Covey’s matris på aktiemarknaden

Stephen Covey är känd för sin bok ”7 habits of highly effective people”. I boken beskriver han bland annat en matris för hur man kan bli mer produktiv. Det gäller att fokusera på rätt saker. Det finns saker som är viktiga och oviktiga, samt akuta och inte akuta. Akuta saker är ofta synliga och stressande, …
Fortsätt läsa Covey’s matris på aktiemarknaden

Foto: Pixabay

Stephen Covey är känd för sin bok ”7 habits of highly effective people”. I boken beskriver han bland annat en matris för hur man kan bli mer produktiv. Det gäller att fokusera på rätt saker. Det finns saker som är viktiga och oviktiga, samt akuta och inte akuta. Akuta saker är ofta synliga och stressande, men de behöver inte vara viktiga. Viktiga saker tar dig närmare dina mål. Coveys’s matris är indelad i 4 kvadranter. Om du kollar igenom dina aktiviteter kan du placera in dessa i matrisen och se vilka saker du ska jobba mer på, och vilka du ska jobba mindre på.

Matrisen

Effektiva människor spenderar lite tid i kvadrant 3 och 4, för de är inte viktiga. De spenderar en begränsad tid i kvadrant 1, då dessa uppgifter ofta handlar om att vara reaktiv och ”släcka bränder” när problem uppstår. Istället fokuserar de så mycket tid som möjligt i kvadrant 2. Här handlar det om att göra saker som att planera långsiktigt, fundera över strategier och sätta upp mål.

Genom att spendera mer tid i kvadrant 2 förebygger du problem som annars kan hamna i kvadrant 1. För att möjliggöra att spendera mer tid i kvadrant 2 måste du lära dig att säga nej till saker, oavsett hur brådskande de kan verka. Entreprenören Derek Sivers har en regel som vägleder honom vid nya åtaganden. För att han ska gå med på att göra något ska det kännas som ett ”hell yeah”, annars är det ett nej.

Produktivitet handlar egentligen inte om att få mycket gjort. Det handlar istället om att få det mest viktiga gjort. Det räcker alltså inte med att jobba hårt och göra massvis med saker. Det gäller att göra rätt saker. Både Bill Gates och Warren Buffett brukar nämna fokus som en viktig del av deras framgång. De har fokuserat på ett fåtal saker som har lett dem till stor framgång.

Olika nyheters värde

När det kommer till aktiemarknaden finns det vissa saker som är viktigare att fokusera på än andra. Viss information har mer värde än annan. Nedan följer Covey’s matris och den information som skulle kunna höra hemma under varje kategori. I alla fall för dig som har en mer långsiktig strategi.

  • Viktiga, akuta: Kvartalsrapporter. Här kan det komma väsentlig information som påverkar dina aktier både på kort och lång sikt. Men om du bara fokuserar på hur väl bolagen presterar från kvartal till kvartal är det lätt att bli kortsiktig. Siffrorna som presenteras kan vara viktiga, men det behöver inte betyda att det krävs akuta åtgärder.
  • Viktiga, inte akuta: Finansböcker, historiska årsredovisningar och evigt aktuella inlägg/artiklar. Detta är information som kan hjälpa dig bygga en långsiktig strategi eller ge dig en djup förståelse kring bolag i din portfölj. Det är inte akut information men den är viktig för din framgång på lång sikt.
  • Oviktiga, akuta: Diverse nyhetssajter. Här handlar det ofta om att sätta rubriker som genererar klick. Nyheterna är ofta oviktiga för din långsiktiga strategi, men rubriksättningen får dem att verka akuta.
  • Oviktiga, inte akuta: Twitter. Med reservation för hur man använder detta sociala medium och vilka man följer. Men en hel del av det som skrivs på Twitter handlar om de senaste bolagen med störst potential. Det handlar om att göra kortsiktiga klipp. Det är varken akut eller viktigt för en långsiktig investerare.

Det här behöver inte stämma helt och hållet. Och just denna uppdelning behöver inte gälla alla. Vilka nyheter som är viktiga är beroende av din strategi. Men det kan vara ett sätt att tänka kring den information du inhämtar och hur effektiv den är för de resultat du försöker uppnå.

Hur ofta ska du kolla portföljen?

Vi översköljs av information hela tiden. Informationen påverkar din portfölj på kort sikt. Det är okej, så länge du inte låter kortsiktiga rörelser påverka din strategi. Nyheter i de korta perspektivet ska inte påverka din långsiktiga allokering. Den ska du ha tänkt igenom så pass noggrant att du kan hålla dig kall genom kortsiktig börsturbulens.

Vi vet att marknader kraschar och att dessa krascher kan göra att våra strategier kraschar. Det har historiskt visat sig att många investerare, med långsiktiga strategier, säljer i panik när det ser som mörkast ut. Därför kan det vara en god idé att verkligen tänka igenom hur stor värdeminskning i portföljen du kan hantera.

Hur ofta du ska kolla portföljen är som vanligt beroende av dig själv. Om du vet med dig att du ibland fattar snabba och känslosamma beslut kring dina innehav ska du nog undvika att kolla portföljen. Om du, å andra sidan, kan hantera att se dina innehav förlora en stor del av sitt värde på kort sikt så spelar det inte så stor roll hur ofta du uppdaterar dig kring din portföljs utveckling.

Slutord

Covey’s matris kan vara användbar inom flera områden. Det kan alltid vara värt att fundera över vilka aktiviteter som är viktiga för att uppnå dina långsiktiga mål. Och fokusera mer på dem. På aktiemarknaden är en del information viktigare än annan för en långsiktig investerare. Genom att ignorera bruset och fokusera på det som är väsentligt, har du större möjlighet att lyckas med din långsiktiga strategi.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Förhoppningsvis kvadrant 2.

Diversifiering eller diworsification?

Diversifiering innebär att du inte investerar alla dina pengar på samma ställe. Du lägger inte alla ägg i samma korg. Det kan vara en god idé att diversifiera mellan tillgångsslag, men det räcker inte. Du behöver även diversifiera inom tillgångsslagen. Du köper inte bara en aktie, eller bara aktier inom en och samma bransch. Då …
Fortsätt läsa Diversifiering eller diworsification?

Foto: Pixabay

Diversifiering innebär att du inte investerar alla dina pengar på samma ställe. Du lägger inte alla ägg i samma korg. Det kan vara en god idé att diversifiera mellan tillgångsslag, men det räcker inte. Du behöver även diversifiera inom tillgångsslagen. Du köper inte bara en aktie, eller bara aktier inom en och samma bransch. Då är du inte diversifierad. Principen är sund då det är svårt att avgöra hur väl ett bolag kommer lyckas i framtiden. Genom att köpa ett flertal bolag har du råd att ha fel gällande några av dem. Vi är sällan så smarta som vi tror. Diversifiering lindrar fallet när vi gör misstag.

Diworsification på aktiemarknaden

Diworsification är ett begrepp som Peter Lynch skriver om i boken One Up on Wall Street. Han använder det för att beskriva hur det kan uppstå problem när bolag väljer att investera i nya områden. Men det har senare fått en bredare betydelse kring investeringar i aktier. Peter Lynch hade för övrigt över 1000 innehav i hans fond Magellan, så det är lite ironiskt att diworsification i en aktieportfölj förknippas med honom. Oavsett så är tanken bakom begreppet att om man investerar i 30 bolag så kommer det alltid finnas 10-20 av dem som är de bästa. Varför inte satsa på dem?

Enligt Daniel Kahneman gör en förlust dubbelt så ont som den positiva känsla vi får av en vinst. Loss aversion. Vi gör allt vi kan för att slippa uppleva smärtan av förluster. Att diversifiera bort den smärtan är den enkla vägen. Men den enkla väger leder sällan till bäst resultat. Vi väljer alltså att addera bolag för att uppnå diversifiering istället för att fokusera på de bästa innehaven. Dessa ytterligare bolag kan sänka avkastningen. De kanske gör mer skada än nytta för portföljen.

Ett annat problem med diversifiering är att det blir svårare att ha tillräckligt bra koll på varje enskilt bolag. Du har kanske inte tid att gå igenom och följa upp alla bolag om de blir för många i portföljen. Vad som är ett rimligt antal och hur mycket du vill följa upp dina bolag är mycket upp till dig själv. En tumregel kan vara att desto större intresse du har för att läsa på om dina bolag ju färre aktier kan du ha i portföljen. Ytterligare ett potentiellt problem med diversifiering kan vara att det blir svårt att nå en överavkastning gentemot index. När man har så många bolag att portföljen börjar likna index, blir det svårare att göra betydelsefulla avsteg för att överträffa index. En bred diversifiering behöver alltså inte vara optimalt för drömmen om att slå index.

Diversifiering på aktiemarknaden

Det finns olika uppfattningar kring vad som är en optimal diversifiering på aktiemarknaden. Det finns studier som visar att 15-20 innehav tar bort större delen av bolagsrisken. Bolagsrisk är de risker som är förknippade med att äga enskilda bolag, till skillnad mot marknadsrisk som är risker som påverkar hela aktiemarknaden. Vid det antalet når man en platå där ett ytterligare bolag inte väger så tungt att det ger något större utslag på portföljens sammanlagda diversifiering. Fast ännu fler bolag minskar fortfarande risken ytterligare. I boken The Intelligent Investor skriver Benjamin Graham att 10-30 bolag kommer ge en fullgod diversifiering. Andra förespråkar att man investerar i 100-tals bolag.

För oss vanliga småsparare överväger nog fördelarna med diversifiering nackdelarna. Fokus blir på att undvika misstag. Precis som det ska vara. En nedgång på 50%, kräver en uppgång på 100% för att du ska få tillbaka pengarna. Diversifiering gör att vi klarar oss bra, även när vi har fel. Tony Robbins filosofi kring diversifiering är tydlig: Diversifiera mellan olika tillgångsslag. Diversifiera inom tillgångsslagen. Diversifiera bland olika marknader och valutor. Diversifiera över tidsperioder (investera inte allt på en gång). För Tony är diversifiering en av grundpelarna när det kommer till investeringar.

Slutord

Det finns för- och nackdelar med diversifiering. Du minskar risken för misstag på bekostnad av potentiell avkastning. Ett färre antal aktier gör att varje bolag får större påverkan på portföljen som helhet. Det kan vara både positivt och negativt. Känner du att du har tillräcklig kunskap och förståelse kring riskerna i dina bolag så kan du kanske välja ett färre antal aktier. Men det kräver mer av ditt psyke och kommer ta mer av din tid.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Blandat innehåll.

Circle of competence – hur stor är din cirkel?

Circle of competence kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier kan det vara en god idé att hålla sig inom sin egen circle of competence. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som …
Fortsätt läsa Circle of competence – hur stor är din cirkel?

Foto: Pixabay

Circle of competence kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier kan det vara en god idé att hålla sig inom sin egen circle of competence. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som står utanför denna cirkel är problematiska av två skäl. Dels vet vi inte så mycket om dem. Och dels tenderar vi att inte veta hur lite vi faktiskt vet om dem.

Din circle of competence

Innan vi fattar beslut på aktiemarknaden behöver vi definiera vår cirkel och agera i enlighet med den. Vissa områden förstår de flesta av oss, medan andra kräver mer specialistkunskap. På grund av bakgrund, kvalifikationer eller erfarenheter kommer du ha byggt upp kunskap inom något område. Inom detta område har du expertis och därmed en fördel. Det är det som är din circle of competence.

I hans brev till aktieägare år 1996 skrev Warren Buffett: ”En investerare behöver kunna utvärdera utvalda företag. Observera ordet ”utvalda”. Du behöver inte vara expert på varje företag, inte ens på många. Du måste bara kunna utvärdera företag inom din circle of competence. Storleken på cirkeln är inte av så stor vikt. Men att veta storleken är viktigt.” Din cirkels storlek är alltså inte lika viktigt som din insikt om dess gränser. Misstag sker oftast när vi går utanför cirkeln.

Genom att ha självinsikt nog att veta dina begränsningar vet du också vad du ska fokusera på. Det spelar inte så stor roll vad du vet, det spelar roll hur väl du kan identifiera vad du inte vet. Du kan sedan vidga cirkeln över tid genom att se på livet som ett evigt lärande. Vår circle of competence kan alltså utökas, men bara långsamt och över tid.

Utöka din cirkel

Enda sättet att utöka sin circle of competence är genom att hela tiden fortsätta lära sig. Det är alltså viktigast att identifiera och stanna inom sin cirkel. Men det kan även finnas fördelar med att försöka göra den större över tid. Det kommer ge dig möjlighet att förstå fler bolag inom flera områden. Har du ett större sökområde har du möjlighet att hitta fler guldkorn bland alla alternativ.

Allt annat lika, är enkelt bättre än mer komplicerat på aktiemarknaden. Du undviker ofta de största misstagen genom att investera i bolag med affärsmodeller som är enkla att förstå. När du utökar din circle of competence behöver du därför vara ödmjuk inför hur mycket du vet innan du väljer att investera i ditt nya område.

Overconfidence bias

Olika studier har visat att vi systematiskt överskattar vår egen förmåga. Overconfidence bias är skillnaden mellan vad människor tror att de kan och vad de faktiskt kan. Ett vanligt exempel är studier som visar att över 90 procent av en grupp bilförare tror att de kan köra bättre än snittet. Utan overconfidence bias skulle den siffran vara 50 procent. 50 procent borde vara sämre än snittet, medan 50 procent är bättre. Daniel Kahneman menar att denna bias är den mest signifikanta av alla kognitiva biaser.

Därmed inte sagt att vi helt ska överge vårt självförtroende. Det gäller att hitta den gyllene medelvägen. Att vara ärlig med sig själv. Förstår du verkligen den aktie som du vill investera i? Om inte, är det bättre låta bli och istället fokusera på sådant du förstår. Eller på att utöka din circle of competence. Det är som sagt inte enkelt att erkänna för sig själv vad man inte förstår. Eftersom många investerare är kompetenta personer, kan de ha större tendens att falla offer för overconfidence bias.

Ett exempel som ligger nära till hands är värdeinvestering. Det har inte varit en särskilt framgångsrik strategi det senaste årtiondet. Tillväxtaktier som Apple, Amazon, och Facebook har istället dominerat. Vissa värdeinvesterare har därför gått utanför sin circle of competence i jakt på aktier som erbjuder mer tillväxt. När marknaden under en längre tid har föredragit en annan typ av aktier är det lätt att dras med och börja ändra sin strategi. Det är lätt att övertyga sig själv om att man kan förstå tillväxtbolag lika bra som de värdebolag man brukar hålla sig till. Samma fenomen utspelade sig under IT-yran då många fonder plötsligt blev tillväxtorienterade. Denna gången kanske är annorlunda, men det har vi ju hört förut.

Slutord

Om du vill förbättra din odds för att lyckas på aktiemarknaden gäller det att identifiera din circle of competence och arbeta inom den. Över tid kan du sedan jobba på att utöka cirkeln. Men var alltid ärlig mot dig själv kring hur stor den är idag, och var aldrig rädd för att säga ”jag vet inte”.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Utöka cirkeln.

Mental accounting – hjärnans redovisning

Mental accounting innebär bland annat att vi sätter olika värde på samma summa pengar i olika sammanhang. Vi har inga problem med att lägga 10 000 kr på ett förhoppningsbolag men vi skulle aldrig spendera 10 000 kr på trisslotter. Vi kan alltså välja att satsa pengar på förhoppningsbolag, där chansen till avkastning är minimal. …
Fortsätt läsa Mental accounting – hjärnans redovisning

Foto: Pixabay

Mental accounting innebär bland annat att vi sätter olika värde på samma summa pengar i olika sammanhang. Vi har inga problem med att lägga 10 000 kr på ett förhoppningsbolag men vi skulle aldrig spendera 10 000 kr på trisslotter. Vi kan alltså välja att satsa pengar på förhoppningsbolag, där chansen till avkastning är minimal. Men vi skulle vi aldrig slänga bort pengar på något så onödigt som trisslotter, där vinstchansen är minimal. Det är alltså samma summa pengar som vi lägger på något med liten potential. Men det ena sammanhanget känns mer okej än det andra.

Ursprung och kategorier

Vi spenderar även pengar olika beroende av deras ursprung. Vi köper hellre något fint, och kanske inte helt nödvändigt, för 10 000 kr som kommer från en lottovinst än för 10 000 kr som vi upptäcker att vi har på ett sparkonto. Det finns många historier om jackpotvinnare som har gått i personlig konkurs. Hade de gjort samma prioriteringar som innan vinsten hade de fortfarande varit rika. Skatteåterbäring är ett annat exempel. Lönen vi får in varje månad spenderas ofta enligt plan. Men får vi in en mer oväntad summa pengar, som skatteåterbäring, så kan vi spendera den lite hur som helst. Pengar är pengar. Var de kommer ifrån borde inte ha någon betydelse för hur vi spenderar dem.

Dessutom har vi en tendens att lägga pengar i olika kategorier. Det är till exempel lätt att känna att en bonus från jobbet ska användas till att unna sig något. Men bonusen kanske kommer till följd av att man har en lägre månatlig lön. I sådana fall borde bonusen ses som en lön över 12 månader och gå in i privatekonomin istället. Den borde spenderas precis som lönen. Men vi tillskriver alltså dessa pengar en egen kategori. Kategorin pengar att slösa. Det behöver inte vara fel att unna sig något men man ska vara medveten om att det alltid finns en alternativkostnad. Det kan finnas viktigare saker att spendera pengarna på som kan vara av större värde på längre sikt.

Bioupplevelser och sunk costs

Vi tenderar att tänka felaktigt kring pengar som inte längre finns till vårt förfogande. Sunk costs. Om du till exempel har köpt en biobiljett för 100 kr så är dessa pengar redan borta och borde inte påverka kommande beslut. Oavsett om du går på bion eller inte. Det finns en känd studie vid Princeton University som behandlar just detta. I ett första scenario har du köpt en biobiljett för 100 kr i förväg. När du sedan kommer till bion och letar i fickan inser du att den är borta. Kommer du då köpa en ny biljett för 100 kr på plats? I ett andra scenario har du inte köpt en biljett i förväg men när du kommer till bion inser du att du har tappat en hundralapp. Eller kanske swishat 100 kr till fel nummer. Skulle du fortfarande köpa biobiljetten?

Det här är alltså två scenarion där exakt samma summa pengar har gått förlorade. Ändå visade det sig att bara 44 procent skulle köpa en ny biljett efter att ha tappat den första. Medan 88 procent skulle köpa en biljett efter att ha förlorat 100 kr. Ett tydligt exempel på hur vi delar upp pengarna i olika konton. I första exemplet har det skapats ett mentalt biokonto där du bara tillåts spendera 100 kr. När dessa nu har gått förlorade är du inte villig att spendera mer på detta nöje. När det gäller de andra pengarna så fanns det inget syfte för dem vilket gör det enklare att spendera 100 kr på en ny biljett. Pengar som har gått förlorade, har gått förlorade. Oavsett vilket konto du råkade tillskriva dem.

Jag var på bio en gång med en irländare som intuitivt hade förstått det här med sunk costs. Den första delen av filmen ägnade han åt att svära högljutt vid varje ny scen. ”Piece of sh*t movie”, ”what is this crap” och så vidare. Efter 30 minuter reste han sig upp och sa ”let’s get the hell out of here”. Han hade spenderat 100 kr på filmen men hade inga som helst problem med att lämna så fort han insåg att den inte levde upp till hans förväntningar. Vid tillfället kändes beteendet lite märkligt, men nu vet jag bättre. Jag gick på bio med ett beteendeekonomiskt geni! Han insåg att pengarna han hade spenderat för biobiljetten redan var borta, oavsett om han tvingade sig igenom den plågsamma filmen eller inte. Filmen var för övrigt Total Recall, sorry Colin Farrell.

Slutord

Vi är alltså benägna att tänka irrationellt när vi hanterar pengar. Var pengar kommer ifrån borde inte ha någon betydelse för hur vi spenderar dem. Ändå tillskriver vi dem olika syften beroende av deras ursprung. Vi tenderar även att fantisera om pengar som inte längre finns. Pengar som har gått förlorade har gjort det, oavsett om vi har köpt något för dem eller tappat dem. Dessa pengar ska inte påverka vårt framtida beslutsfattande.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Väldigt rationellt.

Tillgångsallokering – strategi och taktik

Harry Markowitz, nobelpristagare och något av tillgångsallokeringens fader, ska ha sagt att diversifiering är den enda gratislunchen vid investeringar. Tillgångsallokering handlar om att försöka maximera avkastningen i förhållande till risken. Du uppnår det genom att ha en portfölj bestående av tillgångsslag som inte korrelerar med varandra. När den ena tillgången går åt ett håll, ska …
Fortsätt läsa Tillgångsallokering – strategi och taktik

Foto: Pixabay

Harry Markowitz, nobelpristagare och något av tillgångsallokeringens fader, ska ha sagt att diversifiering är den enda gratislunchen vid investeringar. Tillgångsallokering handlar om att försöka maximera avkastningen i förhållande till risken. Du uppnår det genom att ha en portfölj bestående av tillgångsslag som inte korrelerar med varandra. När den ena tillgången går åt ett håll, ska den andra inte hänga efter. I teorin kan tillgångsallokering sänka risken och öka avkastningen på samma gång.

Strategi och taktik

I ett bredare perspektiv är strategi en övergripande plan. Utan en strategi löper vi risken att famla genom livet, utan att veta om vi gör framsteg mot det vi strävar efter. Men det bygger ju på att man vet vad man strävar efter, annars är det bara att famla vidare. En taktik kan istället ses som de specifika handlingar du utför för att leverera i enlighet med strategin. Utan en taktik kommer du troligtvis behöva förlita dig på tur. En taktik är ofta mer kortsiktig och mer föränderlig än en strategi. En strategi går också att ändra, men det kommer ta längre tid.

Strategin och taktiken bör vara i samklang med varandra, strategin ska ligga till grund för den taktik du använder. Den kinesiska generalen Sun Tzu, författare av The Art of War, menade att det går att se taktiken någon använder för att erövra, men ingen kan se den strategi som ligger till grund för stora segrar. Det är det som är skillnaden. Strategin finns i bakgrunden medan taktiken syns i handlingar.

Strategisk tillgångsallokering – fokusera på helheten

När det kommer till investeringar är den strategiska allokeringen den övergripande strategin. Det kan innebära att du har 100 procent av dina tillgångar i aktier men det kan också betyda att du har en förutbestämd fördelning mellan olika tillgångsslag. Fördelningen är individanpassad. Det refereras ofta till studier som säger att 90 procent av resultatet är beroende av den strategiska allokeringen. Allokeringen sägs vara viktigare än vad du köper och när du köper. Två investerare med samma strategiska allokering kommer alltså ha ungefär samma avkastning, oavsett vilka specifika investeringar de valt. När du bestämmer dig för hur du ska investera dina pengar bör du alltså börja med helheten istället för att fastna i detaljerna.

Genom att ha olika tillgångsslag i portföljen minskar du risken för att din portfölj ska falla kraftigt om ett av tillgångsslagen börjar gå sämre. Det vanligaste exemplet är en fördelning mellan aktier och räntor. Har man bara aktier i portföljen och aktiemarknaden faller kraftigt så förlorar portföljen en stor del av värdet. Har du istället 50 procent aktier och 50 procent räntor kommer räntedelen i portföljen vara ett stöd som lindrar fallet. Fördelningen bygger på din tidshorisont och de rörelser ditt psyke mäktar med. Det finns ingen bra eller dålig allokering. Du behöver hitta en som passar just dig. Det gäller att hitta en fördelning som du känner dig komfortabel med och som samtidigt ger dig en chans att uppnå dina finansiella mål.

Olika faktorer påverkar värderingen av olika tillgångsslag. Vid en specifik händelse kommer vissa tillgångar öka i värde, medan andra sjunker. Efter en tid kan det göra att portföljen avviker från den ursprungliga allokeringen. När en del av tillgångarna i portföljen växer sig för stora är det dags att kapa lite , och fylla på i de andra. På så sätt kommer du tillbaka till ursprungsallokeringen. Det blir även ett sätt att sälja dyrt och köpa billigt. Alternativt så fyller du på med utomstående kapital. Det viktiga är att portföljen befinner sig i balans, i enlighet med den allokering du har bestämt dig för på förhand.

Taktisk tillgångsallokering – chans till överavkastning

Medan den strategiska allokeringen är mer långsiktig bygger den taktiska allokeringen på den marknadssyn du har just nu. Tanken med den taktiska allokeringen är att dra nytta att vissa tillgångar är lägre värderade än andra i perioder. Genom att vikta om en del av portföljen till tillgångar med större potential försöker man uppnå en högre avkastning. Man försöker exponera sig mot sådant som ser bättre ut i det korta perspektivet. Den taktiska allokeringen ses som ett komplement som möjligen kan generera överavkastning.

När det kommer till allokering är alltså strategin inte lika beroende av taktiken. Den övergripande strategin räcker. Taktisk allokering finns till för att potentiellt skapa överavkastning. Men den är inte nödvändig för att du ska få avkastning på dina pengar. Där skiljer sig begreppen något jämfört med strategi och taktik i ett bredare perspektiv. Likheterna är istället att den strategiska allokeringen är det långsiktiga som sällan förändras, medan den taktiska är mer kortsiktig och baserad på marknadsläget just nu.

Slutord

Tillgångsallokeringens strategi och taktik skiljer sig något från begreppen i ett bredare perspektiv. De är inte lika beroende av varandra. Den strategiska allokeringen är ett måste, den taktiska kan vara ett komplement. Även om du bara investerar i aktier bör du i alla fall ha tänkt igenom varför du valt den allokeringen. Och om det är optimalt för att uppnå dina mål.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Bra taktik.

Investera i informationssamhället

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, …
Fortsätt läsa Investera i informationssamhället

Foto: Pixabay

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, och avsändaren kunde få svar inom några veckor. Så gick det till förr i tiden. Något förenklat, lite ironiskt. Numera har vi snapchat, messenger, imessage, whatsapp och allt annat som låter oss dela information med varandra. Veckor har bytts ut till sekunder.

Information och aktiemarknaden

Information rör sig snabbare än någonsin. Det är en bidragande orsak till att det är svårt att hitta riktiga ”deep value” case idag. Förr kunde man hitta aktier som var orimligt undervärderade av marknaden, man kunde köpa 1 krona för 50 öre. När informationen förflyttar sig snabbare blir det svårare att hitta rejält undervärderade aktier som marknaden missat. Det är en nackdel med informationsflödet på aktiemarknaden. En fördel är istället att tillgången till information jämnar ut spelplanen. Det går inte bara snabbare, det finns även mer information än någonsin. Numera finns all information tillgänglig för alla.

Informationsasymmetri var ett ord man fick lära sig i skolan. Det ordet har inte lika stor vikt idag. När alla har tillgång till samma information blir det svårare för experter att ta extra betalt för deras tjänster. Förr var det den som hade mest information på aktiemarknaden som var vinnare, idag vinner den som bäst kan utnyttja informationen i praktiken. Informationen är tillgänglig, svaren finns där ute. Det handlar mer om att ställa rätt frågor. Det blir viktigare att fokusera på information som ger verkligt värde. Genom att veta exakt vilka frågor du söker svar på blir det enklare att filtrera bland bruset. Det handlar om att ha förmågan att söka fram den mest relevanta informationen, och ignorera resten.

Information bias och botemedel

Mängden information som finns tillgänglig för oss gör att vi lätt kan drabbas av information bias. Det innebär att vi felbedömer värdet av information. Vi tror lätt att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Idag kan du analysera bolag i oändlighet, bara genom att sitta framför datorn. Det går alltid att ta fram mer information som underlag för beslutet. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är bättre för resultatet. Det finns en felaktig uppfattning om att mer information alltid leder till bättre beslut.

James Montier skriver att finansvärlden är besatt av att lära sig mer och mer om mindre och mindre. Han menar att ytterligare information inte hjälper människor då vi har en begränsad lagringsförmåga. För en dator ökar precisionen med mer information, för en människa verkar den istället minska. Det som däremot stärks när vi inhämtar mer information är övertron på vår egen förmåga. Vi blir mer självsäkra på att vi har det rätta svaret. Tron på besluten blir större, medan precisionen i besluten blir sämre. En dålig kombination. Det kommer göra det än svårare för oss att ändra uppfattning om det visar sig att vi har fel. Här spelar confirmation bias en roll.

Colin Powell, tidigare utrikesminister i USA, har en regel vid beslutsfattande som han kallar 40-70 regeln. Det innebär att du ska ha minst 40 procent av all information, men inte mer än 70 procent när du fattar ett beslut. Med mindre än 40 procent av informationen skjuter du från höften, men med mer än 70 procent är risken att du blir överväldigad. Det kan leda till decision paralysis. Det gäller att acceptera en viss grad av osäkerhet vid beslutsfattande. Att fatta beslut på aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Genom att följa regeln har du chans att fatta beslut som är tillräckligt bra. Du kan inte göra mycket mer under omständigheter där du aldrig kan vara 100 procent säker på att beslutet är korrekt. På aktiemarknaden råder dessa omständigheter.

Slutord

Det finns massvis av information där ute, den rör sig dessutom snabbare än någonsin. En fördel är att alla har tillgång till samma information och det blir därför svårare att utnyttja ett informationsövertag på bekostnad av andra. Men då fler får tillgång till information snabbare blir det svårare att hitta aktier som andra missat. Det är heller inte enkelt att filtrera fram essensen från bruset. Information bias är vanligt. Genom att tillåta oss att fatta beslut utan hela bilden kan vi arbeta oss mot den sweet spot där vi varken har för mycket, eller för lite information.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Mer information dessvärre.

80/20 principen vid investeringar

80/20 principen handlar om att det finns en ojämn fördelning inom olika områden. Fördelningen är ofta i en förutsägbar obalans. Den italienska ekonomen Vilfredo Pareto kom på principen 1897. Han undersökte mönster för rikedom bland befolkningen i England under 1800-talet. Han fann just en obalans i förmögenheten. 20 procent av människorna hade 80 procent av …
Fortsätt läsa 80/20 principen vid investeringar

Foto: Pixabay

80/20 principen handlar om att det finns en ojämn fördelning inom olika områden. Fördelningen är ofta i en förutsägbar obalans. Den italienska ekonomen Vilfredo Pareto kom på principen 1897. Han undersökte mönster för rikedom bland befolkningen i England under 1800-talet. Han fann just en obalans i förmögenheten. 20 procent av människorna hade 80 procent av pengarna. Paretos andra upptäckt var att detta mönster upprepades när han tittade på data för olika tidsperioder eller olika länder. Samma samband gällde även inom helt andra områden. En liknande obalans upprepade sig, om och om igen, med en förvånansvärd precision.

80/20 principen

80 procent av resultatet kommer alltså från 20 procent av insatserna. Fenomenet återkommer inom många områden. Några exempel från företag:

  • 20 procent av produkterna står för 80 procent av försäljningen
  • 20 procent av kunderna köper 80 procent av produkterna
  • 20 procent av produkterna eller kunderna bidrar till 80 procent av vinsten

Man behöver inte fastna vid de exakta siffrorna. Det kan vara 25 procent som ger 90 procent. Principen säger att det finns ett ojämnt förhållande mellan insats och resultat. Inte nödvändigtvis att det alltid råder ett 80/20 förhållande. Essensen är att vissa saker är viktigare för slutresultatet. Dessa ska vi försöka identifiera, oavsett det exakta förhållandet.

Fundera över de insatser som får störst resultat och fokusera på dem. Det låter ganska självklart egentligen, att man alltid borde ägna mer energi åt sådant som ger mer. Men så ser verkligheten inte alltid ut. När det kommer till portföljen kan det alltså vara värt att titta lite extra på de bolag som har generat majoriteten av portföljens avkastning och se om du kan hitta något mönster.

80/20 principen och dina investeringar

20 procent av portföljens bolag står för 80 procent av avkastningen. Motsatsen gäller också. 20 procent av bolagen kan stå för 80 procent av dina förluster. 80/20 principen kan vara ett sätt att identifiera din edge på aktiemarknaden. Om det är så att en viss typ av bolag genererar större delen av din avkastning, över tid, gör du nog rätt i att fokusera mer på dem. Annars är risken att du vattnar ogräset och rensar blommorna som Peter Lynch skulle säga.

Här kan det alltså finnas anledning att titta extra noga på de fåtal bolag som har genererat majoriteten av avkastningen. Gå tillbaka och fundera över när du tog beslut om att köpa dessa bolag. Gjorde du någon särskilt i din analys? Spenderade du mer tid på analysen? Köpte du till en värdering som var lägre än för andra bolag? Eller var det bara ett inköp som alla andra där utfallet råkade bli annorlunda? I ärlighetens namn är nog det sistnämnda mest troligt.

I en portfölj av aktier kommer vissa gå bättre och andra sämre och det är svårt att veta på förhand vilka bolag som kommer lyckas bättre än andra. Det är just därför man ska ha en portfölj av aktier, inte bara ett fåtal. Men det kan fortfarande vara en intressant tankeövning. Du kanske kan hitta något typ av mönster som du kan dra nytta av i ditt fortsatta investerande. Det kan alltid vara bra att se på portföljen från olika perspektiv och med nya ögon.

Mer du kan ta med dig från 80/20 principen
  • Fokusera på de 20 procent av bolag som är inom din circle of competence. Dessa har större chans att ge dig 80 procent av resultatet.
  • Det räcker med att förstå 80 procent av storyn kring bolaget. Den mest väsentliga informationen samlar du in på 20 procent av tiden.
  • I din privatekonomi gäller det att fokusera på de 20 procent av utgifterna som står för 80 procent av dina totala kostnader. Om du har kontroll över de stora utgifterna kan du ge dig själv större frihet när det kommer till mindre inköp.
Slutord

80/20 principen är en mental modell som går att använda inom många områden. Din aktieportfölj är inget undantag. Framförallt handlar principen om att fokusera på vad som är viktigt. Enkelhet vinner i längden. Köp bra bolag och behåll dem är aktiemarknadens 80/20.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Försöker leverera 20 procent.

Aktier – ett evigt lärande

Ett liv av lärande är mer värt än att bara fokusera på pengar. Benjamin Franklin ska ha sagt att en investering i kunskap betalar den bästa räntan. Kunskap har du alltid med dig. Den finns kvar även om pengarna försvinner. Att lära sig något och sedan kunna använda kunskapen i praktiken är berikande. Erfarenhet är …
Fortsätt läsa Aktier – ett evigt lärande

Foto: Pixabay

Ett liv av lärande är mer värt än att bara fokusera på pengar. Benjamin Franklin ska ha sagt att en investering i kunskap betalar den bästa räntan. Kunskap har du alltid med dig. Den finns kvar även om pengarna försvinner. Att lära sig något och sedan kunna använda kunskapen i praktiken är berikande. Erfarenhet är en bra lärare. Aktieinvesteringar ger förutsättningar att bygga kunskap inom flera områden. Du lär dig om företagande. Du lär dig att utvärdera dina beslut. Du lär dig mer om hur världsekonomin fungerar. Och en mängd annat.

Vikten av lärande

Warren Buffett’s modell för att bli smartare handlar om att läsa. Och aldrig sluta läsa. Han säger att han spenderar ungefär 80 procent av sin arbetsdag på att läsa och tänka. På frågan om hur man blir smartare svarade han en gång genom att hålla upp en årsredovisning och säga; läs 500 sidor av detta varje vecka. Att under en längre tid bygga upp en vana av att läsa och tänka kring bolag gör dig, enligt Buffett, smartare. Vad det innebär att vara smart är i och för sig något av en definitionsfråga. Men det kommer oavsett bygga upp din förmåga att lära dig nya saker.

Att läsa och lära är i allmänhet ett bra sätt att utvecklas. Om du har ett ämne som du intresserar dig för och som du läser på och fördjupar dig inom så kommer du förr eller senare bli bra på det. Kombinationen av att fokusera på någonting du är bra på samtidigt som du är intresserad av det gör att du blir ännu bättre. Det blir alltså en positiv spiral där du utvecklas i rätt riktning. Att vara beläst kommer inte garantera framgång på aktiemarknaden, men det skadar inte.

Fördelen med att vara generalist

Aktiemarknaden öppnar upp helt nya områden av lärande. När du börjar studera de mest framgångsrika investerarna kommer du tveklöst komma över en hel del boktips. Dessa boktips har inte bara att göra med aktiemarknaden, utan även andra områden. Områden som psykologi, mikroekonomi, beslutsfattande, historia med mera. När du väl har börjat sätta dig in i dessa olika ämnen kommer du få bättre perspektiv. Du blir mer av en generalist. En person med ett stort förråd av mentala modeller. Dessa insikter kan sedan appliceras på aktiemarknaden.

Fördelen med att vara generalist är att du enklare kan se mönster och applicera de kunskaper du har från olika områden. Då vi lever i en föränderlig värld kan det finnas ett värde i att inte bara ha expertis inom ett område. Just det specifika området kanske inte kommer ha samma betydelse inom ett antal år. Det kan även motverka confirmation bias då du blir bättre på att se saker från olika perspektiv. Du kan se den andra sidan av myntet. Genom att ha kunskap från flera områden kan du enklare utvärdera specifik information inom ett visst område.

Direkta lärdomar från aktiemarknaden

Genom att investera i aktiemarknaden lär du dig hela tiden om nya företag och branscher. Du får en bättre förståelse för hur företag fungerar och vad som gör att vissa går bättre än andra. Det är intressant att sätta sig in i hur man driver och utvecklar ett företag på ett framgångsrikt sätt. Du lär dig även grunderna i redovisning genom att följa bolagens rapportering.

En annan sak du kan utveckla genom att investera i aktier är din förmåga att utvärdera dina egna beslut. Det kommer alltid finnas tillfällen där en investering inte går riktigt som du tänkt dig. Här blir det viktigt att tänka igenom varför det blev så. Var det för att du inte följde din strategi? Tog du tips från någon utan att göra din egen analys? Eller var det bara så att något oväntat inträffade som stod utom din kontroll vid investeringstillfället. Det sistnämnda behöver inte innebära att ditt beslut var fel. Fast när det gäller de två förstnämnda så kanske du borde fundera på om du ska agera annorlunda nästa gång. Du lär dig alltså ifrågasätta dina beslut och utvärdera dina egna tankar. Det är det som är metakognition; att vara medveten om sina egna tankar och själv se när det finns saker man kan utveckla. En viktig egenskap.

Dessutom lär man sig vad världsnyheter har för påverkan på börsen. Man får lätt ett intresse av att hålla sig uppdaterad på vad som pågår i världen och hur det påverkar ens investeringar. Det finns hela tiden nya makroekonomiska och politiska händelser som påverkar bolagen i portföljen.

Slutord

Det finns alltså inte bara rent privatekonomiska skäl till att investera i aktiemarknaden. Det finns alltid något nytt att lära, både om dig själv och om världen runtomkring. Man brukar säga att man aldrig blir fullärd. Ju mer man lär sig, desto mer inser man att man inte vet.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Mer lärande varje söndag.

Personlighetsfärger och börspsykologi

Det har blivit populärt att prata om människors färger. Thomas Erikson har bidragit till att popularisera denna idé. Det handlar om att människor är olika och därmed har vi olika personlighetsdrag. Genom att dela upp personlighetstyper i olika färger blir de enklare att komma ihåg. Det blir en mental modell. Gula är kreativa. Röda är …
Fortsätt läsa Personlighetsfärger och börspsykologi

Foto: Pixabay

Det har blivit populärt att prata om människors färger. Thomas Erikson har bidragit till att popularisera denna idé. Det handlar om att människor är olika och därmed har vi olika personlighetsdrag. Genom att dela upp personlighetstyper i olika färger blir de enklare att komma ihåg. Det blir en mental modell. Gula är kreativa. Röda är dominanta. Blå är analytiska. Gröna är familjära.

Modeller likt dessa behöver inte säga hela sanningen. Men de kan fungera som ett sätt att lära känna sig själv lite bättre. Dessa färger kanske till och med kan säga något om våra börspersonligheter. Kan det vara så att några färger är mer benägna att falla offer för vissa kognitiva biaser? Kanske. Kanske inte. Oavsett så är det sätt att fundera kring hur din personlighet kopplar samman med ditt agerande på börsen. Likt alla mentala modeller försöker även färgerna förenkla ett större problem. I detta fallet det mänskliga psyket. Det är en svår uppgift. Här följer i alla fall en beskrivning av de olika färgerna och vilka kognitiva biaser de kan tänkas vara mest benägna att falla för.

Färgerna och dess biaser:

Röd:
Röda personer är målmedvetna vinnarskallar. De vill gärna ha rätt. När de tror på något har de lätt för att intala sig själva, och andra, att det de säger är den enda sanningen. De tar snabba beslut och är bekväma med att ta risker. De tror att de kan uppnå vad som helst så länge de arbetar tillräckligt hårt.

  • Confirmation bias: Innebär att vi tar till oss information som stärker vår egen tes. Eftersom röda personers väg är den enda rätta har de enkelt för att avvisa allt som inte går i linje med deras åsikt. De har inga problem med att resten av världen är av en annan åsikt. De kommer hålla fast vid vad de tror på tills de själva väljer att ändra uppfattning. Det blir därför viktigt för de röda att aktivt leta efter information som inte bekräftar deras åsikt.
  • Self attribution bias:  Framgång kommer av skicklighet, misslyckanden beror på externa faktorer. Då de röda har en stark tro på sig själva har de lätt för att prisa sig själva för sina framgångar. Det är deras agerande som leder till goda resultat. Misslyckanden är bara otur. Detta synsätt leder lätt till en övertro på sin egen förmåga. Ödmjukhet brukar vara en bättre inställning till börsen. Röda personer sitter ofta på ledande positioner. Kanske är det därför som dåliga kvartalsrapporter ofta skylls på vädret.
  • Illusion of control: Vi tror att vi kan kontrollera mer än vi faktiskt kan. Utfall sker ofta slumpartat, de går inte alltid att ha kontroll över. Röda personer har ofta kontrollbehov. De vill inte gärna lämna ifrån sig arbetsuppgifter, de vill göra saker själva. På aktiemarknaden behöver man kunna släppa taget och låta portföljen jobba. Annars kan man lätt drabbas av action bias.
  • Action bias: Denna bias handlar om att det känns naturligt att man åstadkommer mer genom att agera än om man inte gör någonting. Många tror att man behöver vara aktiv för att lyckas på aktiemarknaden, men oftast är det tålamod som leder till bäst resultat. Tålamod är sällan en styrka hos en röd person. De vill att saker ska hända nu. Eller gärna igår. De är snabba från idé till handling vilket kan göra att de inte alltid fattar de mest genomtänkta besluten. Handling går före reflektion.

Grön:
Gröna är konflikträdda och vill gärna att saker ska vara som de alltid har varit. De är komfortabla med det bekanta och obekväma med det okända. Istället för att fatta svåra beslut som potentiellt skulle kunna förbättra deras situation, gör de hellre ingenting. Saker kan kanske bli bättre, men de kan ju framförallt bli sämre.

  • Status quo bias: Människans behov av stabilitet. Genom att slippa förändras sparar vi energi. Gröna personer har ett extra stort behov av att låta saker vara som de är. De vill inte ta några beslut alls som leder till förändringar. De låter hellre portföljen vara som den är. Det har ju ändå fungerat helt okej hittills, och man vet aldrig vad man får. Det är en ganska sund inställning, men ibland måste man dra av plåstret. Vi lever i en föränderlig värld så det finns fördelar med att åtminstone ifrågasätta sin portfölj med jämna mellanrum.
  • Endowment effect: Vår tendens att sätta större värde vid saker vi redan äger. Ju längre vi äger en aktie, desto svårare blir det att släppa taget. Då gröna personer har en större benägenhet att fästa sig vid saker kommer denna bias troligtvis drabba dem mer frekvent. Vi vill gärna tro att de aktier vi äger är värda mer än dagens kurs. Oavsett vad den kursen råkar vara.
  • Regret aversion: Vi känner större ånger när vårt agerande genererar oönskade utfall än när samma resultat inträffar som en följd av inaktivitet. En av orsakerna till att gröna inte vill fatta beslut är ju att det kan bli fel. Man vet inte vad man får, men man vet vad man har. De vill inte byta ut en aktie bara för att se den gamla gå upp medan den nya går ner. Istället för att ta ett beslut som riskerar att gå fel väljer man att låta allt vara som det alltid varit.
  • Home bias: Borta bra, men hemma bäst. Hemma är tryggt. Gröna personer känner sig komfortabla med att investera i sådant de känner till. Varför gå över ån efter vatten. Det okända känns mer riskfyllt. Men till skillnad mot hur det kan kännas kommer en global exponering minska risken i portföljen. Det ger en bredare diversifiering.

Blå:
Blå personer vill ha ordning. De är detaljfokuserade och perfektionister. De är säkra på att det alltid går att optimera saker. Om man bara söker lite djupare går det att komma fram till det perfekta beslutet. De är logiska och försöker alltid agera rationellt.

  • Forecast illusion: Det finns två typer av prognosmakare: de som inte vet och de som inte vet att de inte vet. Ju mer komplext området är och ju längre fram i tiden prognosen gäller för, desto svårare blir det att förutspå framtiden. Aktiemarknaden är komplex. Då de blå personerna tror att de alltid kan komma fram till det rätta svaret så ska de nog även kunna göra bra prognoser, så länge de får gott om tid på sig. Även om den blå personen har gått igenom alla eventualiteter på förhand är det omöjligt att veta om en svart svan lurar i vassen.
  • Information bias: Mer information är alltid bättre än mindre information. Så skulle en blå person resonera. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Men det är inte säkert att mer information alltid kommer leda till bättre resultat. Världen är för slumpmässig. Seth Klarman skriver att 80 procent av den mest nödvändiga informationen kommer efter 20 procent av informationssökandet.
  • Planning fallacy: Vi är benägna att underskatta hur lång tid saker kommer ta. Detta är en bias som kan drabba de blå personerna lite extra. De kan lätt tro sig ha räknat ut exakt hur lång tid allt kommer ta baserat på all data som finns. Vad de glömmer bort är den mänskliga faktorn. Människor agerar inte alltid enligt data. Oväntade händelser kullkastar ofta våra planer.
  • Overthinking: Att överanalysera ett problem är en annan tendens som de blå kan behöva jobba med. Att fatta beslut på aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Man måste kunna hantera att det är omöjligt att fatta det perfekta beslutet. Om man ska undersöka alla eventualiteter hinner man missa många möjligheter på vägen till ett beslut.

Gul:
Gula personer gillar allt som är nytt och exalterande. De är obotliga optimister och gillar inte att ha tråkigt. De älskar att berätta historier och de vill ha koll på det senaste. De vill gärna vara omtyckta av andra.

  • Optimism bias: Vi vill gärna hoppas ​att framtidsutsikterna för ett företag, en bransch eller ekonomin i stort är bättre än vad verkligheten visar. De gula kan ha en tendens att förlita sig mer på hoppet än de andra färgerna. De vill så gärna att allt ska lyckas. Denna bias kan göra att de betalar för mycket för en aktie de plötsligt fått upp ögonen för, vilket kan ha en negativ påverkan på avkastningen. Det sägs att optimister, å andra sidan, har större chans till ett lyckligare, hälsosammare och längre liv.
  • Social proof: Vi säljer om alla säljer och vi köper om alla köper. Då det är viktigt för gula personer att vara omtyckta av andra gör de inte gärna saker som går emot gruppen. Det kan ju göra att någon blir arg och inte längre tycker om dem. De har alltså en större benägenhet att falla för grupptryck eftersom de vill vara omtyckta. På aktiemarknaden kan de leda till att de i större utsträckning följer flocken.
  • Story bias: En bra story kan vara förrädisk. Den förenklar och ger en skev bild av verkligheten, samtidigt som den filtrerar bort saker som inte passar in. De gula älskar historier. De vill gärna höra framgångssagor och investera i dem. Hellre investera sina pengar i en bra story än att sitta och gå igenom räkenskaper för att se om siffrorna backar upp storyn. Historier attraherar, detaljer är frånstötande.
  • News illusion: Människor verkar generellt falla för det som är sensationellt, snarare än att fokusera på fakta. De gula vill hela tiden vara uppdaterade på det senaste. Nytt är bra, förändring är kul. De är mer benägna att agera på exklusiva nyheter än andra färger.
Slutord

Det här behöver som sagt inte vara hela sanningen. Det är inte helt säkert att en person av en specifik färg har störst benägenhet att falla för en viss typ av kognitiva biaser. Men det kan vara ett bra ställe att börja. Den blå delen av mig valde att ha 4 biaser under var och en av de 4 färgerna. Den röda delen av mig ber om ursäkt för att det eventuellt kan låta som att det jag skriver är det enda rätta.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Alltid färgrikt.

Buy & Hold

Majoriteten lyckas troligtvis bättre genom att köpa några väl valda bolag och sedan glömma bort portföljen istället för att läsa varje nyhet om börsen och agera därefter. En buy & hold strategi är nog att föredra för de flesta investerare. Logiken bakom strategin är att aktiemarknaden som helhet tenderar att gå upp över tid. Genom …
Fortsätt läsa Buy & Hold

Foto: Pixabay

Majoriteten lyckas troligtvis bättre genom att köpa några väl valda bolag och sedan glömma bort portföljen istället för att läsa varje nyhet om börsen och agera därefter. En buy & hold strategi är nog att föredra för de flesta investerare. Logiken bakom strategin är att aktiemarknaden som helhet tenderar att gå upp över tid. Genom att köpa och hålla fast vid bolag drar du maximal nytta av ränta-på-ränta effekten. En buy & hold strategi ger även ditt psyke ro. Du slipper fundera över hur aktiemarknaden kommer röra sig imorgon. Eller nästa vecka. Istället kan du fokusera din energi på annat. Enligt ett av många citat som har tillskrivits Einstein ska vi göra saker så enkla som möjligt, men inte enklare. En buy & hold strategi är enkel i teorin. Inte lika enkel att genomföra.

Minimera antalet felbeslut

Orsaken till varför buy & hold är en strategi som passar de allra flest är för att den minimerar antalet beslut. Att fatta beslut tar tid och energi. Det enda beslut du behöver ägna din dyrbara tid åt är när du ska köpa en viss aktie. Sedan behöver du inte göra något annat än att följa upp bolaget och se så att verksamheten går som du tänkt dig. Att försöka minimera antalet beslut på aktiemarknaden är ofta detsamma som att minska antalet felbeslut.

Det kan vara bättre att fokusera på att undvika dåliga beslut istället för att försöka fatta perfekta beslut. Ett vanligt exempel från tennis är att proffs vinner bollar medan amatörer förlorar dem. Proffs vinner 80 procent av bollarna, amatörer förlorar 80 procent av bollarna. Professionell tennis är ett ”winner’s game”. Vinnaren är den spelare som lyckas generera flest vinnande bollar. Amatörtennis är istället ett ”loser’s game”. Vinnaren är den som lyckas undvika flest misstag. De flesta av oss är amatörer, inom de flesta områden, även om vi inte gärna vill tro det. Ett sätt att undvika misstag på aktiemarknaden är alltså att ha en strategi som gör att du minimerar antalet potentiella felbeslut. Där kan buy & hold visa sig användbart.

Våga ha tråkigt

Ett potentiellt problem med buy & hold är att det är ”tråkigt”. Det fyller inte vårt behov av action och snabba kickar. ”Sit on your ass investing” som någon kallade det. Nu är ju inte aktiemarknaden ett casino. Den ska inte spelas som en enarmad bandit. Men något som kan hjälpa mot eventuell tristess är vad Nassim Taleb kallar the barbell approach. Ta en liten del, kanske 10 procent av ditt kapital, och satsa på något du tror på. Målet är att försöka vinna stort genom att exponera sig mot riskabla investeringar med en liten summa pengar. Om investeringen går helt fel är förlusten inte tillräckligt stor för att vara en total katastrof. Men detta bygger på att du redan har en väldiversifierad portfölj som grund, de resterande 90 procenten. Annars är det lätt att du hamnar i förhoppningens paradox.

Inte nog med att det är tråkigt, det är även svårt. Det är lätt att prata om buy & hold i teorin, det är svårare att hålla fast vid strategin i praktiken. Det finns människor som beskrivit hur stora förluster på aktiemarknaden har fått dem att må fysiskt dåligt under långa perioder. Det gäller alltså att ”walk the talk” och inte sälja i panik när börsen plötsligt kraschar.

Tid är det bra bolagets vän

En potentiell nyckel till att lyckas med investeringar är alltså att hitta bra bolag och hålla fast vid dem över tid. De flesta skulle nog hålla med om att man inte bör sälja en aktie bara för att den gått ner. Om bolaget fortfarande går bra och förutsättningarna är desamma som när du köpte så är detta istället ett tillfälle att köpa fler aktier i bolaget. Däremot så skulle nog många säga att man bör sälja en aktie som är tydligt övervärderad av marknaden. Här blir svårigheten istället att vara intelligent nog för att kunna bedöma när en aktie är tydligt övervärderad.

På lång sikt kommer det alltid vara bra att äga aktier i bra bolag. Att då sälja aktier i ett riktigt bra bolag för att försöka hitta ett annat som är lika bra är i bästa fall tidskrävande och i värsta fall omöjligt. Bra bolag har en tendens att fortsätta gå bra, så om du har hittat ett av dessa gör du nog rätt i att hålla fast vid det för allt vad du är värd.

Slutord

Du är alltså ingen sämre investerare för att du inte köper och säljer aktier ofta. Tvärtemot så har du då några av de mest viktiga egenskaperna för att lyckas på aktiemarknaden. Bland annat förmågan att hitta bra bolag och disciplin nog att undvika att försöka ta smarta beslut. Buy & hold lever.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Aldrig tråkigt.