I väntan på det perfekta tillfället

Det finns något härligt med att göra ett riktigt fynd. Oavsett om det gäller köp av bil, kläder eller aktier. Men det finns ett problem när det gäller just aktier. På aktiemarknaden kan alternativkostnaden förknippad med att vänta bli stor. En kostnad i form av förlorad avkastning. Vid köp som inte är helt akuta, eller nödvändiga, kan …
Fortsätt läsa I väntan på det perfekta tillfället

Foto: Pixabay

Det finns något härligt med att göra ett riktigt fynd. Oavsett om det gäller köp av bil, kläder eller aktier. Men det finns ett problem när det gäller just aktier. På aktiemarknaden kan alternativkostnaden förknippad med att vänta bli stor. En kostnad i form av förlorad avkastning. Vid köp som inte är helt akuta, eller nödvändiga, kan man ofta vänta till priset befinner sig på en intressant nivå. Men på aktiemarknaden har det visat sig att du förlorar en stor del av avkastningen om du missar de fåtal dagar med störst uppgång. Långsiktig exponering mot aktiemarknaden gör att vi tar del av bolags värdeutveckling över tid. Du kanske kan tjäna någon extra procent i årlig avkastning genom att försöka köpa vid det perfekta tillfället, men det är långt ifrån säkert.

Marknadstiming är svårt

Vi har sett många bra år på börsen sedan finanskrisen 2008, och börsbotten i samband med den. Visst gick det att plocka upp bolag till en lägre värdering då än idag, och det var så klart mycket värde för pengarna så här i efterhand. Men trots att aktier många gånger har ansetts dyra sedan dess, har de fortsatt uppåt. Det finns en hel del investerare som har stått utanför börsen i olika perioder under uppgången. Eller till och med haft positioner mot börsen. Man har ivrigt väntat på den nedgång som snart skulle komma. Men mer pengar går förlorade när investerare förbereder sig för nedgångar, eller försöker förutse nedgångar, än som förloras i själva nedgången, som Peter Lynch ska ha sagt.

För oss vanliga investerare är det troligtvis bättre att alltid vara exponerad mot aktiemarknaden. Istället för att stå utanför och envist vänta på en nedgång medan andra tjänar pengar. Om man väntar för länge på att fatta det perfekta beslutet så kanske det slutar med att man går miste om en stor del av den långsiktiga avkastningen. Historiskt har aktier varit det tillgångsslag som gett bäst avkastning över tid. Man har därför tjänat mycket bara på att vara exponerad mot aktiemarknaden.

Håll fast vid din strategi

Stanley Druckenmiller lyckades med konststycket att avkasta 30 procent per år i 30 år. Han tror på en nedgång under 2019. Howard Marks är en av de mest rekommenderade finansskribenterna i världen. Han menar att vi är i slutdelen av en lång marknadscykel. Ray Dalio är grundare av världens största hedgefond. Han säger att vi är i slutet av kreditcykeln. Robert Shiller har ett nyckeltal uppnämnt efter sig. Enligt honom är CAPE (Shiller PE) på oroväckande höga nivåer.

Det är svårt att gå emot dessa masterminds. Det kan absolut vara så att en större nedgång är nära, men den kan också vara långt borta. Det är det som är dilemmat. Även om vi kan dra ner exponeringen mot aktiemarknaden i hopp om att slippa en del av nedgången och vara redo för en del av uppgången, så kan vi inte veta säkert. Om marknaden trots allt fortsätter uppåt, när ska vi öka exponeringen igen. Om ett år, två år eller fem år?

Om din personliga strategi är att alltid ha en viss exponering mot aktiemarknaden så ska du hålla fast vid den, och istället rebalansera vid en börsnedgång. Det kräver disciplin och tålamod. Men det kommer bli enklare för dig att motivera varför du agerar som du gör när nedgången väl kommer. Om du frångår din strategi kommer du istället behöva besluta om när du ska återvända till börsen. Ett beslut som kan leda till decision paralysis.

När masterminds likt ovan uttalar sig är det svårt att inte dras med. Vad vet du jämfört med dem? En bråkdel på sin höjd. Men det finns en viktig skillnad och det är att de inte har samma förutsättningar som du har. De har inte samma strategi som du har. Inte samma allokering. Om du förlitar dig på utomstående för dina säljbeslut så måste du ju göra samma sak när det är dags att köpa igen. Och då börjar du förlita dig på andra istället för att fatta dina egna beslut. De beslut som baserar sig på din unika situation.

Disciplin och tålamod på börsen

Disciplin verkar vara en egenskap som finns med från tidig ålder. Vissa har det, andra inte. Det går att träna upp också. Men oftast väljer vi människor den enkla vägen och undviker den typen av träning. Så man kan nog kallt räkna med att de som har disciplin har en fallenhet för det, medan de som inte har disciplin drog nitlotten. Varför drog de nitlotten? Jo, för att det verkar som att disciplin är en viktig egenskap för att klara sig bra i det samhälle som vi har byggt upp. Många har hört talas om marshmallowtestet. Barn som kan motstå en marshmallow nu, till fördel för två senare, verkar lyckas bättre i livet. På börsen krävs disciplin för att lyckas hålla fast vid en långsiktig investeringsstrategi.

Tålamod är en dygd har man fått höra. Vet inte riktigt vad dygd betyder, men tålamod har sina fördelar. Allt av värde tar tid att skapa. Det gäller att ha tålamod att vänta på resultaten. Resultaten kommer i framtiden, arbetet måste göras nu. Tålamod på börsen är svårt. Inte nog med att aktiekurserna rör sig hela tiden och ger känslan av att vi måste agera. Det kommer nyheter 24 timmar om dygnet som kan påverka din portfölj. I sociala medier skrivs det om heta bolag, samtidigt som andra visar avkastning som du inte ens kan drömma om. Hur kan man ha tålamod i en sådan miljö? Troligtvis genom att ignorera bruset och fokusera på annat. Som att lära känna sig själv eller läsa böcker.

Slutord

Förr eller senare kommer en större nedgång på börsen. Det är svårt att säga emot. Men när, hur och varför är inte lika enkelt att veta. Det är lätt att ta rygg på andras åsikter. Särskilt när de kommer från några av världens bästa investerare. Men dina förutsättningar är dina egna. Kom ihåg det.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Ett perfekt tillfälle.

7 boktips i jultider

Att läsa tränar hjärnan. Olika delar av din hjärna arbetar just nu för att förvandla dessa små symboler till något konkret. Det kräver fokus och koncentration, en bristvara numera. Fördelen med en bok är att hjärnan behöver arbeta under en längre tid. Böcker kan dessutom gå mer på djupet kring ett ämne än artiklar. Processen …
Fortsätt läsa 7 boktips i jultider

Foto: Pixabay

Att läsa tränar hjärnan. Olika delar av din hjärna arbetar just nu för att förvandla dessa små symboler till något konkret. Det kräver fokus och koncentration, en bristvara numera. Fördelen med en bok är att hjärnan behöver arbeta under en längre tid. Böcker kan dessutom gå mer på djupet kring ett ämne än artiklar. Processen att skapa en bok är mer omfattande och innehållet mer utförligt. Blogginlägg i all ära men en bok är något annat. Nedan följer några boktips från de nyhetsbrev jag har skickat ut under året. De är alla böcker som gjorde mig positivt överraskad när jag läste dem.

Unshakeable – Tony Robbins

”You make a living by what you get, you make a life by what you give.”

Tony Robbins är framförallt känd som en självhjälpsguru. Han säger att han är besatt av att hjälpa människor skapa det liv de drömmer om. Denna bok handlar om hur du når dina finansiella drömmar. Han har under 7 år intervjuat 50 av de mest framgångsrika investerarna i världen. I boken lyfter han bland annat fram ”freedom facts” som kommer frigöra dig från den rädsla och ångest som de flesta känner kring finansiella beslut. Samt ”the core four principles” som de mest framgångsrika investerarna använder sig av.

The freedom facts:

  1. En nedgång på 10% (korrektion) har skett en gång per år i genomsnitt sedan år 1900. Börsen återhämtar sig snabbt i majoriteten av fallen.
  2. Mindre än 20% av korrektionerna blir till en björnmarknad (nedgång på mer än 20%). Genom att veta att majoriteten av nedgångar inte är så allvarliga blir det enklare att inte drabbas av panik.
  3. Ingen kan konsekvent förutspå vart marknaden är på väg. Prognoser är svåra, särskilt om framtiden.
  4. Aktiemarknaden går upp över tid. Även om marknaden går ner 10% under någon period varje år slutar den med positiva siffror majoriteten av åren.
  5. Historiskt har björnmarknader inträffat vart tredje till femte år. Återigen återhämtar sig marknaden, vanligtvis inom ett år.
  6. Björnmarknader blir till tjurmarknader. Från mars 2009 (botten efter finanskrisen), till slutet av 2016 steg S&P 500 med 266%.
  7. Den största faran är att stå utanför marknaden. Man förlorar en stor del av avkastningen genom att missa de fåtal dagar med störst uppgång.

The core four principles:

  • Förlora inte pengar. En nedgång på 50%, kräver en uppgång på 100% för att få tillbaka pengarna. Lösningen är att ha en tillgångsallokering som gör att vi klarar oss bra, även när vi har fel.
  • Asymmetrisk risk/reward. Avkastningen ska vida överstiga risken. Det ska alltså inte finnas ett symmetriskt samband mellan risk och avkastning. Tjäna så mycket som möjligt, riskera så lite som möjligt. Alla stora investerare fokuserar på nedsidan. Oavsett om det innebär att bara köpa aktier i kristider, använda sig av stora säkerhetsmarginaler eller kanske genom Nassim Talebs barbell approach.
  • Tax efficiency. Skrivet från ett amerikanskt perspektiv. Hans slutsats: det är inte vad du tjänar som betyder något, det är hur mycket du kan behålla.
  • Diversifiering. Diversifiera mellan olika tillgångsslag. Diversifiera inom tillgångsslagen. Diversifiera över olika marknader och valutor. Diversifiera över tidsperioder (investera inte allt på en gång).
Millennial Money – Patrick O’Shaughnessy

”The key to investment success is to pick a strategy and stick to it no matter what the market throws at you.”

Patrick O’Shaughnessy är VD för kapitalförvaltaren OSAM som fokuserar på kvantitativa investeringar. Han driver även podcasten Invest Like the Best. En favorit. I boken beskriver han tre delar som är viktiga för att lyckas på börsen. (1) Go global: ger större urval, större diversifiering (minskar land- och valutarisk) samt ger exponering mot tillväxtmarknader. (2) Be different: välj strategier som avviker från index, det ger dig möjlighet att slå index. (3) Get out of your own way: hantera dina känslor och fall inte offer för vanliga kognitiva biaser. Han lyfter även fram en strategi som han väljer att kalla ”The millennial money strategy”.

The millennial money strategy:

  • Köp bolag som är aktieägarvänliga. Sådana som lämnar utdelning, återköper aktier och amorterar ned sin skuldsättning över tid. Stakeholder yield > 5%.
  • Köp bolag som har god avkastning på investerat kapital. Bolag gör investeringar i maskiner, människor och forskning & utveckling. Dessa investeringar ska bära frukt. ROIC > 30%.
  • Köp bolag som har kvalité i intjäningen. Leta efter bolag med starkt kassaflöde. Cash flow > Earnings.
  • Köp bolag som är billiga. De ska ha ett attraktivt pris i förhållande till kassaflödet. EV/FCF < 10
  • Köp bolag som har stöd av marknaden. Bolag som befinner sig i en positiv trend. Fokusera på 6 månaders momentum.
The Wealthy Barber – Dave Chilton

”It’s imperative to think of the future, we’re going to spend the rest of our lives there.”

Dave Chilton är en kanadensisk författare och investerare. Han har bland annat varit med i Dragons’ den. Originalversionen av Draknästet. Boken handlar om hur en frisör ger finansiella tips, med mycket sunt förnuft, till sina kunder. Kul vinkel på en bok om privatekonomi. Ganska grundläggande men den kan absolut vara värd att läsa om man vill få en uppdatering kring betydelsen av ränta-på-ränta, varför man ska betala 10 procent av nettoinkomsten till sig själv först och avgifters betydelse för pengarnas tillväxt.

Intressanta lärdomar från boken:

  • Det är ofta enklare för företagare att hålla sig inom budgeten i företaget än i privatekonomin. Dave menar att det är för att budgeten i företaget måste täcka behov. Det är i företagets intresse att hålla dessa behov på en så låg nivå som möjligt. Den privata budgeten måste täcka både behov och saker som inte är nödvändiga men kul att ha. Förr eller senare kommer vi göra det som är kul att ha till behov.
  • Orsaken till att boendet ofta ses som den bästa investeringen många gjort är att hävstången är enorm. 80 procents belåning kommer göra att en avkastning på 6 procent per år istället blir 11.3 procent per år. Det är få som skulle ta samma risk på aktiemarknaden, men man hade kunnat få en fantastisk avkastning med samma hävstång. Eller inte. Problemet med belåning är att den jobbar åt båda hållen. En nedgång i boendets värde kommer ha en extra negativ effekt på det egna kapitalet. Det är en del av förklaringen till finanskrisen 2008. Hög finansiell hävstång fungerar bra när allt går bra. Men motsatsen gäller också; det fungerar ganska uselt i sämre tider.
  • En grundidé genom boken är att man inte behöver fokusera så mycket på vad man spenderar sina pengar på så länge man drar av 10 procent av inkomsten i början av månaden. Resten får man spendera som man vill. Dave är alltså inget fan av budgetering. Han menar att det är näst intill omöjligt att budgetera för både behov och de saker som vi kan tänkas vilja ha i framtiden. Och eftersom självkontroll sällan är en styrka hos människor kommer en detaljerad budget ofta brytas ändå.
How to Trade In Stocks – Jesse Livermore

”Never be afraid of the normal movement. But be very fearful of the abnormal movement.”

Jesse Livermore är en legendarisk trader. Han levde mellan 1877-1940. Boken gavs ut i mars 1940, före han begick självmord samma år. Det är en kort bok om hans karriär. Han är känd för sitt höga risktagande. Under 1929 hade han spekulerat sig till $100 miljoner, som han sedan förlorade. Han lyckades nå upp den till summan själv, med sitt eget kapital och egna metoder. Han skriver om både framgångar och misslyckanden, och de lärdomar han har dragit av dessa. Jesse beskriver även en hel del av vad vi idag skulle kalla kognitiva biaser. I boken ger han ger en bild av ur hur människor agerar på aktiemarknaden utifrån erfarenhet istället för teori. Han ser sig själv som en spekulant, medan de som äger aktier på lång sikt är investerare.

Intressanta lärdomar från boken:

  • Hitta din egen strategi: Jesse hade sin egen metod för att identifiera prisrörelser och förlitade sig på den till fullo. Han menade att det inte går att lära ut en tradingmetod till någon annan. Genom att följa marknadens prisrörelser tillräckligt länge kommer du utveckla din egen guide som kommer hjälpa dig fatta korrekta beslut. Det finns inga genvägar. Du måste själv utveckla din mönsterigenkänning som du sedan kan dra nytta av när unika situationer uppstår.
  • Jesse ger en känga till långsiktiga investerare. Han skriver att det är de som är gamblers. De gör en investering och håller fast vid den. Går något fel förlorar de allt. En spekulant, eller åtminstone en intelligent sådan, säljer snabbt vid en signal om att saker inte står rätt till. De väntar sedan på ett bättre tillfälle att gå in på marknaden. Han ger ett exempel. Om jag skulle gå på ett järnvägsspår och se ett tåg komma körandes i 100 km/h, så skulle jag förhoppningsvis inte vara korkad nog att stanna på spåret. Jag skulle stiga av, och låta tåget passera förbi. Efter det har kört förbi kan jag alltid stiga på spåret igen om jag så skulle önska. Han menade att spekulanter således minimerar förluster.
  • Han skriver även om att stanna inom sin kompetenscirkel. Alla investeringar han gjorde utanför börsen gick åt skogen. Fastigheter i Florida, diverse oljefält och investeringar i flygplansproduktion. Det gick så långt att hans vän sa åt honom att fortsätta spekulera men sluta kolla på andra affärsmöjligheter. ”Håll dig till ditt spekulerande, strunta i affärerna”.
Superforecasting – Philip Tetlock & Dan Gardner

”Knowledge is something we can all increase, but only slowly. People who haven’t stayed mentally active have little hope of catching up to life long learners.”

En bok om att göra prognoser. Det finns vissa som lyckas bättre med sina prognoser än andra. I boken går författarna igenom vad det är som gör att dessa människor lyckas. Och hur vi alla kan bli bättre prognosmakare.

Intressanta lärdomar från boken:

  • Kunskapsillusion: vi litar blint på experter inom olika områden. I boken beskriver författarna hur en person felaktigt fick en cancerdiagnos. Tecknen var så tydliga att läkaren inte ens brydde sig om att vänta på rapporten från testerna. Patienten trodde på läkaren, och läkaren trodde så pass mycket på sin egen expertis att han inte kände behov av att dubbelkolla.
  • Bra prognosmakare ifrågasätter saker. De kollar på sannolikheten utifrån olika perspektiv. Det fanns en stor sannolikhet att läkarens bedömning i exemplet ovan var rätt, men att inte ifrågasätta sina antaganden kan visa sig vara förödande.
  • Det finns några gemensamma nämnare bland de bästa prognosmakarna. De är bra på siffror, läser mycket och är intelligenta. De är bra på att skilja mellan information som är relevant och irrelevant för prognosen. Dessutom har de ett ”growth mindset” och tror att man kan bli bättre inom alla områden om man bara övar. De menar att intelligens inte är medfött, utan något man kan utveckla.
Active Value Investing – Vitaliy Katsenelson

”Bear markets instill fear and impact the investing psyche of generations that follow, changing forever their attitude toward stocks.”

En bok som förespråkar en mer aktiv strategi än klassisk buy & hold. Katsenelson menar att genomsnittsinvesteraren inte har tålamod nog att hålla kvar vid aktier, samtidigt som en mer aktiv strategi kommer ge bättre avkastning. Han skriver om ”Range-bound markets” som är den typ av marknader vi kommer se majoriteten av tiden. Han definierar dessa marknader som björnmarknader för endast P/E-talen (de faller), medan vanliga björnmarknader är björnmarknader för både P/E-talen och vinsten (båda faller). Att man tappar avkastning i range-bound markets beror alltså inte på bristande vinsttillväxt. Även om vinsttillväxten ökar så äts avkastningen upp av sjunkande P/E-tal. I boken beskriver han ett ramverk för framgång i dessa range-bound markets: The Quality, Value, Growth (QVG) framework. Det handlar om att fokusera på bolag av hög kvalité, köpa dess aktier med stor säkerhetsmarginal och dessutom identifiera bolag som har stark tillväxt i kassaflödet.

The QVG framework:

  • Quality: Kvalitetsbolag ska ha en konkurrensfördel (starkt varumärke t.ex.), bra ledning, förutsägbara vinster, stabil balansräkning, starkt kassaflöde och hög avkastning på kapitalet.
  • Value: Det finns två orsaker till att köpa aktier med en säkerhetsmarginal jämfört med bolagets värde. (1) Det kan ge extra avkastning. Om allt går som förväntat, eller bättre, kommer du få en högre avkastning än om du hade köpt aktien till en kurs som var lika med ditt bedömda värde av bolaget. (2) Det minskar risken vid felbedömningar. Om du har gjort en felaktig bedömning av bolagets förmåga att genera framtida kassaflöde, eller om något oväntat händer, har du en säkerhetsmarginal att falla tillbaka på.
  • Growth: Det gäller att köpa aktier i bolag som är tillfälligt undervärderade av marknaden. Men risken är att vändningen aldrig kommer och undervärderingen blir permanent, eller i alla fall långvarig. För att motverka det ska du investera i bolag som visar vinsttillväxt och ger utdelning. Bolag som ökar vinsten och ger utdelning kompenserar dig under tiden du väntar på att aktien ska uppvärderas igen. Det finns värde i tillväxt.
Why Smart People Make Big Money Mistakes – Gary Belsky & Thomas Gilovich

”The best way to guarantee that you’ll have money in the future, is to make money in the future.”

En bok om beteendeekonomi. Många bra tips på hur vi kan hantera våra pengar bättre. Boken är uppdelad i sju olika kapitel där varje kapitel innehåller kognitiva biaser som relaterar till varandra. Flera bra exempel som man lätt kan känna igen sig i.

Intressanta lärdomar från boken:

  • Mental accounting. Vi spenderar pengar olika beroende på deras ursprung. Vi köper hellre något fint, och kanske inte helt nödvändigt, för 10 000 kr som kommer från en lottovinst än för 10 000 kr som vi upptäcker att vi har på ett sparkonto. Pengar är pengar. Var de kommer ifrån borde inte ha någon betydelse för hur vi spenderar dem.
  • Ju fler valmöjligheter vi människor möts av, ju större blir sannolikheten att vi helt enkelt inte gör någonting. Detta kallas decision paralysis. Att ta ett beslut utifrån för många alternativ kräver för mycket av hjärnans energi och därför stänger vi istället ner beslutsprocessen. Vi blir paralyserade. De många alternativen bland fonder är en av anledningarna att det finns så mycket pengar på bankkonton.
  • Planning fallacy. Vår tendens att underskatta hur lång tid saker kommer ta. Vi har en övertro på vår förmåga att slutföra saker i tid. I en studie där studenter skulle estimera hur lång tid det skulle ta att skriva klart en uppsats överskattade de deras förmåga med mellan 14 till 102 procent. Planning fallacy är grunden till varför så många byggprojekt tar så lång tid att slutföra och varför de allt som oftast går över budget.
Slutord

Läs böcker.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. För fler boktips.

Beslutsfattande på börsen

Beslutsfattande är en viktig del av att investera på börsen. Vilka aktier ska du köpa? Och när ska du köpa dem. När ska du sälja? En tydlig strategi kan vara vägledande vid dessa beslut. Du behöver även behålla kylan i olika situationer. När det ser bra ut kommer det bli sämre, när det ser dåligt …
Fortsätt läsa Beslutsfattande på börsen

Foto: Pixabay

Beslutsfattande är en viktig del av att investera på börsen. Vilka aktier ska du köpa? Och när ska du köpa dem. När ska du sälja? En tydlig strategi kan vara vägledande vid dessa beslut. Du behöver även behålla kylan i olika situationer. När det ser bra ut kommer det bli sämre, när det ser dåligt ut kommer det bli bättre. Ta inga förhastade beslut i någon av dessa situationer. De bästa investerarna låter inte känslor styra deras beslut. Vi behöver dessutom ta hänsyn till alternativa möjligheter när vi fattar beslut, inte bara förlita oss på första bästa förklaringen. Det gör vi enklast genom att ifrågasätta saker och se på en aktie utifrån olika perspektiv.

Därför fattar vi dåliga beslut

Daniel Kahneman menar att vi sällan är särskilt logiska när vi fattar beslut. Både på börsen och livet i övrigt. Han beskriver två olika system som hjärnan använder vid beslutsfattande. System 1 och system 2. System 1 använder vi när vi agerar instinktivt och snabbt. Ofta känslobaserat. System 2 är mer logiskt och eftertänksamt. Vi borde använda system 2 mer än system 1. Men vår hjärna älskar genvägar och tar gärna de beslut som kräver minst energi. System 1 är den enkla vägen.

Det kan finnas flera orsaker till att vi fattar dåliga beslut. Den fakta vi baserar vårt beslut på kan vara felaktig, de antaganden vi gör kanske inte stämmer. Vi lär oss inte alltid av tidigare misstag. Att försöka samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat resultat sägs vara fel väg att gå. Det får oss att återupprepa misstag utan att dra nya lärdomar. Det kan även vara så att den modell vi använder för att lösa ett problem inte är relevant. Du behöver bygga upp många mentala modeller. Ditt eget latticework.

Ibland fattar vi till och med beslut som är enklare att förklara, istället för det vi tror på. Ett beslut som inte följer normen blir svårare att förklara för andra. Vi ger lätt vika för social proof. Desto fler människor som fattar en viss typ av beslut, ju mer lämpligt blir beslutet i andras ögon. Ibland är det alltså enklare att göra saker som ser bra ut, istället för att göra saker som är bra. Här handlar det om att våga vara contrarian.

Process för bättre beslutsfattande

Vissa beslut är bra medan andra är dåliga. Ofta märker vi inte ens skillnaden. Vi fortsätter fatta nya beslut utan att reflektera så mycket över utfallen från de gamla. Vi fokuserar ofta på de stora besluten, med all rätt. Ett fåtal beslut kommer göra stor skillnad för dina investeringar. Men många små felbeslut kommer växa sig stora över tid när de ackumuleras. Precis som hur ränta-på-ränta effekten jobbar emot dig när du lånar pengar. Vi pratar ofta om den exponentiella tillväxten som något positivt, men den kan få negativa konsekvenser om den jobbar åt fel håll. Det gäller att ha ett system som gör att du undviker dessa felbeslut.

När du ska fatta ett beslut på aktiemarknaden kan det därför vara bra att skriva ner dina tankar kring beslutet. Den här processen gör det möjligt att gå tillbaka och se om dina antaganden stämmer överens med utfallet. Ett sätt att se om det faktiskt var ett bra beslut. Om du inte har en process för att följa upp dina beslut kan du ta många små felbeslut utan att du lägger märke till det. Dessa kan ha en negativ effekt på din avkastning på lång sikt. Det kan räcka med att skriva ner vad du beslutat, varför du tog beslutet och vilket utfall du förväntar dig. Man kan lära sig mycket bara genom att skriva ner sina tankar.

Intuition – existerar det?

Vissa förlitar sig på intuition vid beslutsfattande. Det kan låta som något simpelt. Som att man föddes med ett sjätte sinne. Men vad det egentligen handlar om är mönsterigenkänning. Malcolm Gladwell är känd för sin bok om 10 000 timmars regeln. Boken bygger delvis på forskning gjord av Anders Ericsson, fast med lite förenklade antaganden. Gladwell menar att det krävs 10 000 timmar innan man blir riktigt bra på någonting. Efter så pass lång tid kommer du ha byggt upp mönsterigenkänning som tillåter dig att agera utifrån intuition. Du har sett liknande mönster tidigare och vet vad du ska göra när samma typ av situation uppstår. Intuition är alltså inte något övernaturligt, det bygger på lång erfarenhet.

Den legendariska tradern Jesse Livermore hade sin egen metod för att identifiera prisrörelser och förlitade sig på den till fullo. Han menade att det inte går att lära ut en tradingmetod till någon annan. Genom att följa marknadens prisrörelser tillräckligt länge kommer man utveckla sin egen guide. Denna kommer sedan hjälpa dig fatta korrekta beslut. Det finns inga genvägar. Enligt Livermore ger erfarenhet en mönsterigenkänning som man sedan kan dra nytta av när unika situationer uppstår. Oavsett om man gillar att följa prisrörelser eller inte, så får man inget gratis på aktiemarknaden.

Slutord

Vi tenderar att göra misstag vid beslutsfattande på börsen. Ofta är det en följd av att vi antingen vill spara energi, inte har tillräckligt perspektiv eller vill passa in i mängden. Genom att skriva ner tankar kring de beslut vi fattar kan vi förbättra vårt beslutsfattande över tid. Eller så kan vi förlita oss på intuition, men det kräver också år av engagemang.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Ett mindre beslut.

Vad är risk?

Vi behöver ta risker för att uppnå saker i livet. Det är något vi behöver lära oss att leva med. Men att ta risk kan sätta press på vårt psyke, riskaversion är något som ligger i vår natur. Din nivå börjar med din målsättning. Du ska ta den nivå av risk som ger dig bäst …
Fortsätt läsa Vad är risk?

Foto: Pixabay

Vi behöver ta risker för att uppnå saker i livet. Det är något vi behöver lära oss att leva med. Men att ta risk kan sätta press på vårt psyke, riskaversion är något som ligger i vår natur. Din nivå börjar med din målsättning. Du ska ta den nivå av risk som ger dig bäst förutsättningar att uppnå dina finansiella mål. Vi behöver alltså lära oss att ta väl kalkylerade risker trots att vi evolutionärt är programmerade att välja den säkra vägen. Den väg som ger oss störst chans att säkra vår överlevnad.

Definitioner av risk

Aswath Damodaran definierar risk som en kombination av fara och möjlighet. I det kinesiska skriftsystemet beskrivs risk med en kombination av dessa två symboler. Symbolen för fara och symbolen för möjlighet. Högre avkastning innebär större fara. Vill du inte leva med denna fara behöver du ta lägre risk. Vi begår ofta misstag när vi fokuserar för mycket på möjligheterna, och förbiser farorna. Risk handlar om framtiden. Vilken framtida avkastning vi får jämfört med vad vi förväntar oss av en investering. Då framtiden är osäker kommer det alltid finnas en fara för att utfallet inte stämmer överens med vår förväntan. Damodaran menar att det finns tre fundamentala principer kring risk: (1) riskablare investeringar måste ge högre avkastning, (2) vissa investeringar innebär mer risk än andra och (3) investerare bryr sig om det pris de måste betala för att ta extra risk.

En aktieportföljs risk mäts ofta som beta, dess volatilitet i förhållande till index. Alltså hur mycket aktieportföljen rör sig upp och ner i förhållande till alla andra aktier. Är det risk? Howard Marks menar att akademiker har valt den definitionen för att volatilitet går att mäta. Då blir det enklare att få in risk i diverse modeller. Men han har aldrig hört en investerare säga: ”den potentiella avkastningen är inte hög nog för att jag ska kunna hantera all den volatiliteten.” Det investerare istället är rädda för, enligt Marks, är permanent förlust av sitt kapital.

Permanenta förluster, osäkra kassaflöden och risk/reward

Det kan ju såklart vara en risk att ens portfölj går ner om man har tänkt sälja av sina innehav inom en snar framtid. Tidsaspekten är viktig. Det finns också en risk att man säljer alla sina aktier i en börsnedgång när portföljen har förlorat en stor del av sitt värde. Starka känslor vid nedgångar är äkta. Båda dessa försäljningar innebär en permanent förlust av kapitalet. Men dessa risker är ingenting man behöver ta hänsyn till om man är en långsiktig investerare. En sådan som har tålamod och disciplin nog att vänta ut nedgångar på aktiemarknaden. Men det kan ju även vara så att en aktie aldrig återhämtar sig på grund av fundamentala orsaker. Det kan också innebära en permanent förlust. Högst relevant risk.

Medan Marks inte riktigt håller med om den akademiska beskrivningen av risk, ser Damodaran beta som det bästa alternativet. Måttet har sina brister, men det är tillräckligt bra. Ju större osäkerhet kring framtida kassaflöden desto större risk med en investering. Och därmed mer volatilitet. Ett mer förutsägbart kassaflöde ger mindre volatilitet.

En grundprincip är att högre risk ger högre avkastning. Risk/reward. Men det räcker inte som förklaring. Det är inte så att högre risk alltid ger högre avkastning. Däremot innebär högre risk en större variation i utfallet. Hög risk ger potentiellt hög avkastning genom att intervallet av möjlig avkastning ökar. Inom det intervallet finns både positiv och negativ avkastning. Högre risk kan alltså ge större vinst och större förlust jämfört med lägre risk.

Riskrelaterade biaser

Det finns kognitiva biaser som får oss att ta överdriven risk, såsom optimism bias. Men det finns även de som får oss att ta lägre risk än vi behöver, alltså inte tillräcklig risk för att uppnå våra finansiella mål. Regret aversion är ett exempel.

Överdriven risk:

  • Overconfidence bias: Övertron på oss själva. Denna bias kan göra att vi har för koncentrerade portföljer, ett beteende som kan kullkasta en förmögenhet i sämre tider.
  • Optimism bias: Tendensen att se för optimistiskt på vår förmåga. Kan få oss att tro att vi kommer lyckas där andra har misslyckats. Trots att vi har oddsen emot oss, tror vi fortfarande att det är värt risken.
  • Illusion of control: Vi har ofta mindre kontroll över utfall än vi tror. Utfall sker ofta slumpartat, de går sällan att kontrollera. Om vi tror att vi har kontroll över situationer där mycket osäkerhet råder, blir det även lätt att tro att vi kan förutsäga händelser oftare än vi kan.

Inte tillräcklig risk:

  • Conservatism bias: Ett för konservativt förhållningssätt. Det är en missuppfattning att anta att den rätta inställningen till risk är att försöka undvika den. Risk är, som sagt, en nödvändig del av livet.
  • Status quo bias: Människans behov av stabilitet. Genom att slippa ta svåra beslut sparar vi energi. Bättre att låta pengarna ligga på bankkontot än att lägga en massa energi på att fatta ett riskfyllt investeringsbeslut.
  • Regret aversion: Vi tenderar att känna större ånger när vårt agerande genererar oönskade utfall, jämfört med om vi får samma utfall som en följd av vår inaktivitet. Istället för att ta ett beslut som riskerar att gå fel väljer vi att låta bli.
Slutord

Det finns alltså lite olika åsikter om vad risk innebär. Men ett återkommande tema är att vi behöver ta mer risk för att öka avkastningen. Det finns dessvärre en del kognitiva biaser som gör att vi kan ta för mycket risk. Och även de som bidrar till att vi inte tar tillräckligt med risk. Risk är en nödvändig del av att investera i aktier, men det gäller att hitta en balans.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Inte riskfritt.

Peter Lynch och fokusera på dina styrkor

Vi har alla våra styrkor. Vissa är analytiska, andra är kreativa. Det finns de som är bra på att fatta snabba beslut och de som är bra på att se detaljer. Vissa lär sig bäst genom att läsa medan andra lär sig mer genom att lyssna. Vi har även kunskap inom specifika områden som vi …
Fortsätt läsa Peter Lynch och fokusera på dina styrkor

Foto: Pixabay

Vi har alla våra styrkor. Vissa är analytiska, andra är kreativa. Det finns de som är bra på att fatta snabba beslut och de som är bra på att se detaljer. Vissa lär sig bäst genom att läsa medan andra lär sig mer genom att lyssna. Vi har även kunskap inom specifika områden som vi har ägnat mer tid åt än andra, till exempel genom arbete eller fritidsintressen. Du är din egen edge på aktiemarknaden.

Utnyttja din unika kompetens

Den numera pensionerade fondförvaltaren Peter Lynch menar att du som konsument ska utnyttja de kunskaper du redan har om produkter. Du kan dra nytta av att kolla på de produkter som du själv använder. Hur ser du på varumärkets styrka? Du vet säkert vad andra tycker om produkten också. Du har kanske varit i kontakt med företaget vid något tillfälle och fått en uppfattning om deras kundservice. Du vet vilka märken som anses vara bäst och vilka produkter du tycker fyller dina behov. Dra fördel av det du redan vet.

Du kan även dra nytta av den kunskap du har från branschen du arbetar i. Vilka produkter säljer bäst och hur ser trenderna ut i branschen? Ett exempel Lynch ger är att om man säljer däck så har man nog bättre koll på hur den värdekedjan och affärsmodellen ser ut, jämfört om man jobbar som aktieanalytiker. Den förståelsen kan vara en bra ingång innan man gör en djupare analys av bolag. Du ska helt enkelt hålla dig inom din circle of competence.

Fokusera på dina styrkor

Det är ofta bättre att fokusera på sina styrkor. Det är enklare att få större utväxling och nå en toppnivå när vi fokuserar på våra styrkor. Fokuserar vi istället på att förbättra våra svagheter kan vi ta dem upp till viss en nivå, men vi kommer aldrig nå samma topp. Genom att identifiera dina styrkor kommer du alltså veta vad du ska fokusera på. Och fokus är och A och O. Vi har ett begränsat antal timmar och allt vi gör har en alternativkostnad. Genom att fokusera på styrkorna kommer vi kunna uppnå mer med mindre.

Att förstå sina egna styrkor och naturliga talanger har alltså sina fördelar. Genom att identifiera de områden där du har naturlig talang, och sedan fokusera på dem, har du större chans att åstadkomma saker. Dina naturliga talanger är områden där saker verkar gå enklare för dig än för andra. Om du ser tillbaka på ditt liv så finns det säkert vissa områden där du snabbare har tagit dig till en högre nivå jämfört med andra i din omgivning. Om du kan identifiera några sådana områden så har du troligtvis en naturlig talang där.

Peter Lynch ska ha sagt att den som vänder på flest stenar är vinnare. Idag finns det många sätt att inhämta information kring aktiemarknaden. Du kan därmed ta in information på ett sätt som passar dig och som relaterar till dina styrkor. Du kan läsa, titta eller lyssna. Eller blanda alla tre. Du kan läsa dig till en mängd information bara genom att sitta vid datorn. Via aktiebloggare, bolagen själva, investerarbrev eller diverse nyhetsbrev. Genom podcasts kan du lyssna och få inspiration från många av de bästa i branschen. Youtube kan passa dig som lär dig bättre visuellt. Utnyttja dagens möjligheter till att inhämta information på ett sätt som passar dig. Som relaterar till dina styrkor.

One Up On Wall Street

“Your investor’s edge is not something you get from Wall Street experts. It’s something you already have. You can outperform the experts if you use your edge by investing in companies or industries you already understand” – Peter Lynch

Peter Lynch skriver alltså en hel del om de fördelar man har som småsparare. Genom ditt unika kompetensområde kan du skaffa dig en edge på aktiemarknaden. I boken beskriver han dessutom sex olika typer av företag och vad man ska fokusera på hos dessa. Nedan följer dessa typer av företag samt några investeringsprinciper som han har använt sig av genom åren.

Olika typer av företag:

  1. Långsamt växande företag – Runt 4 % vinsttillväxt per år. Undvik om de inte ger hög utdelning. Fokusera på hur stor andel av vinsten företaget delar ut och hur stor utdelningstillväxten har varit historiskt.
  2. Stabila företag – Klarar sig bra genom lågkonjunkturer. De brukar ha en vinsttillväxt på max 12 % per år och genomsnittligt ett P/E-tal på 10-14. Fokusera på värderingen och hur väl bolaget har klarat sig genom lågkonjunkturer.
  3. Cykliska företag – Vinsterna följer konjunkturen. Titta på ett cykliskt justerat PE-tal. Även kallat CAPE eller Shiller PE.
  4. Snabbväxande företag – Finns uppsida i denna typ av bolag men man måste skaffa sig en uppfattning om när tillväxten kommer avta och vara försiktig med värderingen.
  5. Turnarounds – Företag med problem, men som förhoppningsvis kan vända den negativa trenden. Fokusera på balansräkningen.
  6. Tillgångsföretag – Företag med tillgångar som inte värderas korrekt av marknaden. Viktigt att skaffa sig en uppfattning om det korrekta värdet av tillgångarna.

Investeringsprinciper:

  • P/E-talet ska helst inte vara högre än vinsttillväxten. En vinsttillväxt på 15 procent och ett P/E-tal på 10 skulle vara ett bra köp enligt Lynch. Han förespråkar alltså ett PEG-tal på under 1. Men att lyckas hitta en sådan värdering idag är inte särskilt vanligt.
  • Skulder på max 25 procent av eget kapital (skuldsättningsgraden). Tillgångarna ska framförallt ha finansierats med eget kapital och inte genom stora lån.
  • Jämför vinstmarginaler med bolag i samma bransch. Bäst att köpa bolagen med bäst vinstmarginaler i branschen då de klarar lågkonjunkturer bättre.
  • Leta efter bolag med stabil vinsttillväxt över tid. Du vill inte att bolaget ska göra en jättehög vinst ena året, följt av en förlust nästa år.
  • Lynch menar också att man ska leta efter företag i tråkiga branscher och med tråkiga namn. Sannolikheten att dessa bolag väcker intresse hos analytiker är mindre. Man kan på så sätt upptäcka dem före den breda massan. Själv investerade han bland annat i ett sophanteringsföretag och en begravningsbyrå.
Slutord

Peter Lynch har en sund infallsvinkel när det kommer till aktieinvesteringar. Börja där du står. Om du fokuserar på områden där du har mest kunskap och låter dina styrkor komma till sin rätt blir det enklare att nå goda resultat. Det finns ingen annan som är som du. Det är hos dig själv som du har störst chans att hitta din edge på aktiemarknaden.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Fler investeringsprinciper.

Moats – en källa till högre avkastning?

En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika …
Fortsätt läsa Moats – en källa till högre avkastning?

Foto: Pixabay

En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika från företag till företag men en större vallgrav gynnar konkurrenskraften på lång sikt. Det finns olika typer av egenskaper i ett företag som kan utgöra en moat. Några vanliga är byteskostnader, skalfördelar, varumärke och nätverkseffekter.

Varför moats?

En konkurrensfördel är något som för närvarande tillåter ett företag att ha hög lönsamhet. Problemet med hög lönsamhet är att det lockar till sig konkurrenter. Om andra bolag ser att det går att tjäna mycket pengar inom ett område så kommer de försöka ta del av den kakan. När ett bolag kan förhindra dessa konkurrenter från att ta marknadsandelar över tid har de en moat. En moat är en varaktig konkurrensfördel. Bolag med en moat kommer kunna bibehålla sin lönsamhet och marknadsandel på lång sikt. Genom att hålla konkurrenterna på avstånd kan bolag med en moat konsekvent ge en hög avkastning till aktieägarna.

Framgång är ojämnt fördelad i samhället. På nästan alla marknader är ett fåtal företag vinnarna. 80/20 principen visar på det sambandet. Det finns stora fördelar med att vara bäst inom ett visst område. De som presterar på toppnivå är kanske bara lite bättre än det som befinner sig en nivå under, men de får en oproportionerligt stor del av äran. De på toppen får allt. De är vinnarna på sin specifika marknad. Och när någon anses vara bäst, tenderar de att behålla den statusen. Det krävs mycket för att ta sig till toppen, men väl där är det enklare att stanna kvar. Till viss del på grund av alla valmöjligheter som finns. Att kolla på alla möjliga alternativ blir för tidskrävande. Det är enklare att välja de mest populära aktörerna. Vilket gör att de fortsätter vara vinnare.

Peter Thiel, som bland annat var en av de första investerarna i Facebook, ska ha sagt att konkurrens är för förlorare. Han menar att bolag som slipper fundera över konkurrenter, istället kan fokusera på innovation. Bolag som har en moat kan fokusera på rätt saker. För en långsiktig investerare, och kanske särskilt för någon som fokuserar på Buy & Hold, ger en moat stabilitet. Moats gör det enklare att ha en uppfattning om bolagets framtida vinster. Vinsterna blir mer förutsägbara.

Typer av moats
  • Varumärke: Ett starkt varumärke sätter sig i kunders medvetande. Warren Buffet ser det som att äga en del av kundens sinne. Det gör kunder mer oelastiska, priset spelar inte längre lika stor roll. Man vill vara en del av varumärket, och det är värt att betala för. Apples starka varumärke gör att de kan höja priserna utan att kunderna försvinner. Men det har inte kommit gratis. Det tar tid och investeringar att bygga upp ett varumärke i människors medvetande. Därför blir det svårt för nya aktörer på marknaden att konkurrera.
  • Skalfördelar: Innebär att man slår ut sina fast kostnader på ett stort antal enheter. Därför man kan hålla lägre kostnader än konkurrenter och klara prisnedgångar bättre. Företag med långsiktiga skalfördelar kan behålla en stor marknadsandel inom sin bransch och tvinga bort konkurrenter. Marginalerna är dessutom inte tillräckligt attraktiva för nya aktörer, vilket skapar en inträdesbarriär. Amazons skalfördelar gör att de kan sälja produkter till lägre priser än sina konkurrenter. Om Amazon sänker priserna måste konkurrenterna följa efter, och därmed minska vinsten. Denna konkurrensfördel har kommit till följd av operationell effektivitet, ett starkt distributionssystem och lägre kostnader relaterade till butik och personal än andra.
  • Byteskostnader: Dessa innebär att det är svårt eller kostsamt att byta företag som tillhandahåller en viss tjänst. Företag kan till exempel skapa produkter som inte är kompatibla med andra produkter, likt Apple. Eller när man genom att börja använda en tjänst behöver fortsätta använda den för att ha tillgång till sparad information. Här är Spotify ett exempel, där du förlorar dina spellistor om du skulle byta till en annan aktör. Ett annat exempel på byteskostnader skulle kunna vara olika typer av abonnemangstjänster där det kostar att säga upp avtalet. Höga byteskostnader kan hjälpa bolag att behålla kunder. Kunderna blir mindre motiverade att byta aktör även om de inte är helt nöjda med sin nuvarande tjänst.
  • Nätverkseffekter: Ju fler som använder en tjänst eller produkt desto mer attraktivt blir det för ännu fler att använda den. Om alla dina vänner finns på en social plattform har du större nytta av att också vara där. VISA är ett annat exempel. De har kunnat bibehålla höga marginaler under många år till följd av nätverkseffekter. Ju fler konsumenter som har ett VISA-kort, desto fler blir antalet handlare som kommer att acceptera dem. Ju fler handlare som accepterar dem, desto fler blir konsumenterna som kommer vilja ha ett VISA-kort. Nätverkseffekter likt dessa är en stor fördel för ett företag som tar en del av varje transaktion som görs.
Slutord

Moats är bestående konkurrensfördelar som skyddar bolag mot konkurrenter. Över tid. Att identifiera bolag med moats kan bli en viktig faktor för en långsiktig investerare. Olika bolag drar fördel av olika typer av konkurrensfördelar. Att undersöka om bolag besitter en konkurrensfördel, som dessutom kan ses som en moat, skulle kunna vara ett bra sätt att söka efter uthålligt hög avkastning.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Prispressare.