Investera i informationssamhället

Foto: Pixabay

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, och avsändaren kunde få svar inom några veckor. Så gick det till förr i tiden. Något förenklat, lite ironiskt. Numera har vi snapchat, messenger, imessage, whatsapp och allt annat som låter oss dela information med varandra. Veckor har bytts ut till sekunder.

Information och aktiemarknaden

Information rör sig snabbare än någonsin. Det är en bidragande orsak till att det är svårt att hitta riktiga ”deep value” case idag. Förr kunde man hitta aktier som var orimligt undervärderade av marknaden, man kunde köpa 1 krona för 50 öre. När informationen förflyttar sig snabbare blir det svårare att hitta rejält undervärderade aktier som marknaden missat. Det är en nackdel med informationsflödet på aktiemarknaden. En fördel är istället att tillgången till information jämnar ut spelplanen. Det går inte bara snabbare, det finns även mer information än någonsin. Numera finns all information tillgänglig för alla.

Informationsasymmetri var ett ord man fick lära sig i skolan. Det ordet har inte lika stor vikt idag. När alla har tillgång till samma information blir det svårare för experter att ta extra betalt för deras tjänster. Förr var det den som hade mest information på aktiemarknaden som var vinnare, idag vinner den som bäst kan utnyttja informationen i praktiken. Informationen är tillgänglig, svaren finns där ute. Det handlar mer om att ställa rätt frågor. Det blir viktigare att fokusera på information som ger verkligt värde. Genom att veta exakt vilka frågor du söker svar på blir det enklare att filtrera bland bruset. Det handlar om att ha förmågan att söka fram den mest relevanta informationen, och ignorera resten.

Information bias och botemedel

Mängden information som finns tillgänglig för oss gör att vi lätt kan drabbas av information bias. Det innebär att vi felbedömer värdet av information. Vi tror lätt att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Idag kan du analysera bolag i oändlighet, bara genom att sitta framför datorn. Det går alltid att ta fram mer information som underlag för beslutet. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är bättre för resultatet. Det finns en felaktig uppfattning om att mer information alltid leder till bättre beslut.

James Montier skriver att finansvärlden är besatt av att lära sig mer och mer om mindre och mindre. Han menar att ytterligare information inte hjälper människor då vi har en begränsad lagringsförmåga. För en dator ökar precisionen med mer information, för en människa verkar den istället minska. Det som däremot stärks när vi inhämtar mer information är övertron på vår egen förmåga. Vi blir mer självsäkra på att vi har det rätta svaret. Tron på besluten blir större, medan precisionen i besluten blir sämre. En dålig kombination. Det kommer göra det än svårare för oss att ändra uppfattning om det visar sig att vi har fel. Här spelar confirmation bias en roll.

Colin Powell, tidigare utrikesminister i USA, har en regel vid beslutsfattande som han kallar 40-70 regeln. Det innebär att du ska ha minst 40 procent av all information, men inte mer än 70 procent när du fattar ett beslut. Med mindre än 40 procent av informationen skjuter du från höften, men med mer än 70 procent är risken att du blir överväldigad. Det kan leda till decision paralysis. Det gäller att acceptera en viss grad av osäkerhet vid beslutsfattande. Att fatta beslut på aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Genom att följa regeln har du chans att fatta beslut som är tillräckligt bra. Du kan inte göra mycket mer under omständigheter där du aldrig kan vara 100 procent säker på att beslutet är korrekt. På aktiemarknaden råder dessa omständigheter.

Slutord

Det finns massvis av information där ute, den rör sig dessutom snabbare än någonsin. En fördel är att alla har tillgång till samma information och det blir därför svårare att utnyttja ett informationsövertag på bekostnad av andra. Men då fler får tillgång till information snabbare blir det svårare att hitta aktier som andra missat. Det är heller inte enkelt att filtrera fram essensen från bruset. Information bias är vanligt. Genom att tillåta oss att fatta beslut utan hela bilden kan vi arbeta oss mot den sweet spot där vi varken har för mycket, eller för lite information.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Mer information dessvärre.

Foto: Pixabay

För någon som växte upp på 50-talet har informationsflödet förändrats avsevärt. På den tiden fanns något som kallades brev. Dessa levererades av en brevbärare. Det var små vita kvadrater tillverkade av papper. I dessa kvadrater kunde man sedan lägga mer papper med meddelanden på. Efter att brevbäraren hade levererat meddelandet kunde mottagaren följa samma procedur, och avsändaren kunde få svar inom några veckor. Så gick det till förr i tiden. Något förenklat, lite ironiskt. Numera har vi snapchat, messenger, imessage, whatsapp och allt annat som låter oss dela information med varandra. Veckor har bytts ut till sekunder.

Information och aktiemarknaden

Information rör sig snabbare än någonsin. Det är en bidragande orsak till att det är svårt att hitta riktiga ”deep value” case idag. Förr kunde man hitta aktier som var orimligt undervärderade av marknaden, man kunde köpa 1 krona för 50 öre. När informationen förflyttar sig snabbare blir det svårare att hitta rejält undervärderade aktier som marknaden missat. Det är en nackdel med informationsflödet på aktiemarknaden. En fördel är istället att tillgången till information jämnar ut spelplanen. Det går inte bara snabbare, det finns även mer information än någonsin. Numera finns all information tillgänglig för alla.

Informationsasymmetri var ett ord man fick lära sig i skolan. Det ordet har inte lika stor vikt idag. När alla har tillgång till samma information blir det svårare för experter att ta extra betalt för deras tjänster. Förr var det den som hade mest information på aktiemarknaden som var vinnare, idag vinner den som bäst kan utnyttja informationen i praktiken. Informationen är tillgänglig, svaren finns där ute. Det handlar mer om att ställa rätt frågor. Det blir viktigare att fokusera på information som ger verkligt värde. Genom att veta exakt vilka frågor du söker svar på blir det enklare att filtrera bland bruset. Det handlar om att ha förmågan att söka fram den mest relevanta informationen, och ignorera resten.

Information bias och botemedel

Mängden information som finns tillgänglig för oss gör att vi lätt kan drabbas av information bias. Det innebär att vi felbedömer värdet av information. Vi tror lätt att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Idag kan du analysera bolag i oändlighet, bara genom att sitta framför datorn. Det går alltid att ta fram mer information som underlag för beslutet. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det är bättre för resultatet. Det finns en felaktig uppfattning om att mer information alltid leder till bättre beslut.

James Montier skriver att finansvärlden är besatt av att lära sig mer och mer om mindre och mindre. Han menar att ytterligare information inte hjälper människor då vi har en begränsad lagringsförmåga. För en dator ökar precisionen med mer information, för en människa verkar den istället minska. Det som däremot stärks när vi inhämtar mer information är övertron på vår egen förmåga. Vi blir mer självsäkra på att vi har det rätta svaret. Tron på besluten blir större, medan precisionen i besluten blir sämre. En dålig kombination. Det kommer göra det än svårare för oss att ändra uppfattning om det visar sig att vi har fel. Här spelar confirmation bias en roll.

Colin Powell, tidigare utrikesminister i USA, har en regel vid beslutsfattande som han kallar 40-70 regeln. Det innebär att du ska ha minst 40 procent av all information, men inte mer än 70 procent när du fattar ett beslut. Med mindre än 40 procent av informationen skjuter du från höften, men med mer än 70 procent är risken att du blir överväldigad. Det kan leda till decision paralysis. Det gäller att acceptera en viss grad av osäkerhet vid beslutsfattande. Att fatta beslut på aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Genom att följa regeln har du chans att fatta beslut som är tillräckligt bra. Du kan inte göra mycket mer under omständigheter där du aldrig kan vara 100 procent säker på att beslutet är korrekt. På aktiemarknaden råder dessa omständigheter.

Slutord

Det finns massvis av information där ute, den rör sig dessutom snabbare än någonsin. En fördel är att alla har tillgång till samma information och det blir därför svårare att utnyttja ett informationsövertag på bekostnad av andra. Men då fler får tillgång till information snabbare blir det svårare att hitta aktier som andra missat. Det är heller inte enkelt att filtrera fram essensen från bruset. Information bias är vanligt. Genom att tillåta oss att fatta beslut utan hela bilden kan vi arbeta oss mot den sweet spot där vi varken har för mycket, eller för lite information.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Mer information dessvärre.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *