillfället kan det innebära att du går miste om avkastning under tiden. Om du istället bygger på dina innehav så fort du har pengar över så sätter du dina pengar i arbete. Att investera kontinuerligt över tid utan att ryckas med för mycket i det allmänna tyckandet har visat sig vara en bra metod historiskt. Det kan låta enkelt men det har visat sig vara svårare än vad man kan tro. Tålamod är generellt inte en styrka hos människor. Vi är konstruerade att föredra snabba resultat framför långsiktiga. Därför vill vi gärna se att den goda utvecklingen i portföljen kommer som ett resultat av vårt fina agerande. Men det är ofta förmågan att inte agera som kommer leda till framgång på börsen. På sikt kommer du se resultat om du bara låter pengarna jobba.

Bill Gates ska ha sagt att vi överskattar vad vi kan göra på ett år och underskattar vad vi kan göra på tio år. Det är nog sant både i livet och på aktiemarknaden. Det gäller att sätta igång. Efter ett tag kommer det där som verkade omöjligt se mer möjligt ut. När det gäller att ta beslut som kan kännas jobbiga i stunden. Som att träna, avstå från ett inköp eller undvika onyttig mat, råder följande samband. Jobbiga beslut, enkelt liv. Enkla beslut, jobbigt liv. Det gäller alltså att ta det där jobbiga beslutet att avstå från inköpet nu om du vill få ett enklare liv på längre sikt.

Marshmallowtestet – kan du motstå frestelsen?

Snabba belöningar är normen idag. Smartphones har lett den utvecklingen. Ett känt experiment när det kommer till att skjuta upp belöning är marshmallowtestet. Walter Mischel utförde ett experiment i början på 70-talet där barn fick välja mellan en marshmallow nu, eller två senare. För att få den större belöningen måste barnet alltså motstå en direkt belöning. Skillnaden mellan att få en eller två marshmallows kan liknas vid att spendera pengar nu eller investera för framtiden. Fast den stora skillnaden är att ränta-på-ränta effekten kommer ge dig en mycket större belöning än ett par marshmallows.

Hjärnan har bara en viss mängd energi varje dag. Självkontroll tar mycket energi. Därför är det lätt hänt att vi tar den enkla vägen och faller för en direkt belöning i slutet av dagen. Vi väljer läsk istället för vatten. Soffan istället för träning. Men det kan vara en god idé att försöka motstå frestelsen att ta enkla beslut för stunden, till fördel för ett enklare liv på sikt. De visade sig att de barn som lyckades bäst i experimentet även lyckades bra senare i livet. Att skjuta upp belöning kan alltså ge långsiktiga fördelar. Det finns de som är naturligt bättre på att motstå frestelser. Men det går att träna upp, och det finns strategier att använda sig av.

I experimentet hade de mest lyckosamma barnen som strategi att helt enkelt undvika att tänka på belöningen. Ett sätt att få samma typ av resultat vid aktieinvesteringar är att inte kolla portföljen så ofta. På så sätt undviker du att agera på kortsiktiga marknadsrörelser. Vi vill gärna ha snabba belöningar på aktiemarknaden också. Om du hela tiden följer dina innehav finns risken att du låter känslorna styra dina beslut. Det blir enklare att agera på information som kan vara oväsentlig på lång sikt. Som när en nyhet leder till överreaktion.

Slutord

Det bästa sättet att lyckas på aktiemarknaden är oftast att inte agera och istället bara låta pengarna jobba. Det är svårt. Vi vill ha snabba belöningar och ett sätt att få det är genom att agera i stunden istället för att se långsiktigt på sina aktieinnehav.

Magic Formula & mean reversion

Joel Greenblatt är en amerikansk investerare som har skapat en placeringsstrategi som han kallar ”Magic Formula”. Enligt Joel hade strategin genererat en imponerande årlig avkastning på 30,8 procent mellan 1988-2004. Tanken med Magic Formula är att hitta bättre bolag än snittet som är billigare än snittet. Filosofin bakom Magic Formula: “If you just stick to buying good …
Fortsätt läsa Magic Formula & mean reversion

Foto: Pixabay

Joel Greenblatt är en amerikansk investerare som har skapat en placeringsstrategi som han kallar ”Magic Formula”. Enligt Joel hade strategin genererat en imponerande årlig avkastning på 30,8 procent mellan 1988-2004. Tanken med Magic Formula är att hitta bättre bolag än snittet som är billigare än snittet.

Filosofin bakom Magic Formula:

“If you just stick to buying good companies (ones that have a high return on capital) and to buying those companies only at bargain prices (at prices that give you a high earnings yield), you can end up systematically buying many of the good companies that crazy Mr Market has decided to literally give away” – Joel Greenblatt ​

  • Du köper andelar i ett företag när du köper aktier. Det är alltså företagets utveckling som är det viktiga och inte aktiekursens. Det kan finnas väldigt många anledningar till varför kursen rör sig åt ett visst håll under ett enskilt år men på lång sikt är det företagets vinster som bestämmer värderingen av aktien.
  • Joels filosofi kring Magic Formula bygger på två förebilders sätt att se på aktieinvesteringar. Benjamin Graham: hitta billiga bolag. Och Warren Buffett: hitta ”wonderful companies” med hög avkastning på kapitalet.
  • Det är en god idé att köpa aktier med stor rabatt till ditt uppskattade värde av bolaget. Att köpa aktier med rabatt till värdet kommer göra att du investerar med säkerhetsmarginal, vilket leder till att du konsekvent gör lönsamma investeringar.
  • Det är bättre att äga bolag med hög avkastning på kapitalet än bolag med låg avkastning på kapitalet. Låter självklart, men det är värt att poängtera enligt Joel.
Mean reversion

Ingenting varar för evigt. Det gäller även på aktiemarknaden. Det brukar visa sig att enskilda aktier rör sig tillbaka till ett typ av medelvärde efter en kraftig uppgång eller nedgång. Detta brukar kallas mean reversion. Aktier kan alltså nedvärderas under vissa tidsperioder men de brukar sedan komma tillbaka till någonstans runt sitt inneboende värde. Investerare tenderar att överreagera. Både uppåt och nedåt.

Det är inte bara aktiekurser som rör sig kring ett medelvärde. Även bolagets siffror kommer skjuta i höjden vissa år medan de sjunker andra år. Det som åker upp kommer förr eller senare ner, även i bolagets siffror. Det beror till viss del på att en bransch med hög lönsamhet kommer locka till sig konkurrenter som vill ta del av kakan. När konkurrensen blir för stor sjunker sedan marginalerna igen. Dessa sjunkande marginaler gör att vissa av företagen slås ut och lönsamheten kan stiga igen. Marginalen rör sig alltså tillbaka mot ett medelvärde.

Formeln

1. Return on Capital (RoC) = EBIT / Investerat kapital
2. Earnings Yield (EY) = EBIT / EV
=> Bolag med högst poäng när man tar 1 + 2 rankas högst i en lista av en mängd bolag.

ROC:
Joel kollar på EBIT (rörelseresultatet) i förhållande till investerat kapital för att ta reda på lönsamheten i bolaget oberoende av de finansiella tillgångarna och oberoende av företagets finansiering. Det investerade kapitalet beräknas som de totala tillgångarna minus likvida medel och räntebärande tillgångar. Med avdrag för skulder som inte är räntebärande. Du vill alltså äga bolag som tjänar mer på deras investeringar än andra bolag lyckas göra.

EY:
För att se till så att värderingen inte är för hög kollar Joel på EBIT i förhållande till börsvärdet inklusive nettoskuld. Detta nyckeltal kallas för Enterprise Value (EV). EV ger en indikation på vad det skulle kosta att köpa hela bolaget och betala av dess skulder. Till skillnad från det förenklade P/E-talet tar EV/EBIT hänsyn till skuldsättningen i bolaget. En hög vinst som mestadels har kommit genom hög finansiell hävstång är inte lika mycket värd. Vilken belåning som har genererat vinsten visar sig alltså inte i P/E-talet.

Tillvägagångssätt:
– Exkludera småbolag
– Exkludera banker, fastighetsbolag och försörjningsföretag (vatten, el)
– Räkna ut bolagets Earnings yield och ROC
– Ranka alla företag genom att summera dessa två parametrar.
– Investera lika stora belopp i de 20-30 högst rankade företagen.
– Sälj portföljen efter ett år och gör om processen på nytt.

Förutsättningar:
– Tanken med Magic Formula är alltså att hitta bättre bolag än snittet som är billigare än snittet. Dessa tankar har Joel Greenblatt fått genom att kombinera Grahams tankar om att investera i bolag som handlas under deras egentliga värde, och Buffetts tankar om att investera i ”wonderful companies”.
– Om man köper en portfölj av aktier som är billigare och bättre än snittet, så kommer den portföljen förr eller senare gå bättre än snittet. Magic Formula slår alltså index statistiskt sett enligt Joel.

Vilken kraft är starkast?

Det intressanta med Magic Formula i relation till mean reversion är att de två parametrarna jobbar mot varandra. Vi vill att värderingen ska gå tillbaka mot medelvärdet medan bolagets siffror ska stanna på höga nivåer. Mean reversion skapar alltså lägen att plocka upp lågt värderade bolag innan de rör sig tillbaka till medelvärdet. Detta är något som Magic Formula drar nytta av. Fast å andra sidan säger mean reversion att bolagets höga avkastning på kapitalet också kommer komma tillbaka till ett medelvärde. Det är något som Magic Formula inte drar fördel av. I boken Quantitative Value skriver författarna att Magic Formula skulle ge bättre avkastning om man bara använder parametern för värdering och helt struntar i kvalitén på bolagen. Det skulle gå i linje med teorin om mean reversion.

Slutord

Aktiemarknaden är komplex. Det finns många strategier och teorier. Vissa verkar till och med tala emot varandra. Oavsett så har Magic Formula bevisligen genererat en bra avkastning historiskt. Och Joel Greenblatt anses vara en av de bästa investerarna genom tiderna. Men om man ska tro på mean reversion kanske det kan vara värt att kika lite extra på värderingsdelen av formeln.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

80/20 kognitiva biaser

80/20 principen (paretoprincipen) innebär att 80 procent av resultatet kommer från 20 procent av insatserna. I en aktieportfölj brukar man säga att 20 procent av portföljens innehav står för 80 procent av den totala avkastningen. Ett annat exempel är att du använder 20 procent av dina kläder 80 procent av tiden. Vilket innebär att du …
Fortsätt läsa 80/20 kognitiva biaser

Foto: Pixabay

80/20 principen (paretoprincipen) innebär att 80 procent av resultatet kommer från 20 procent av insatserna. I en aktieportfölj brukar man säga att 20 procent av portföljens innehav står för 80 procent av den totala avkastningen. Ett annat exempel är att du använder 20 procent av dina kläder 80 procent av tiden. Vilket innebär att du kanske skulle skära ner på shoppandet lite. Ofta kommer 80 procent av ett företags omsättning från 20 procent av dess kunder. I det fallet kan det vara värt att lägga extra fokus på dessa kunder. Det är just så man ska använda principen. Fundera över de insatser som får störst resultat och fokusera på dem. När det kommer till att lära sig ett ämne innebär det att du ska fokusera på det som är mest användbart i praktiken.

Mentala genvägar

Psykologi är bland det viktigaste att ha koll på som investerare. Det är bra att veta hur man själv fungerar när man ställs inför olika typer av beslut. Det är dessutom viktigt att förstå hur marknaden agerar utifrån psykologiska faktorer. Några vanligt förekommande misstag på aktiemarknaden kommer från kognitiva biaser. Kognitiva biaser är mentala genvägar. Hjärnan gör allt för att spara energi. Ett sätt att göra det är genom att förenkla informationen som vi bearbetar varje dag. Istället för att utgå ifrån helheten kan vi istället använda oss av tumregler som gör beslutsfattandet enklare. Problemet är bara att dessa förenklingar ibland gör att vi bedömer situationer felaktigt och därmed fattar dåliga beslut. Nedan följer en lista med 20  procent av de kognitiva biaser som du kommer stöta på 80 procent av tiden när du agerar på aktiemarknaden.

80/20 kognitiva biaser:
  • Home bias: Vår tendens att föredra lokala aktier framför globala. Sverige utgör endast 1 procent av ett globalt index. Trots det består många av våra portföljer framförallt av svenska bolag. Vi känner oss komfortabla med det bekanta och obekväma med det okända.
  • Loss aversion: Det sägs att smärtan att förlora pengar upplevs ungefär dubbelt så starkt som nöjet av att vinna. Så länge du håller kvar vid en aktie finns det ju fortfarande en chans att ”vinna” tillbaka pengarna. Och du slipper samtidigt uppleva smärtan av att förlora. Det finns en evolutionär förankring. I jägare-samlare samhället kunde ett dumt misstag innebära döden. De mer riskaverta överlevde. Vi är deras ättlingar.
  • Anchoring: Vi sätter omedvetet upp mentala ankare kopplade till vad aktier har kostat tidigare. Om vi har köpt en aktie för 100 kr har vi en tendens att utgå ifrån att det är det korrekta värdet. Allt under 100 kr är därför billigt och allt över är dyrt. Försäljare utnyttjar ofta mentala ankare i from av ett högt utgångspris. För att sedan kunna erbjuda riktigt bra rabatter som egentligen inte är så bra. Ju mer osäkra vi är på värdet, desto större blir behovet av ankare. Just därför är de ett återkommande fenomen på aktiemarknaden.
  • Self attribution bias: Vi identifierar bra aktier på grund av vår skicklighet. Vi råkar investera i dåliga aktier på grund av oväntade händelser som vi själva inte kan rå över. Vi har alltså en tendens att överskatta vår egen förmåga. När ett bolag går bra är det på grund av deras fantastiska ledning, när det går dåligt beror det på vädret.
  • Confirmation bias: Innebär att vi hela tiden letar efter information som stärker vår egen tes. När du köper en aktie vill du i efterhand få bekräftelse på att det var ett bra beslut och letar därför efter information som talar för beslutet. Detta blir tyvärr ett problem när det senare visar sig att det var dåligt beslut. Enligt Warren Buffett är vi människor som bäst på  att tolka information så att vår uppfattning håller sig intakt.
  • Endowment effect: Vår tendens att värdera saker högre om vi äger dem jämfört med om vi inte gör det. Vi tycker gärna oproportionerligt mycket bättre om bolag vi äger jämfört med liknande bolag som vi inte äger. Vid en budgivning på en lägenhet blir det svårare och svårare för oss att släppa taget ju längre i processen vi kommer. Om vi börjar närma oss slutet värderar vi lägenheten högre då det i praktiken känns som att vi äger den.
  • Hindsight bias: Denna bias handlar om att vi gärna är efterkloka. Det är enkelt att i efterhand säga att vi hade förutsett en akties nedgång om vi hade ägt den. Saker ser alltid mer förutsägbara ut efter det hände. Det är till exempel färre och färre som anser att det var konstigt att Trump blev vald till president. Men på förhand var det helt otänkbart för många. Hindsight bias får oss att anta att vi är bättre prognosmakare än vi egentligen är. Därför kan det vara bra att föra någon typ av dagbok med tankar inför varje aktieköp.
  • Information bias: Handlar om att vi bedömer värdet av information felaktigt. Exempelvis antar vi att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Ett annat exempel är när en grupp studenter i Chicago och München fick svara på samma fråga: har San Diego eller San Antonio flest invånare? Bara 62 % av studenterna i Chicago gav rätt svar medan alla i München svarade rätt. De valde San Diego för att det är en mer välkänd stad. Det finns en illusion om att mer information alltid leder till bättre beslut.
  • Survivorship bias: Innebär att vi bara uppmärksammar det som fortlever och inte det som upphör. För varje enskilt bolag som blir en riktigt vinnare kommer det finnas ännu fler förlorare. Om vi bara minns vinnarna blir bilden skev. Fenomenet är relativt vanligt på fondmarknaden där fonder som läggs ned inte längre tas med i bedömningen av fondbolaget. Det gör att utvecklingen hos de kvarvarande (bättre) fonderna får uppmärksamheten.
  • Recency bias: Att tro att något som just hände kommer fortsätta hända är ett annat fel vi gör. Vi gillar mönster och har korta minnen. När aktiemarknaden sjönk kraftigt under finanskrisen 2008 följdes det av flera år med prognoser om nya fall. Det var få som sa:  ”marknader tenderar att återhämta sig över tid och hela tiden gå mot nya höjder”. Mer populärt var: ”marknader kan falla kraftigt och dessa fall kan göra väldigt ont”.
  • Social proof:  Även kallat flockbeteende. Individer tror att de agerar korrekt när de agerar som andra människor. Vi har en tendens att sälja om alla andra säljer och köpa om alla andra köper. Beteendet gör ofta att man köper dyrt och säljer billigt. Det är på toppen det ser som bäst ut och på botten det ser som sämst ut. Om en miljon människor gör något dumt, är det fortfarande dumt.
Slutord:

80/20 principen går att applicera på många områden. Principen handlar om att fokusera på vad som är viktigt. När det kommer till kognitiva biaser finns det några som har extra stor betydelse för dina investeringar. Har du koll på dessa har du kommit en bit på vägen till bättre beslutsfattande.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.