Moats – en källa till högre avkastning?

En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika …
Fortsätt läsa Moats – en källa till högre avkastning?

Foto: Pixabay

En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika från företag till företag men en större vallgrav gynnar konkurrenskraften på lång sikt. Det finns olika typer av egenskaper i ett företag som kan utgöra en moat. Några vanliga är byteskostnader, skalfördelar, varumärke och nätverkseffekter.

Varför moats?

En konkurrensfördel är något som för närvarande tillåter ett företag att ha hög lönsamhet. Problemet med hög lönsamhet är att det lockar till sig konkurrenter. Om andra bolag ser att det går att tjäna mycket pengar inom ett område så kommer de försöka ta del av den kakan. När ett bolag kan förhindra dessa konkurrenter från att ta marknadsandelar över tid har de en moat. En moat är en varaktig konkurrensfördel. Bolag med en moat kommer kunna bibehålla sin lönsamhet och marknadsandel på lång sikt. Genom att hålla konkurrenterna på avstånd kan bolag med en moat konsekvent ge en hög avkastning till aktieägarna.

Framgång är ojämnt fördelad i samhället. På nästan alla marknader är ett fåtal företag vinnarna. 80/20 principen visar på det sambandet. Det finns stora fördelar med att vara bäst inom ett visst område. De som presterar på toppnivå är kanske bara lite bättre än det som befinner sig en nivå under, men de får en oproportionerligt stor del av äran. De på toppen får allt. De är vinnarna på sin specifika marknad. Och när någon anses vara bäst, tenderar de att behålla den statusen. Det krävs mycket för att ta sig till toppen, men väl där är det enklare att stanna kvar. Till viss del på grund av alla valmöjligheter som finns. Att kolla på alla möjliga alternativ blir för tidskrävande. Det är enklare att välja de mest populära aktörerna. Vilket gör att de fortsätter vara vinnare.

Peter Thiel, som bland annat var en av de första investerarna i Facebook, ska ha sagt att konkurrens är för förlorare. Han menar att bolag som slipper fundera över konkurrenter, istället kan fokusera på innovation. Bolag som har en moat kan fokusera på rätt saker. För en långsiktig investerare, och kanske särskilt för någon som fokuserar på Buy & Hold, ger en moat stabilitet. Moats gör det enklare att ha en uppfattning om bolagets framtida vinster. Vinsterna blir mer förutsägbara.

Typer av moats
  • Varumärke: Ett starkt varumärke sätter sig i kunders medvetande. Warren Buffet ser det som att äga en del av kundens sinne. Det gör kunder mer oelastiska, priset spelar inte längre lika stor roll. Man vill vara en del av varumärket, och det är värt att betala för. Apples starka varumärke gör att de kan höja priserna utan att kunderna försvinner. Men det har inte kommit gratis. Det tar tid och investeringar att bygga upp ett varumärke i människors medvetande. Därför blir det svårt för nya aktörer på marknaden att konkurrera.
  • Skalfördelar: Innebär att man slår ut sina fast kostnader på ett stort antal enheter. Därför man kan hålla lägre kostnader än konkurrenter och klara prisnedgångar bättre. Företag med långsiktiga skalfördelar kan behålla en stor marknadsandel inom sin bransch och tvinga bort konkurrenter. Marginalerna är dessutom inte tillräckligt attraktiva för nya aktörer, vilket skapar en inträdesbarriär. Amazons skalfördelar gör att de kan sälja produkter till lägre priser än sina konkurrenter. Om Amazon sänker priserna måste konkurrenterna följa efter, och därmed minska vinsten. Denna konkurrensfördel har kommit till följd av operationell effektivitet, ett starkt distributionssystem och lägre kostnader relaterade till butik och personal än andra.
  • Byteskostnader: Dessa innebär att det är svårt eller kostsamt att byta företag som tillhandahåller en viss tjänst. Företag kan till exempel skapa produkter som inte är kompatibla med andra produkter, likt Apple. Eller när man genom att börja använda en tjänst behöver fortsätta använda den för att ha tillgång till sparad information. Här är Spotify ett exempel, där du förlorar dina spellistor om du skulle byta till en annan aktör. Ett annat exempel på byteskostnader skulle kunna vara olika typer av abonnemangstjänster där det kostar att säga upp avtalet. Höga byteskostnader kan hjälpa bolag att behålla kunder. Kunderna blir mindre motiverade att byta aktör även om de inte är helt nöjda med sin nuvarande tjänst.
  • Nätverkseffekter: Ju fler som använder en tjänst eller produkt desto mer attraktivt blir det för ännu fler att använda den. Om alla dina vänner finns på en social plattform har du större nytta av att också vara där. VISA är ett annat exempel. De har kunnat bibehålla höga marginaler under många år till följd av nätverkseffekter. Ju fler konsumenter som har ett VISA-kort, desto fler blir antalet handlare som kommer att acceptera dem. Ju fler handlare som accepterar dem, desto fler blir konsumenterna som kommer vilja ha ett VISA-kort. Nätverkseffekter likt dessa är en stor fördel för ett företag som tar en del av varje transaktion som görs.
Slutord

Moats är bestående konkurrensfördelar som skyddar bolag mot konkurrenter. Över tid. Att identifiera bolag med moats kan bli en viktig faktor för en långsiktig investerare. Olika bolag drar fördel av olika typer av konkurrensfördelar. Att undersöka om bolag besitter en konkurrensfördel, som dessutom kan ses som en moat, skulle kunna vara ett bra sätt att söka efter uthålligt hög avkastning.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Prispressare.

Bra bolag till rimliga priser

Warren Buffett brukar säga att han vill köpa bra bolag till rimliga priser och behålla dem för alltid. Det är tre saker som kräver lite olika typer av egenskaper och efterforskning. När det gäller de två första handlar det mycket om att göra sin egen analys. Och förhoppningsvis få rätt i den analysen. När det …
Fortsätt läsa Bra bolag till rimliga priser

Foto: Pixabay

Warren Buffett brukar säga att han vill köpa bra bolag till rimliga priser och behålla dem för alltid. Det är tre saker som kräver lite olika typer av egenskaper och efterforskning. När det gäller de två första handlar det mycket om att göra sin egen analys. Och förhoppningsvis få rätt i den analysen. När det gäller det sistnämnda handlar det framförallt om att ha tålamod och disciplin. Om man, som Buffett, går in med inställningen att aldrig sälja sina aktier i bolagen man köper, ligger tyngdpunkten på att hitta bolag som man kan äga i både upp- och nedgångar på börsen.

Bra bolag – var ska man leta?

Den stora frågan blir ju då vad som karaktäriserar bra bolag. Det skulle till exempel kunna vara sådana som är finansiellt starka, delar ut pengar till ägarna och har haft växande vinster över tid. Sammantaget innebär en portfölj av den typen av bolag att risken att förlora pengar är relativt låg.

Det kan även finnas en poäng i att köpa stora bolag. En stark marknadsposition kan ge skalfördelar. Det gör ofta att man kan hålla lägre kostnader än sina konkurrenter och därmed klara prisnedgångar bättre. Denna typ av bolag kan i vissa fall öka vinsten snabbare än omsättningen då fasta kostnader slås ut på fler enheter. Stora bolag har ofta ett starkt och etablerat varumärke som även det ger en konkurrensfördel gentemot mindre aktörer på marknaden. Ett fåtal bolag dominerar ofta en marknad. Vinnare vinner stort helt enkelt.

Sådana bolag kommer kanske inte ge någon fantastisk överavkastning gentemot index, men en buy and hold strategi handlar mer om att skydda sitt investerade kapital än att göra stora vinster. Dessutom har Warren Buffett visat att det finns goda möjligheter att slå index med denna typ av strategi, så länge man köper dessa bolag till rimliga priser.

Vad är ett rimligt pris?

Det är inte enkelt att värdera bolag. Det finns många parametrar att ta hänsyn till. Värderingar bygger dessutom på framtiden och den vet vi lite om. När man försöker identifiera ett rimligt pris för ett bolag kan det vara värt att använda sig utav flera värderingsmetoder. Man kan till exempel göra en nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden. En absolut värdering. Eller använda sig av diverse nyckeltal. En relativ värdering.

Vid en kassaflödesvärdering gör du en bedömning av hur bolagets kassaflöden kommer utvecklas framöver, och diskonterar dessa till ett nuvärde. Man sätter oftast upp en prognosperiod på 10-15 år och sedan räknar man med att värdet det sista året kommer gälla för evigt. På det sättet får man ett absolut tal på kassaflödet som man sedan kan diskontera med en avkastningsränta för att sätta ett värde på bolaget idag. Ett problem med metoden är svårigheten i att göra prognoser. Då du prognostiserar kassaflöden långt in i framtiden gör ett litet fel i dina antaganden att skillnaden i värdet blir stor.

När du gör en kassaflödesvärdering gör du en absolut värdering av bolaget, medan du gör en relativ värdering om du kollar på bolagets nyckeltal. Då väljer du att jämföra bolaget relativt andra bolag eller sin egen historik. P/E-talet är ett välkänt nyckeltal. Det finns en del problem med P/E-talet. Det tar inte hänsyn till den belåning som har skapat vinsten, det kan krävas en hel del justeringar för att ge en rättvisande bild och nyckeltalet tenderar att utesluta bolag som ser ett större värde i att växa sin kundbas idag för att möjliggöra vinst i framtiden. Men nyckeltalet ger ändå en ganska bra bild av hur marknaden värderar bolaget.

Det är svårt att sätta upp tumregler. Alla bolag är olika. Om man ska lyssna på Benjamin Graham som sägs vara värdeinvesteringens fader, så menade han att det kan vara rimligt att betala P/E 15 för ett bolag med en årlig vinsttillväxt på runt tre procent. Det kan vara en bra tumregel för bolag med begränsade tillväxtmöjligheter. Värdeinvesteraren Mariusz Skonieczny skriver att bolag med hög vinsttillväxt kan förtjäna P/E 15 – 25. Men aldrig högre än så. Det utesluter en hel del bolag men någonstans måste du sätta en gräns för vad du är villig att betala. Vad du anser vara ett rimligt pris.

Disciplin och tålamod

Det är inte helt enkelt att säga vad som är ett rimligt pris för en aktie. Inte nog med det. Det gäller även att ha tålamod att vänta på avkastningen, och disciplin nog att tro på din bedömning när aktiekursen inte utvecklas som du trott. Efter att du har hittat ett bra bolag till ett rimligt pris är det dags att vänta. Dags att sitta still i båten. Kombinationen av att ha gjort rätt i sin analys och sedan klara av att vänta på resultaten, leder ofta till den bästa avkastningen.

Men bland det svåraste som finns vid aktieinvesteringar är att göra ingenting. När du köper en aktie och sedan ser den gå upp, ner (eller i cirklar) tenderar du att vilja agera. Action bias. Det känns naturligt att vi åstadkommer mer genom att göra något. James Montier har ett exempel från straffar i fotboll. Forskning har visat att målvakter väljer att slänga sig åt något håll 94 procent av gångerna. Även om en bättre strategi skulle vara att alltid stanna i mitten av målet. Att agera ger oss en känsla av att ha situationen under kontroll.

Slutord

Buffett vill alltså hitta bra bolag, till rimliga priser och behålla dem. Det gör man enklast genom att kolla på stora, stabila bolag som har haft växande vinster över tid. Bra bolag har en tendens att fortsätta gå bra. Kan du sedan köpa dessa bolag till ett rimligt pris och behålla dem genom upp- och nedgångar på börsen har du kommit långt.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Högst rimlig värdering.

Poker och aktier

Spenderade precis en vecka i Vegas. Detta pokerns Mekka. 25 timmar vid pokerborden och här kommer lite reflektioner. Från en amatör. Amatörstatusen gäller för övrigt både poker och aktier. Poker är ett intressant spel med många delmoment. Det gäller att fatta korrekta beslut som gör att du vinner pengar över ett stort antal spelade händer. …
Fortsätt läsa Poker och aktier

Foto: Pixabay

Spenderade precis en vecka i Vegas. Detta pokerns Mekka. 25 timmar vid pokerborden och här kommer lite reflektioner. Från en amatör. Amatörstatusen gäller för övrigt både poker och aktier. Poker är ett intressant spel med många delmoment. Det gäller att fatta korrekta beslut som gör att du vinner pengar över ett stort antal spelade händer. Att fatta bra beslut är svårt. Det är ännu svårare när du måste göra det under osäkerhet.

Du spelar dessutom mot andra människor. De har, precis som du, en hjärna som inte alltid hjälper dem i deras beslutsfattande. Du behöver ha självinsikt nog att förstå när du agerar rationellt och när du istället låter dina känslor ta över. Kognitiva biaser är vanligt. Loss aversion spelar till exempel in när markerna börjar sina. Så länge markerna ligger på bordet finns det ju fortfarande en chans att vinna tillbaka pengarna. Men att fokusera på att försöka vinna tillbaka pengar är sällan rätt väg att gå.

Du måste hela tiden inhämta information vid pokerbordet, och fatta beslut utifrån den. Inte nog med det, du måste dessutom tolka informationen rätt. Samtidigt som du inte låter dina känslor ta över. Allt detta innebär en konstant press på din mentala förmåga.

Lärdomar från poker

Det finns en hel del att lära sig från poker. Många lärdomar är även applicerbara på aktiemarknaden.

  • Ignorera kortsiktiga rörelser: Poker handlar bland annat om att beräkna EV. Och denna gång pratar vi inte om Warren Buffett favoriten Enterprise Value. Här är det istället Expected Value som gäller. Vid varje beslut runt pokerbordet har du ett Expected Value som antingen är positivt eller negativt. Om du väljer att agera enbart när du har ett positivt EV så kommer du tjäna pengar på lång sikt. Det kan vara en bra mental modell att ta med sig till aktiemarknaden. Fokusera på att fatta beslut som gör att du tjänar pengar på lång sikt. Lägg inte för mycket vikt vid rörelser på kort sikt. Du kan förlora en pokerhand trots att du har ett positivt EV i en situation. Tur kommer alltid vara en faktor. Men spelar du tillräckligt många händer kommer kurvan jämna ut sig kring EV. Ungefär som att köpa undervärderade bolag som förr eller senare kommer handlas i linje med dess vinster.
  • Tålamod och disciplin: Vid pokerbordet, som på aktiemarknaden, handlar en stor del av framgångsreceptet om att inte göra någonting. Action bias jobbar emot oss. Denna bias innebär att det känns naturligt att man åstadkommer mer genom att agera. Man uppnår sällan något om man inte gör någonting. Men oftast är det tålamod och disciplin som leder till bäst resultat vid pokerbordet och på aktiemarknaden. Tålamod att vänta på resultaten och disciplin nog att följa sin strategi vid motgångar. Därmed inte sagt att man kan sitta helt passiv. Det gäller hela tiden att hålla utkik efter situationer som är vinstgivande.
  • Självinsikt: Ett intressant fenomen bland pokerspelare är att de som är sämre ofta är mer självsäkra än de som är bra. Även kallat Dunning Krueger effekten. Dåliga spelare är inte tillräckligt bra för att inse bristerna i deras spel. Vinnande spelare är självkritiska. De antar inte att deras sätt att spela en viss hand nödvändigtvis behöver vara det bästa. De försöker hela tiden utveckla sitt sätt att se på spelet. Att ha en vana av att utvärdera sig själv, sina tankar och beslut är något som hjälper oss utvecklas. Metakognition är en viktig egenskap för att nå framgång. Det är alltid bra att utvärdera sig själv och hur man kunde ha spelat en förlorad hand bättre. Precis som det är bra att utvärdera varför ett aktieköp inte gick som tänkt.
  • Beslutsfattande: Michael Mauboussin skriver i boken Think Twice att processen vid beslutsfattande är viktigare än utfallet. Även om resultatet blev negativt kan du fortfarande ha fattat ett bra beslut. Motsatsen gäller också. Ett beslut kan vara felaktigt när utfallet är positivt. Att endast lägga vikt vid utfallet kallas för outcome bias. Före detta pokerproffset Annie Duke har ett exempel från bilkörning. Hon har råkat köra mot rött ljus under några tillfällen i livet. Det gick hur bra som hest. Innebär det att det är en bra idé att fortsätta med den strategin? Troligtvis inte. På aktiemarknaden, likt poker, måste du fatta beslut baserat på den information som finns tillgänglig just nu. Vi vet ingenting om framtiden. Det finns otroligt många potentiella händelser som kan ändra förutsättningarna, vilket gör det omöjligt att på förhand veta om beslutet är perfekt. Därför ska du fokusera på processen.
  • Risktagande: Vi behöver ta risker för att uppnå saker i livet. Risk är något vi behöver lära oss att leva med. Vid pokerbordet lär du dig just det. Du behöver fortsätta agera rationellt trots att du hela tiden tar risker. Risker som kan sätta press på ditt psyke. Du lär dig alltså ta väl kalkylerade risker trots att vi evolutionärt är programmerade att välja den säkra vägen. Den väg som ger oss störst chans att säkra vår överlevnad.
Kognitiva biaser vid pokerbordet

Medan kognitiva biaser kan vara relativt svåra att upptäcka på aktiemarknaden, visar de sig tydligt vid pokerbordet. Fast även om vi är medvetna om biaser har vi en tendens att falla för dem ändå. Det är det som är problemet. Här följer några vanliga biaser vid pokerbordet och hur de kan driva spelare till dåliga beslut (eller vansinne).

  1. Loss aversion: Det finns få ställen där loss aversion blir så uppenbart som vid pokerbordet. Storleken på din hög av marker kan förändras snabbt. När markerna minskar är det enkelt att hamna i fällan att vilja vinna tillbaka dem snabbt. Det leder ofta till större förluster.
  2. Mental accounting: Det känns inte lika jobbigt att förlora pengar om vi ligger plus under en session. De pengar som vi har vunnit kan vi tendera att gambla mer med. Och därmed inte agera optimalt. Oavsett om du spelar med pengar du har vunnit under en sittning, eller inte, är det fortfarande pengar. Du ska fokusera på att följa din strategi just nu, inte på om du har vunnit eller förlorat tidigare.
  3. Gambler’s Fallacy: Tendensen att tro att framtida sannolikheter påverkas av historiska händelser. Ett mynt kan inte komma ihåg om det har hamnat på krona eller klave tidigare. Ändå har vi en benägenhet att tro att ett mynt som har landat på krona 50 gånger har större chans att landa på klave 51:a gången. Någon som precis visade en riktigt stark hand vid pokerbordet kan inte ha det igen. Han måste bluffa. Fast det stämmer inte. Sannolikheten är lika stor nu som den var innan.
  4. Hindsight bias: Det är lätt att i efterhand anta att besluten som ledde fram till en vunnen pott var de rätta. Det blir enkelt att vinkla saker till ens fördel. Man tror att man hade mer information än vad man faktiskt hade. Det kan även stärka vår self attribution bias.
  5. Self attribution bias: Detta är en bias som är vanligt förekommande i poker. Då tur är en tydlig del av spelet blir det lätt att skylla alla förlorade potter på otur. Snarare än ett fel i beslutsprocessen. Alla vinster är på grund av förmåga, alla förluster är på grund av otur.
Slutord

Det finns en del likheter mellan poker och aktier. Många av de egenskaper som är viktiga för framgång vid pokerbordet stämmer överens med de som krävs för att lyckas på aktiemarknaden. Kognitivia biaser är alltid närvarande hos oss människor. Då poker spelas om pengar gör vi många av de tankefel som vi även gör på aktiemarknaden.

Veckans citat: ”Never check to the Swede.” – Unknown

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Bra process.

Covey’s matris på aktiemarknaden

Stephen Covey är känd för sin bok ”7 habits of highly effective people”. I boken beskriver han bland annat en matris för hur man kan bli mer produktiv. Det gäller att fokusera på rätt saker. Det finns saker som är viktiga och oviktiga, samt akuta och inte akuta. Akuta saker är ofta synliga och stressande, …
Fortsätt läsa Covey’s matris på aktiemarknaden

Foto: Pixabay

Stephen Covey är känd för sin bok ”7 habits of highly effective people”. I boken beskriver han bland annat en matris för hur man kan bli mer produktiv. Det gäller att fokusera på rätt saker. Det finns saker som är viktiga och oviktiga, samt akuta och inte akuta. Akuta saker är ofta synliga och stressande, men de behöver inte vara viktiga. Viktiga saker tar dig närmare dina mål. Coveys’s matris är indelad i 4 kvadranter. Om du kollar igenom dina aktiviteter kan du placera in dessa i matrisen och se vilka saker du ska jobba mer på, och vilka du ska jobba mindre på.

Matrisen

Effektiva människor spenderar lite tid i kvadrant 3 och 4, för de är inte viktiga. De spenderar en begränsad tid i kvadrant 1, då dessa uppgifter ofta handlar om att vara reaktiv och ”släcka bränder” när problem uppstår. Istället fokuserar de så mycket tid som möjligt i kvadrant 2. Här handlar det om att göra saker som att planera långsiktigt, fundera över strategier och sätta upp mål.

Genom att spendera mer tid i kvadrant 2 förebygger du problem som annars kan hamna i kvadrant 1. För att möjliggöra att spendera mer tid i kvadrant 2 måste du lära dig att säga nej till saker, oavsett hur brådskande de kan verka. Entreprenören Derek Sivers har en regel som vägleder honom vid nya åtaganden. För att han ska gå med på att göra något ska det kännas som ett ”hell yeah”, annars är det ett nej.

Produktivitet handlar egentligen inte om att få mycket gjort. Det handlar istället om att få det mest viktiga gjort. Det räcker alltså inte med att jobba hårt och göra massvis med saker. Det gäller att göra rätt saker. Både Bill Gates och Warren Buffett brukar nämna fokus som en viktig del av deras framgång. De har fokuserat på ett fåtal saker som har lett dem till stor framgång.

Olika nyheters värde

När det kommer till aktiemarknaden finns det vissa saker som är viktigare att fokusera på än andra. Viss information har mer värde än annan. Nedan följer Covey’s matris och den information som skulle kunna höra hemma under varje kategori. I alla fall för dig som har en mer långsiktig strategi.

  • Viktiga, akuta: Kvartalsrapporter. Här kan det komma väsentlig information som påverkar dina aktier både på kort och lång sikt. Men om du bara fokuserar på hur väl bolagen presterar från kvartal till kvartal är det lätt att bli kortsiktig. Siffrorna som presenteras kan vara viktiga, men det behöver inte betyda att det krävs akuta åtgärder.
  • Viktiga, inte akuta: Finansböcker, historiska årsredovisningar och evigt aktuella inlägg/artiklar. Detta är information som kan hjälpa dig bygga en långsiktig strategi eller ge dig en djup förståelse kring bolag i din portfölj. Det är inte akut information men den är viktig för din framgång på lång sikt.
  • Oviktiga, akuta: Diverse nyhetssajter. Här handlar det ofta om att sätta rubriker som genererar klick. Nyheterna är ofta oviktiga för din långsiktiga strategi, men rubriksättningen får dem att verka akuta.
  • Oviktiga, inte akuta: Twitter. Med reservation för hur man använder detta sociala medium och vilka man följer. Men en hel del av det som skrivs på Twitter handlar om de senaste bolagen med störst potential. Det handlar om att göra kortsiktiga klipp. Det är varken akut eller viktigt för en långsiktig investerare.

Det här behöver inte stämma helt och hållet. Och just denna uppdelning behöver inte gälla alla. Vilka nyheter som är viktiga är beroende av din strategi. Men det kan vara ett sätt att tänka kring den information du inhämtar och hur effektiv den är för de resultat du försöker uppnå.

Hur ofta ska du kolla portföljen?

Vi översköljs av information hela tiden. Informationen påverkar din portfölj på kort sikt. Det är okej, så länge du inte låter kortsiktiga rörelser påverka din strategi. Nyheter i de korta perspektivet ska inte påverka din långsiktiga allokering. Den ska du ha tänkt igenom så pass noggrant att du kan hålla dig kall genom kortsiktig börsturbulens.

Vi vet att marknader kraschar och att dessa krascher kan göra att våra strategier kraschar. Det har historiskt visat sig att många investerare, med långsiktiga strategier, säljer i panik när det ser som mörkast ut. Därför kan det vara en god idé att verkligen tänka igenom hur stor värdeminskning i portföljen du kan hantera.

Hur ofta du ska kolla portföljen är som vanligt beroende av dig själv. Om du vet med dig att du ibland fattar snabba och känslosamma beslut kring dina innehav ska du nog undvika att kolla portföljen. Om du, å andra sidan, kan hantera att se dina innehav förlora en stor del av sitt värde på kort sikt så spelar det inte så stor roll hur ofta du uppdaterar dig kring din portföljs utveckling.

Slutord

Covey’s matris kan vara användbar inom flera områden. Det kan alltid vara värt att fundera över vilka aktiviteter som är viktiga för att uppnå dina långsiktiga mål. Och fokusera mer på dem. På aktiemarknaden är en del information viktigare än annan för en långsiktig investerare. Genom att ignorera bruset och fokusera på det som är väsentligt, har du större möjlighet att lyckas med din långsiktiga strategi.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Förhoppningsvis kvadrant 2.

Diversifiering eller diworsification?

Diversifiering innebär att du inte investerar alla dina pengar på samma ställe. Du lägger inte alla ägg i samma korg. Det kan vara en god idé att diversifiera mellan tillgångsslag, men det räcker inte. Du behöver även diversifiera inom tillgångsslagen. Du köper inte bara en aktie, eller bara aktier inom en och samma bransch. Då …
Fortsätt läsa Diversifiering eller diworsification?

Foto: Pixabay

Diversifiering innebär att du inte investerar alla dina pengar på samma ställe. Du lägger inte alla ägg i samma korg. Det kan vara en god idé att diversifiera mellan tillgångsslag, men det räcker inte. Du behöver även diversifiera inom tillgångsslagen. Du köper inte bara en aktie, eller bara aktier inom en och samma bransch. Då är du inte diversifierad. Principen är sund då det är svårt att avgöra hur väl ett bolag kommer lyckas i framtiden. Genom att köpa ett flertal bolag har du råd att ha fel gällande några av dem. Vi är sällan så smarta som vi tror. Diversifiering lindrar fallet när vi gör misstag.

Diworsification på aktiemarknaden

Diworsification är ett begrepp som Peter Lynch skriver om i boken One Up on Wall Street. Han använder det för att beskriva hur det kan uppstå problem när bolag väljer att investera i nya områden. Men det har senare fått en bredare betydelse kring investeringar i aktier. Peter Lynch hade för övrigt över 1000 innehav i hans fond Magellan, så det är lite ironiskt att diworsification i en aktieportfölj förknippas med honom. Oavsett så är tanken bakom begreppet att om man investerar i 30 bolag så kommer det alltid finnas 10-20 av dem som är de bästa. Varför inte satsa på dem?

Enligt Daniel Kahneman gör en förlust dubbelt så ont som den positiva känsla vi får av en vinst. Loss aversion. Vi gör allt vi kan för att slippa uppleva smärtan av förluster. Att diversifiera bort den smärtan är den enkla vägen. Men den enkla väger leder sällan till bäst resultat. Vi väljer alltså att addera bolag för att uppnå diversifiering istället för att fokusera på de bästa innehaven. Dessa ytterligare bolag kan sänka avkastningen. De kanske gör mer skada än nytta för portföljen.

Ett annat problem med diversifiering är att det blir svårare att ha tillräckligt bra koll på varje enskilt bolag. Du har kanske inte tid att gå igenom och följa upp alla bolag om de blir för många i portföljen. Vad som är ett rimligt antal och hur mycket du vill följa upp dina bolag är mycket upp till dig själv. En tumregel kan vara att desto större intresse du har för att läsa på om dina bolag ju färre aktier kan du ha i portföljen. Ytterligare ett potentiellt problem med diversifiering kan vara att det blir svårt att nå en överavkastning gentemot index. När man har så många bolag att portföljen börjar likna index, blir det svårare att göra betydelsefulla avsteg för att överträffa index. En bred diversifiering behöver alltså inte vara optimalt för drömmen om att slå index.

Diversifiering på aktiemarknaden

Det finns olika uppfattningar kring vad som är en optimal diversifiering på aktiemarknaden. Det finns studier som visar att 15-20 innehav tar bort större delen av bolagsrisken. Bolagsrisk är de risker som är förknippade med att äga enskilda bolag, till skillnad mot marknadsrisk som är risker som påverkar hela aktiemarknaden. Vid det antalet når man en platå där ett ytterligare bolag inte väger så tungt att det ger något större utslag på portföljens sammanlagda diversifiering. Fast ännu fler bolag minskar fortfarande risken ytterligare. I boken The Intelligent Investor skriver Benjamin Graham att 10-30 bolag kommer ge en fullgod diversifiering. Andra förespråkar att man investerar i 100-tals bolag.

För oss vanliga småsparare överväger nog fördelarna med diversifiering nackdelarna. Fokus blir på att undvika misstag. Precis som det ska vara. En nedgång på 50%, kräver en uppgång på 100% för att du ska få tillbaka pengarna. Diversifiering gör att vi klarar oss bra, även när vi har fel. Tony Robbins filosofi kring diversifiering är tydlig: Diversifiera mellan olika tillgångsslag. Diversifiera inom tillgångsslagen. Diversifiera bland olika marknader och valutor. Diversifiera över tidsperioder (investera inte allt på en gång). För Tony är diversifiering en av grundpelarna när det kommer till investeringar.

Slutord

Det finns för- och nackdelar med diversifiering. Du minskar risken för misstag på bekostnad av potentiell avkastning. Ett färre antal aktier gör att varje bolag får större påverkan på portföljen som helhet. Det kan vara både positivt och negativt. Känner du att du har tillräcklig kunskap och förståelse kring riskerna i dina bolag så kan du kanske välja ett färre antal aktier. Men det kräver mer av ditt psyke och kommer ta mer av din tid.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Blandat innehåll.

Circle of competence – hur stor är din cirkel?

Circle of competence kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier kan det vara en god idé att hålla sig inom sin egen circle of competence. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som …
Fortsätt läsa Circle of competence – hur stor är din cirkel?

Foto: Pixabay

Circle of competence kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier kan det vara en god idé att hålla sig inom sin egen circle of competence. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som står utanför denna cirkel är problematiska av två skäl. Dels vet vi inte så mycket om dem. Och dels tenderar vi att inte veta hur lite vi faktiskt vet om dem.

Din circle of competence

Innan vi fattar beslut på aktiemarknaden behöver vi definiera vår cirkel och agera i enlighet med den. Vissa områden förstår de flesta av oss, medan andra kräver mer specialistkunskap. På grund av bakgrund, kvalifikationer eller erfarenheter kommer du ha byggt upp kunskap inom något område. Inom detta område har du expertis och därmed en fördel. Det är det som är din circle of competence.

I hans brev till aktieägare år 1996 skrev Warren Buffett: ”En investerare behöver kunna utvärdera utvalda företag. Observera ordet ”utvalda”. Du behöver inte vara expert på varje företag, inte ens på många. Du måste bara kunna utvärdera företag inom din circle of competence. Storleken på cirkeln är inte av så stor vikt. Men att veta storleken är viktigt.” Din cirkels storlek är alltså inte lika viktigt som din insikt om dess gränser. Misstag sker oftast när vi går utanför cirkeln.

Genom att ha självinsikt nog att veta dina begränsningar vet du också vad du ska fokusera på. Det spelar inte så stor roll vad du vet, det spelar roll hur väl du kan identifiera vad du inte vet. Du kan sedan vidga cirkeln över tid genom att se på livet som ett evigt lärande. Vår circle of competence kan alltså utökas, men bara långsamt och över tid.

Utöka din cirkel

Enda sättet att utöka sin circle of competence är genom att hela tiden fortsätta lära sig. Det är alltså viktigast att identifiera och stanna inom sin cirkel. Men det kan även finnas fördelar med att försöka göra den större över tid. Det kommer ge dig möjlighet att förstå fler bolag inom flera områden. Har du ett större sökområde har du möjlighet att hitta fler guldkorn bland alla alternativ.

Allt annat lika, är enkelt bättre än mer komplicerat på aktiemarknaden. Du undviker ofta de största misstagen genom att investera i bolag med affärsmodeller som är enkla att förstå. När du utökar din circle of competence behöver du därför vara ödmjuk inför hur mycket du vet innan du väljer att investera i ditt nya område.

Overconfidence bias

Olika studier har visat att vi systematiskt överskattar vår egen förmåga. Overconfidence bias är skillnaden mellan vad människor tror att de kan och vad de faktiskt kan. Ett vanligt exempel är studier som visar att över 90 procent av en grupp bilförare tror att de kan köra bättre än snittet. Utan overconfidence bias skulle den siffran vara 50 procent. 50 procent borde vara sämre än snittet, medan 50 procent är bättre. Daniel Kahneman menar att denna bias är den mest signifikanta av alla kognitiva biaser.

Därmed inte sagt att vi helt ska överge vårt självförtroende. Det gäller att hitta den gyllene medelvägen. Att vara ärlig med sig själv. Förstår du verkligen den aktie som du vill investera i? Om inte, är det bättre låta bli och istället fokusera på sådant du förstår. Eller på att utöka din circle of competence. Det är som sagt inte enkelt att erkänna för sig själv vad man inte förstår. Eftersom många investerare är kompetenta personer, kan de ha större tendens att falla offer för overconfidence bias.

Ett exempel som ligger nära till hands är värdeinvestering. Det har inte varit en särskilt framgångsrik strategi det senaste årtiondet. Tillväxtaktier som Apple, Amazon, och Facebook har istället dominerat. Vissa värdeinvesterare har därför gått utanför sin circle of competence i jakt på aktier som erbjuder mer tillväxt. När marknaden under en längre tid har föredragit en annan typ av aktier är det lätt att dras med och börja ändra sin strategi. Det är lätt att övertyga sig själv om att man kan förstå tillväxtbolag lika bra som de värdebolag man brukar hålla sig till. Samma fenomen utspelade sig under IT-yran då många fonder plötsligt blev tillväxtorienterade. Denna gången kanske är annorlunda, men det har vi ju hört förut.

Slutord

Om du vill förbättra din odds för att lyckas på aktiemarknaden gäller det att identifiera din circle of competence och arbeta inom den. Över tid kan du sedan jobba på att utöka cirkeln. Men var alltid ärlig mot dig själv kring hur stor den är idag, och var aldrig rädd för att säga ”jag vet inte”.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Utöka cirkeln.

Mental accounting – hjärnans redovisning

Mental accounting innebär bland annat att vi sätter olika värde på samma summa pengar i olika sammanhang. Vi har inga problem med att lägga 10 000 kr på ett förhoppningsbolag men vi skulle aldrig spendera 10 000 kr på trisslotter. Vi kan alltså välja att satsa pengar på förhoppningsbolag, där chansen till avkastning är minimal. …
Fortsätt läsa Mental accounting – hjärnans redovisning

Foto: Pixabay

Mental accounting innebär bland annat att vi sätter olika värde på samma summa pengar i olika sammanhang. Vi har inga problem med att lägga 10 000 kr på ett förhoppningsbolag men vi skulle aldrig spendera 10 000 kr på trisslotter. Vi kan alltså välja att satsa pengar på förhoppningsbolag, där chansen till avkastning är minimal. Men vi skulle vi aldrig slänga bort pengar på något så onödigt som trisslotter, där vinstchansen är minimal. Det är alltså samma summa pengar som vi lägger på något med liten potential. Men det ena sammanhanget känns mer okej än det andra.

Ursprung och kategorier

Vi spenderar även pengar olika beroende av deras ursprung. Vi köper hellre något fint, och kanske inte helt nödvändigt, för 10 000 kr som kommer från en lottovinst än för 10 000 kr som vi upptäcker att vi har på ett sparkonto. Det finns många historier om jackpotvinnare som har gått i personlig konkurs. Hade de gjort samma prioriteringar som innan vinsten hade de fortfarande varit rika. Skatteåterbäring är ett annat exempel. Lönen vi får in varje månad spenderas ofta enligt plan. Men får vi in en mer oväntad summa pengar, som skatteåterbäring, så kan vi spendera den lite hur som helst. Pengar är pengar. Var de kommer ifrån borde inte ha någon betydelse för hur vi spenderar dem.

Dessutom har vi en tendens att lägga pengar i olika kategorier. Det är till exempel lätt att känna att en bonus från jobbet ska användas till att unna sig något. Men bonusen kanske kommer till följd av att man har en lägre månatlig lön. I sådana fall borde bonusen ses som en lön över 12 månader och gå in i privatekonomin istället. Den borde spenderas precis som lönen. Men vi tillskriver alltså dessa pengar en egen kategori. Kategorin pengar att slösa. Det behöver inte vara fel att unna sig något men man ska vara medveten om att det alltid finns en alternativkostnad. Det kan finnas viktigare saker att spendera pengarna på som kan vara av större värde på längre sikt.

Bioupplevelser och sunk costs

Vi tenderar att tänka felaktigt kring pengar som inte längre finns till vårt förfogande. Sunk costs. Om du till exempel har köpt en biobiljett för 100 kr så är dessa pengar redan borta och borde inte påverka kommande beslut. Oavsett om du går på bion eller inte. Det finns en känd studie vid Princeton University som behandlar just detta. I ett första scenario har du köpt en biobiljett för 100 kr i förväg. När du sedan kommer till bion och letar i fickan inser du att den är borta. Kommer du då köpa en ny biljett för 100 kr på plats? I ett andra scenario har du inte köpt en biljett i förväg men när du kommer till bion inser du att du har tappat en hundralapp. Eller kanske swishat 100 kr till fel nummer. Skulle du fortfarande köpa biobiljetten?

Det här är alltså två scenarion där exakt samma summa pengar har gått förlorade. Ändå visade det sig att bara 44 procent skulle köpa en ny biljett efter att ha tappat den första. Medan 88 procent skulle köpa en biljett efter att ha förlorat 100 kr. Ett tydligt exempel på hur vi delar upp pengarna i olika konton. I första exemplet har det skapats ett mentalt biokonto där du bara tillåts spendera 100 kr. När dessa nu har gått förlorade är du inte villig att spendera mer på detta nöje. När det gäller de andra pengarna så fanns det inget syfte för dem vilket gör det enklare att spendera 100 kr på en ny biljett. Pengar som har gått förlorade, har gått förlorade. Oavsett vilket konto du råkade tillskriva dem.

Jag var på bio en gång med en irländare som intuitivt hade förstått det här med sunk costs. Den första delen av filmen ägnade han åt att svära högljutt vid varje ny scen. ”Piece of sh*t movie”, ”what is this crap” och så vidare. Efter 30 minuter reste han sig upp och sa ”let’s get the hell out of here”. Han hade spenderat 100 kr på filmen men hade inga som helst problem med att lämna så fort han insåg att den inte levde upp till hans förväntningar. Vid tillfället kändes beteendet lite märkligt, men nu vet jag bättre. Jag gick på bio med ett beteendeekonomiskt geni! Han insåg att pengarna han hade spenderat för biobiljetten redan var borta, oavsett om han tvingade sig igenom den plågsamma filmen eller inte. Filmen var för övrigt Total Recall, sorry Colin Farrell.

Slutord

Vi är alltså benägna att tänka irrationellt när vi hanterar pengar. Var pengar kommer ifrån borde inte ha någon betydelse för hur vi spenderar dem. Ändå tillskriver vi dem olika syften beroende av deras ursprung. Vi tenderar även att fantisera om pengar som inte längre finns. Pengar som har gått förlorade har gjort det, oavsett om vi har köpt något för dem eller tappat dem. Dessa pengar ska inte påverka vårt framtida beslutsfattande.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Väldigt rationellt.

Tillgångsallokering – strategi och taktik

Harry Markowitz, nobelpristagare och något av tillgångsallokeringens fader, ska ha sagt att diversifiering är den enda gratislunchen vid investeringar. Tillgångsallokering handlar om att försöka maximera avkastningen i förhållande till risken. Du uppnår det genom att ha en portfölj bestående av tillgångsslag som inte korrelerar med varandra. När den ena tillgången går åt ett håll, ska …
Fortsätt läsa Tillgångsallokering – strategi och taktik

Foto: Pixabay

Harry Markowitz, nobelpristagare och något av tillgångsallokeringens fader, ska ha sagt att diversifiering är den enda gratislunchen vid investeringar. Tillgångsallokering handlar om att försöka maximera avkastningen i förhållande till risken. Du uppnår det genom att ha en portfölj bestående av tillgångsslag som inte korrelerar med varandra. När den ena tillgången går åt ett håll, ska den andra inte hänga efter. I teorin kan tillgångsallokering sänka risken och öka avkastningen på samma gång.

Strategi och taktik

I ett bredare perspektiv är strategi en övergripande plan. Utan en strategi löper vi risken att famla genom livet, utan att veta om vi gör framsteg mot det vi strävar efter. Men det bygger ju på att man vet vad man strävar efter, annars är det bara att famla vidare. En taktik kan istället ses som de specifika handlingar du utför för att leverera i enlighet med strategin. Utan en taktik kommer du troligtvis behöva förlita dig på tur. En taktik är ofta mer kortsiktig och mer föränderlig än en strategi. En strategi går också att ändra, men det kommer ta längre tid.

Strategin och taktiken bör vara i samklang med varandra, strategin ska ligga till grund för den taktik du använder. Den kinesiska generalen Sun Tzu, författare av The Art of War, menade att det går att se taktiken någon använder för att erövra, men ingen kan se den strategi som ligger till grund för stora segrar. Det är det som är skillnaden. Strategin finns i bakgrunden medan taktiken syns i handlingar.

Strategisk tillgångsallokering – fokusera på helheten

När det kommer till investeringar är den strategiska allokeringen den övergripande strategin. Det kan innebära att du har 100 procent av dina tillgångar i aktier men det kan också betyda att du har en förutbestämd fördelning mellan olika tillgångsslag. Fördelningen är individanpassad. Det refereras ofta till studier som säger att 90 procent av resultatet är beroende av den strategiska allokeringen. Allokeringen sägs vara viktigare än vad du köper och när du köper. Två investerare med samma strategiska allokering kommer alltså ha ungefär samma avkastning, oavsett vilka specifika investeringar de valt. När du bestämmer dig för hur du ska investera dina pengar bör du alltså börja med helheten istället för att fastna i detaljerna.

Genom att ha olika tillgångsslag i portföljen minskar du risken för att din portfölj ska falla kraftigt om ett av tillgångsslagen börjar gå sämre. Det vanligaste exemplet är en fördelning mellan aktier och räntor. Har man bara aktier i portföljen och aktiemarknaden faller kraftigt så förlorar portföljen en stor del av värdet. Har du istället 50 procent aktier och 50 procent räntor kommer räntedelen i portföljen vara ett stöd som lindrar fallet. Fördelningen bygger på din tidshorisont och de rörelser ditt psyke mäktar med. Det finns ingen bra eller dålig allokering. Du behöver hitta en som passar just dig. Det gäller att hitta en fördelning som du känner dig komfortabel med och som samtidigt ger dig en chans att uppnå dina finansiella mål.

Olika faktorer påverkar värderingen av olika tillgångsslag. Vid en specifik händelse kommer vissa tillgångar öka i värde, medan andra sjunker. Efter en tid kan det göra att portföljen avviker från den ursprungliga allokeringen. När en del av tillgångarna i portföljen växer sig för stora är det dags att kapa lite , och fylla på i de andra. På så sätt kommer du tillbaka till ursprungsallokeringen. Det blir även ett sätt att sälja dyrt och köpa billigt. Alternativt så fyller du på med utomstående kapital. Det viktiga är att portföljen befinner sig i balans, i enlighet med den allokering du har bestämt dig för på förhand.

Taktisk tillgångsallokering – chans till överavkastning

Medan den strategiska allokeringen är mer långsiktig bygger den taktiska allokeringen på den marknadssyn du har just nu. Tanken med den taktiska allokeringen är att dra nytta att vissa tillgångar är lägre värderade än andra i perioder. Genom att vikta om en del av portföljen till tillgångar med större potential försöker man uppnå en högre avkastning. Man försöker exponera sig mot sådant som ser bättre ut i det korta perspektivet. Den taktiska allokeringen ses som ett komplement som möjligen kan generera överavkastning.

När det kommer till allokering är alltså strategin inte lika beroende av taktiken. Den övergripande strategin räcker. Taktisk allokering finns till för att potentiellt skapa överavkastning. Men den är inte nödvändig för att du ska få avkastning på dina pengar. Där skiljer sig begreppen något jämfört med strategi och taktik i ett bredare perspektiv. Likheterna är istället att den strategiska allokeringen är det långsiktiga som sällan förändras, medan den taktiska är mer kortsiktig och baserad på marknadsläget just nu.

Slutord

Tillgångsallokeringens strategi och taktik skiljer sig något från begreppen i ett bredare perspektiv. De är inte lika beroende av varandra. Den strategiska allokeringen är ett måste, den taktiska kan vara ett komplement. Även om du bara investerar i aktier bör du i alla fall ha tänkt igenom varför du valt den allokeringen. Och om det är optimalt för att uppnå dina mål.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Bra taktik.

Investera i informationssamhället

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, …
Fortsätt läsa Investera i informationssamhället

Foto: Pixabay

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, och avsändaren kunde få svar inom några veckor. Så gick det till förr i tiden. Något förenklat, lite ironiskt. Numera har vi snapchat, messenger, imessage, whatsapp och allt annat som låter oss dela information med varandra. Veckor har bytts ut till sekunder.

Information och aktiemarknaden

Information rör sig snabbare än någonsin. Det är en bidragande orsak till att det är svårt att hitta riktiga ”deep value” case idag. Förr kunde man hitta aktier som var orimligt undervärderade av marknaden, man kunde köpa 1 krona för 50 öre. När informationen förflyttar sig snabbare blir det svårare att hitta rejält undervärderade aktier som marknaden missat. Det är en nackdel med informationsflödet på aktiemarknaden. En fördel är istället att tillgången till information jämnar ut spelplanen. Det går inte bara snabbare, det finns även mer information än någonsin. Numera finns all information tillgänglig för alla.

Informationsasymmetri var ett ord man fick lära sig i skolan. Det ordet har inte lika stor vikt idag. När alla har tillgång till samma information blir det svårare för experter att ta extra betalt för deras tjänster. Förr var det den som hade mest information på aktiemarknaden som var vinnare, idag vinner den som bäst kan utnyttja informationen i praktiken. Informationen är tillgänglig, svaren finns där ute. Det handlar mer om att ställa rätt frågor. Det blir viktigare att fokusera på information som ger verkligt värde. Genom att veta exakt vilka frågor du söker svar på blir det enklare att filtrera bland bruset. Det handlar om att ha förmågan att söka fram den mest relevanta informationen, och ignorera resten.

Information bias och botemedel

Mängden information som finns tillgänglig för oss gör att vi lätt kan drabbas av information bias. Det innebär att vi felbedömer värdet av information. Vi tror lätt att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Idag kan du analysera bolag i oändlighet, bara genom att sitta framför datorn. Det går alltid att ta fram mer information som underlag för beslutet. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är bättre för resultatet. Det finns en felaktig uppfattning om att mer information alltid leder till bättre beslut.

James Montier skriver att finansvärlden är besatt av att lära sig mer och mer om mindre och mindre. Han menar att ytterligare information inte hjälper människor då vi har en begränsad lagringsförmåga. För en dator ökar precisionen med mer information, för en människa verkar den istället minska. Det som däremot stärks när vi inhämtar mer information är övertron på vår egen förmåga. Vi blir mer självsäkra på att vi har det rätta svaret. Tron på besluten blir större, medan precisionen i besluten blir sämre. En dålig kombination. Det kommer göra det än svårare för oss att ändra uppfattning om det visar sig att vi har fel. Här spelar confirmation bias en roll.

Colin Powell, tidigare utrikesminister i USA, har en regel vid beslutsfattande som han kallar 40-70 regeln. Det innebär att du ska ha minst 40 procent av all information, men inte mer än 70 procent när du fattar ett beslut. Med mindre än 40 procent av informationen skjuter du från höften, men med mer än 70 procent är risken att du blir överväldigad. Det kan leda till decision paralysis. Det gäller att acceptera en viss grad av osäkerhet vid beslutsfattande. Att fatta beslut på aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Genom att följa regeln har du chans att fatta beslut som är tillräckligt bra. Du kan inte göra mycket mer under omständigheter där du aldrig kan vara 100 procent säker på att beslutet är korrekt. På aktiemarknaden råder dessa omständigheter.

Slutord

Det finns massvis av information där ute, den rör sig dessutom snabbare än någonsin. En fördel är att alla har tillgång till samma information och det blir därför svårare att utnyttja ett informationsövertag på bekostnad av andra. Men då fler får tillgång till information snabbare blir det svårare att hitta aktier som andra missat. Det är heller inte enkelt att filtrera fram essensen från bruset. Information bias är vanligt. Genom att tillåta oss att fatta beslut utan hela bilden kan vi arbeta oss mot den sweet spot där vi varken har för mycket, eller för lite information.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Mer information dessvärre.

80/20 principen vid investeringar

80/20 principen handlar om att det finns en ojämn fördelning inom olika områden. Fördelningen är ofta i en förutsägbar obalans. Den italienska ekonomen Vilfredo Pareto kom på principen 1897. Han undersökte mönster för rikedom bland befolkningen i England under 1800-talet. Han fann just en obalans i förmögenheten. 20 procent av människorna hade 80 procent av …
Fortsätt läsa 80/20 principen vid investeringar

Foto: Pixabay

80/20 principen handlar om att det finns en ojämn fördelning inom olika områden. Fördelningen är ofta i en förutsägbar obalans. Den italienska ekonomen Vilfredo Pareto kom på principen 1897. Han undersökte mönster för rikedom bland befolkningen i England under 1800-talet. Han fann just en obalans i förmögenheten. 20 procent av människorna hade 80 procent av pengarna. Paretos andra upptäckt var att detta mönster upprepades när han tittade på data för olika tidsperioder eller olika länder. Samma samband gällde även inom helt andra områden. En liknande obalans upprepade sig, om och om igen, med en förvånansvärd precision.

80/20 principen

80 procent av resultatet kommer alltså från 20 procent av insatserna. Fenomenet återkommer inom många områden. Några exempel från företag:

  • 20 procent av produkterna står för 80 procent av försäljningen
  • 20 procent av kunderna köper 80 procent av produkterna
  • 20 procent av produkterna eller kunderna bidrar till 80 procent av vinsten

Man behöver inte fastna vid de exakta siffrorna. Det kan vara 25 procent som ger 90 procent. Principen säger att det finns ett ojämnt förhållande mellan insats och resultat. Inte nödvändigtvis att det alltid råder ett 80/20 förhållande. Essensen är att vissa saker är viktigare för slutresultatet. Dessa ska vi försöka identifiera, oavsett det exakta förhållandet.

Fundera över de insatser som får störst resultat och fokusera på dem. Det låter ganska självklart egentligen, att man alltid borde ägna mer energi åt sådant som ger mer. Men så ser verkligheten inte alltid ut. När det kommer till portföljen kan det alltså vara värt att titta lite extra på de bolag som har generat majoriteten av portföljens avkastning och se om du kan hitta något mönster.

80/20 principen och dina investeringar

20 procent av portföljens bolag står för 80 procent av avkastningen. Motsatsen gäller också. 20 procent av bolagen kan stå för 80 procent av dina förluster. 80/20 principen kan vara ett sätt att identifiera din edge på aktiemarknaden. Om det är så att en viss typ av bolag genererar större delen av din avkastning, över tid, gör du nog rätt i att fokusera mer på dem. Annars är risken att du vattnar ogräset och rensar blommorna som Peter Lynch skulle säga.

Här kan det alltså finnas anledning att titta extra noga på de fåtal bolag som har genererat majoriteten av avkastningen. Gå tillbaka och fundera över när du tog beslut om att köpa dessa bolag. Gjorde du någon särskilt i din analys? Spenderade du mer tid på analysen? Köpte du till en värdering som var lägre än för andra bolag? Eller var det bara ett inköp som alla andra där utfallet råkade bli annorlunda? I ärlighetens namn är nog det sistnämnda mest troligt.

I en portfölj av aktier kommer vissa gå bättre och andra sämre och det är svårt att veta på förhand vilka bolag som kommer lyckas bättre än andra. Det är just därför man ska ha en portfölj av aktier, inte bara ett fåtal. Men det kan fortfarande vara en intressant tankeövning. Du kanske kan hitta något typ av mönster som du kan dra nytta av i ditt fortsatta investerande. Det kan alltid vara bra att se på portföljen från olika perspektiv och med nya ögon.

Mer du kan ta med dig från 80/20 principen
  • Fokusera på de 20 procent av bolag som är inom din circle of competence. Dessa har större chans att ge dig 80 procent av resultatet.
  • Det räcker med att förstå 80 procent av storyn kring bolaget. Den mest väsentliga informationen samlar du in på 20 procent av tiden.
  • I din privatekonomi gäller det att fokusera på de 20 procent av utgifterna som står för 80 procent av dina totala kostnader. Om du har kontroll över de stora utgifterna kan du ge dig själv större frihet när det kommer till mindre inköp.
Slutord

80/20 principen är en mental modell som går att använda inom många områden. Din aktieportfölj är inget undantag. Framförallt handlar principen om att fokusera på vad som är viktigt. Enkelhet vinner i längden. Köp bra bolag och behåll dem är aktiemarknadens 80/20.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Försöker leverera 20 procent.