Personlighetsfärger och börspsykologi

Foto: Pixabay

Det har blivit populärt att prata om människors färger. Thomas Erikson har bidragit till att popularisera denna idé. Det handlar om att människor är olika och därmed har vi olika personlighetsdrag. Genom att dela upp personlighetstyper i olika färger blir de enklare att komma ihåg. Det blir en mental modell. Gula är kreativa. Röda är dominanta. Blå är analytiska. Gröna är familjära.

Modeller likt dessa behöver inte säga hela sanningen. Men de kan fungera som ett sätt att lära känna sig själv lite bättre. Dessa färger kan kanske till och med säga något om våra börspersonligheter. Kan det vara så att några färger är mer benägna att falla offer för vissa kognitiva biaser? Kanske. Kanske inte. Oavsett så är det ett sätt att fundera kring hur din personlighet kopplar samman med ditt agerande på börsen. Likt alla mentala modeller försöker även färgerna förenkla ett större problem. I detta fall det mänskliga psyket. Det är en svår uppgift. Här följer i alla fall en beskrivning av de olika färgerna och vilka kognitiva biaser de kan tänkas vara mest benägna att falla för.

Färgerna och dess biaser:

Röd:
Röda personer är målmedvetna vinnarskallar. De vill gärna ha rätt. När de tror på något har de lätt för att intala sig själva, och andra, att det de säger är den enda sanningen. De tar snabba beslut och är bekväma med att ta risker. De tror att de kan uppnå vad som helst så länge de arbetar tillräckligt hårt.

  • Confirmation bias: Innebär att vi tar till oss information som stärker vÃ¥r egen tes. Eftersom röda personers väg är den enda rätta har de enkelt för att avvisa allt som inte gÃ¥r i linje med deras Ã¥sikt. De har inga problem med att resten av världen är av en annan Ã¥sikt. De kommer hÃ¥lla fast vid vad de tror pÃ¥ tills de själva väljer att ändra uppfattning. Det blir därför viktigt för de röda att aktivt leta efter information som inte bekräftar den Ã¥sikt de redan har om en aktie.
  • Self attribution bias:  FramgÃ¥ng kommer av skicklighet, misslyckanden beror pÃ¥ externa faktorer. DÃ¥ de röda har en stark tro pÃ¥ sig själva har de lätt för att prisa sig själva för sina framgÃ¥ngar. Det är deras agerande som leder till goda resultat. Misslyckanden är bara otur. Detta synsätt leder lätt till en övertro pÃ¥ sin egen förmÃ¥ga. Ödmjukhet brukar vara en bättre inställning till börsen. Röda personer sitter ofta pÃ¥ ledande positioner. Kanske är det därför som dÃ¥liga kvartalsrapporter ofta skylls pÃ¥ vädret.
  • Illusion of control: Vi tror att vi kan kontrollera mer än vi faktiskt kan. Utfall sker ofta slumpartat, de gÃ¥r inte alltid att ha kontroll över. Röda personer har ofta kontrollbehov. De vill inte gärna lämna ifrÃ¥n sig arbetsuppgifter, de vill göra saker själva. PÃ¥ aktiemarknaden behöver man kunna släppa taget och lÃ¥ta portföljen jobba. Annars kan man lätt drabbas av action bias.
  • Action bias: Denna bias handlar om att det känns naturligt att man Ã¥stadkommer mer genom att agera än om man inte gör nÃ¥gonting. MÃ¥nga tror att man behöver vara aktiv för att lyckas pÃ¥ aktiemarknaden, men oftast är det tÃ¥lamod som leder till bäst resultat. TÃ¥lamod är sällan en styrka hos en röd person. De vill att saker ska hända nu. Eller gärna igÃ¥r. De är snabba frÃ¥n idé till handling vilket kan göra att de inte alltid fattar de mest genomtänkta besluten. Handling gÃ¥r före reflektion.

Grön:
Gröna är konflikträdda och vill gärna att saker ska vara som de alltid har varit. De är komfortabla med det bekanta och obekväma med det okända. Istället för att fatta svåra beslut som potentiellt skulle kunna förbättra deras situation, gör de hellre ingenting. Saker kan kanske bli bättre, men de kan ju framförallt bli sämre.

  • Status quo bias: Människans behov av stabilitet. Genom att slippa förändras sparar vi energi. Gröna personer har ett extra stort behov av att lÃ¥ta saker vara som de är. De vill inte ta beslut som leder till förändringar. De lÃ¥ter hellre portföljen vara som den är. Det har ju ändÃ¥ fungerat helt okej hittills, och man vet aldrig vad man fÃ¥r. Det är en ganska sund inställning, men ibland mÃ¥ste man dra av plÃ¥stret. Vi lever i en föränderlig värld sÃ¥ det finns fördelar med att Ã¥tminstone ifrÃ¥gasätta sin portfölj med jämna mellanrum.
  • Endowment effect: VÃ¥r tendens att sätta större värde vid saker vi redan äger. Ju längre vi äger en aktie, desto svÃ¥rare blir det att släppa taget. DÃ¥ gröna personer har en större benägenhet att fästa sig vid saker kommer denna bias troligtvis drabba dem mer frekvent. Vi vill gärna tro att de aktier vi äger är värda mer än dagens kurs. Oavsett vad den kursen rÃ¥kar vara.
  • Regret aversion: Vi känner större Ã¥nger när vÃ¥rt agerande genererar oönskade utfall än när samma resultat inträffar som en följd av inaktivitet. En av orsakerna till att gröna inte vill fatta beslut är ju att det kan bli fel. Man vet inte vad man fÃ¥r, men man vet vad man har. De vill inte byta ut en aktie bara för att se den gamla gÃ¥ upp medan den nya gÃ¥r ner. Istället för att ta ett beslut som riskerar att gÃ¥ fel väljer man att lÃ¥ta allt vara som det alltid varit.
  • Home bias: Borta bra, men hemma bäst. Hemma är tryggt. Gröna personer känner sig komfortabla med att investera i sÃ¥dant de känner till. Varför gÃ¥ över Ã¥n efter vatten. Det okända känns mer riskfyllt. Men till skillnad mot hur det kan kännas kommer en global exponering minska risken i portföljen. Det ger en bredare diversifiering.

Blå:
Blå personer vill ha ordning. De är detaljfokuserade och perfektionister. De är säkra på att det alltid går att optimera saker. Om man bara söker lite djupare går det att komma fram till det perfekta beslutet. De är logiska och försöker alltid agera rationellt.

  • Forecast illusion: Det finns tvÃ¥ typer av prognosmakare: de som inte vet och de som inte vet att de inte vet. Ju mer komplext omrÃ¥det är och ju längre fram i tiden prognosen gäller för, desto svÃ¥rare blir det att förutspÃ¥ framtiden. Aktiemarknaden är komplex. DÃ¥ de blÃ¥ personerna tror att de alltid kan komma fram till det rätta svaret sÃ¥ ska de nog även kunna göra bra prognoser, sÃ¥ länge de fÃ¥r gott om tid pÃ¥ sig. Även om den blÃ¥ personen har gÃ¥tt igenom alla eventualiteter pÃ¥ förhand är det omöjligt att veta om en svart svan lurar i vassen.
  • Information bias: Mer information är alltid bättre än mindre information. SÃ¥ skulle en blÃ¥ person resonera. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Men det är inte säkert att mer information alltid kommer leda till bättre resultat. Världen är för slumpmässig. Seth Klarman skriver att 80 procent av den mest nödvändiga informationen kommer efter 20 procent av informationssökandet.
  • Planning fallacy: Vi är benägna att underskatta hur lÃ¥ng tid saker kommer ta. Detta är en bias som kan drabba de blÃ¥ personerna lite extra. De kan lätt tro sig ha räknat ut exakt hur lÃ¥ng tid allt kommer ta baserat pÃ¥ all data som finns. Vad de glömmer bort är den mänskliga faktorn. Människor agerar inte alltid enligt data. Oväntade händelser kullkastar ofta vÃ¥ra planer.
  • Overthinking: Att överanalysera ett problem är en annan tendens som de blÃ¥ kan behöva jobba med. Att fatta beslut pÃ¥ aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Man mÃ¥ste kunna hantera att det är omöjligt att fatta det perfekta beslutet. Om man ska undersöka alla eventualiteter hinner man missa mÃ¥nga möjligheter pÃ¥ vägen till ett beslut.

Gul:
Gula personer gillar allt som är nytt och exalterande. De är obotliga optimister och gillar inte att ha tråkigt. De älskar att berätta historier och de vill ha koll på det senaste. De vill gärna vara omtyckta av andra.

  • Optimism bias: Vi vill gärna hoppas ​att framtidsutsikterna för ett företag, en bransch eller ekonomin i stort är bättre än vad verkligheten visar. De gula kan ha en tendens att förlita sig mer pÃ¥ hoppet än de andra färgerna. De vill sÃ¥ gärna att allt ska lyckas. Denna bias kan göra att de betalar för mycket för en aktie de plötsligt fÃ¥tt upp ögonen för, vilket kan ha en negativ effekt pÃ¥ avkastningen. Det sägs, Ã¥ andra sidan, att optimister har större chans till ett lyckligare, hälsosammare och längre liv.
  • Social proof: Vi säljer om alla säljer och vi köper om alla köper. DÃ¥ det är viktigt för gula personer att vara omtyckta av andra gör de inte gärna saker som gÃ¥r emot gruppen. Det kan ju göra att nÃ¥gon blir arg och inte längre tycker om dem. De har alltsÃ¥ en större benägenhet att falla för grupptryck eftersom de vill vara omtyckta. PÃ¥ aktiemarknaden kan de leda till att de i större utsträckning följer flocken.
  • Story bias: En bra story kan vara förrädisk. Den förenklar och ger en skev bild av verkligheten, samtidigt som den filtrerar bort saker som inte passar in. De gula älskar historier. De vill gärna höra framgÃ¥ngssagor och investera i dem. Hellre investera sina pengar i en bra story än att sitta och gÃ¥ igenom räkenskaper för att se om siffrorna backar upp storyn. Historier attraherar, detaljer är frÃ¥nstötande.
  • News illusion: Människor verkar generellt falla för det som är sensationellt, snarare än att fokusera pÃ¥ fakta. De gula vill hela tiden vara uppdaterade pÃ¥ det senaste. Nytt är bra, förändring är kul. De är mer benägna att agera pÃ¥ exklusiva nyheter än andra färger.
Slutord

Det här behöver som sagt inte vara hela sanningen. Det är inte helt säkert att en person av en specifik färg har störst benägenhet att falla för en viss typ av kognitiva biaser. Men det kan vara ett bra ställe att börja. Den blå delen av mig valde att ha 4 biaser under var och en av de 4 färgerna. Den röda delen av mig ber om ursäkt för att det eventuellt kan låta som att det jag skriver är det enda rätta.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Alltid färgrikt.

Foto: Pixabay

Det har blivit populärt att prata om människors färger. Thomas Erikson har bidragit till att popularisera denna idé. Det handlar om att människor är olika och därmed har vi olika personlighetsdrag. Genom att dela upp personlighetstyper i olika färger blir de enklare att komma ihåg. Det blir en mental modell. Gula är kreativa. Röda är dominanta. Blå är analytiska. Gröna är familjära.

Modeller likt dessa behöver inte säga hela sanningen. Men de kan fungera som ett sätt att lära känna sig själv lite bättre. Dessa färger kan kanske till och med säga något om våra börspersonligheter. Kan det vara så att några färger är mer benägna att falla offer för vissa kognitiva biaser? Kanske. Kanske inte. Oavsett så är det ett sätt att fundera kring hur din personlighet kopplar samman med ditt agerande på börsen. Likt alla mentala modeller försöker även färgerna förenkla ett större problem. I detta fall det mänskliga psyket. Det är en svår uppgift. Här följer i alla fall en beskrivning av de olika färgerna och vilka kognitiva biaser de kan tänkas vara mest benägna att falla för.

Färgerna och dess biaser:

Röd:
Röda personer är målmedvetna vinnarskallar. De vill gärna ha rätt. När de tror på något har de lätt för att intala sig själva, och andra, att det de säger är den enda sanningen. De tar snabba beslut och är bekväma med att ta risker. De tror att de kan uppnå vad som helst så länge de arbetar tillräckligt hårt.

  • Confirmation bias: Innebär att vi tar till oss information som stärker vÃ¥r egen tes. Eftersom röda personers väg är den enda rätta har de enkelt för att avvisa allt som inte gÃ¥r i linje med deras Ã¥sikt. De har inga problem med att resten av världen är av en annan Ã¥sikt. De kommer hÃ¥lla fast vid vad de tror pÃ¥ tills de själva väljer att ändra uppfattning. Det blir därför viktigt för de röda att aktivt leta efter information som inte bekräftar den Ã¥sikt de redan har om en aktie.
  • Self attribution bias:  FramgÃ¥ng kommer av skicklighet, misslyckanden beror pÃ¥ externa faktorer. DÃ¥ de röda har en stark tro pÃ¥ sig själva har de lätt för att prisa sig själva för sina framgÃ¥ngar. Det är deras agerande som leder till goda resultat. Misslyckanden är bara otur. Detta synsätt leder lätt till en övertro pÃ¥ sin egen förmÃ¥ga. Ödmjukhet brukar vara en bättre inställning till börsen. Röda personer sitter ofta pÃ¥ ledande positioner. Kanske är det därför som dÃ¥liga kvartalsrapporter ofta skylls pÃ¥ vädret.
  • Illusion of control: Vi tror att vi kan kontrollera mer än vi faktiskt kan. Utfall sker ofta slumpartat, de gÃ¥r inte alltid att ha kontroll över. Röda personer har ofta kontrollbehov. De vill inte gärna lämna ifrÃ¥n sig arbetsuppgifter, de vill göra saker själva. PÃ¥ aktiemarknaden behöver man kunna släppa taget och lÃ¥ta portföljen jobba. Annars kan man lätt drabbas av action bias.
  • Action bias: Denna bias handlar om att det känns naturligt att man Ã¥stadkommer mer genom att agera än om man inte gör nÃ¥gonting. MÃ¥nga tror att man behöver vara aktiv för att lyckas pÃ¥ aktiemarknaden, men oftast är det tÃ¥lamod som leder till bäst resultat. TÃ¥lamod är sällan en styrka hos en röd person. De vill att saker ska hända nu. Eller gärna igÃ¥r. De är snabba frÃ¥n idé till handling vilket kan göra att de inte alltid fattar de mest genomtänkta besluten. Handling gÃ¥r före reflektion.

Grön:
Gröna är konflikträdda och vill gärna att saker ska vara som de alltid har varit. De är komfortabla med det bekanta och obekväma med det okända. Istället för att fatta svåra beslut som potentiellt skulle kunna förbättra deras situation, gör de hellre ingenting. Saker kan kanske bli bättre, men de kan ju framförallt bli sämre.

  • Status quo bias: Människans behov av stabilitet. Genom att slippa förändras sparar vi energi. Gröna personer har ett extra stort behov av att lÃ¥ta saker vara som de är. De vill inte ta beslut som leder till förändringar. De lÃ¥ter hellre portföljen vara som den är. Det har ju ändÃ¥ fungerat helt okej hittills, och man vet aldrig vad man fÃ¥r. Det är en ganska sund inställning, men ibland mÃ¥ste man dra av plÃ¥stret. Vi lever i en föränderlig värld sÃ¥ det finns fördelar med att Ã¥tminstone ifrÃ¥gasätta sin portfölj med jämna mellanrum.
  • Endowment effect: VÃ¥r tendens att sätta större värde vid saker vi redan äger. Ju längre vi äger en aktie, desto svÃ¥rare blir det att släppa taget. DÃ¥ gröna personer har en större benägenhet att fästa sig vid saker kommer denna bias troligtvis drabba dem mer frekvent. Vi vill gärna tro att de aktier vi äger är värda mer än dagens kurs. Oavsett vad den kursen rÃ¥kar vara.
  • Regret aversion: Vi känner större Ã¥nger när vÃ¥rt agerande genererar oönskade utfall än när samma resultat inträffar som en följd av inaktivitet. En av orsakerna till att gröna inte vill fatta beslut är ju att det kan bli fel. Man vet inte vad man fÃ¥r, men man vet vad man har. De vill inte byta ut en aktie bara för att se den gamla gÃ¥ upp medan den nya gÃ¥r ner. Istället för att ta ett beslut som riskerar att gÃ¥ fel väljer man att lÃ¥ta allt vara som det alltid varit.
  • Home bias: Borta bra, men hemma bäst. Hemma är tryggt. Gröna personer känner sig komfortabla med att investera i sÃ¥dant de känner till. Varför gÃ¥ över Ã¥n efter vatten. Det okända känns mer riskfyllt. Men till skillnad mot hur det kan kännas kommer en global exponering minska risken i portföljen. Det ger en bredare diversifiering.

Blå:
Blå personer vill ha ordning. De är detaljfokuserade och perfektionister. De är säkra på att det alltid går att optimera saker. Om man bara söker lite djupare går det att komma fram till det perfekta beslutet. De är logiska och försöker alltid agera rationellt.

  • Forecast illusion: Det finns tvÃ¥ typer av prognosmakare: de som inte vet och de som inte vet att de inte vet. Ju mer komplext omrÃ¥det är och ju längre fram i tiden prognosen gäller för, desto svÃ¥rare blir det att förutspÃ¥ framtiden. Aktiemarknaden är komplex. DÃ¥ de blÃ¥ personerna tror att de alltid kan komma fram till det rätta svaret sÃ¥ ska de nog även kunna göra bra prognoser, sÃ¥ länge de fÃ¥r gott om tid pÃ¥ sig. Även om den blÃ¥ personen har gÃ¥tt igenom alla eventualiteter pÃ¥ förhand är det omöjligt att veta om en svart svan lurar i vassen.
  • Information bias: Mer information är alltid bättre än mindre information. SÃ¥ skulle en blÃ¥ person resonera. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Men det är inte säkert att mer information alltid kommer leda till bättre resultat. Världen är för slumpmässig. Seth Klarman skriver att 80 procent av den mest nödvändiga informationen kommer efter 20 procent av informationssökandet.
  • Planning fallacy: Vi är benägna att underskatta hur lÃ¥ng tid saker kommer ta. Detta är en bias som kan drabba de blÃ¥ personerna lite extra. De kan lätt tro sig ha räknat ut exakt hur lÃ¥ng tid allt kommer ta baserat pÃ¥ all data som finns. Vad de glömmer bort är den mänskliga faktorn. Människor agerar inte alltid enligt data. Oväntade händelser kullkastar ofta vÃ¥ra planer.
  • Overthinking: Att överanalysera ett problem är en annan tendens som de blÃ¥ kan behöva jobba med. Att fatta beslut pÃ¥ aktiemarknaden är att ta beslut under osäkerhet. Man mÃ¥ste kunna hantera att det är omöjligt att fatta det perfekta beslutet. Om man ska undersöka alla eventualiteter hinner man missa mÃ¥nga möjligheter pÃ¥ vägen till ett beslut.

Gul:
Gula personer gillar allt som är nytt och exalterande. De är obotliga optimister och gillar inte att ha tråkigt. De älskar att berätta historier och de vill ha koll på det senaste. De vill gärna vara omtyckta av andra.

  • Optimism bias: Vi vill gärna hoppas ​att framtidsutsikterna för ett företag, en bransch eller ekonomin i stort är bättre än vad verkligheten visar. De gula kan ha en tendens att förlita sig mer pÃ¥ hoppet än de andra färgerna. De vill sÃ¥ gärna att allt ska lyckas. Denna bias kan göra att de betalar för mycket för en aktie de plötsligt fÃ¥tt upp ögonen för, vilket kan ha en negativ effekt pÃ¥ avkastningen. Det sägs, Ã¥ andra sidan, att optimister har större chans till ett lyckligare, hälsosammare och längre liv.
  • Social proof: Vi säljer om alla säljer och vi köper om alla köper. DÃ¥ det är viktigt för gula personer att vara omtyckta av andra gör de inte gärna saker som gÃ¥r emot gruppen. Det kan ju göra att nÃ¥gon blir arg och inte längre tycker om dem. De har alltsÃ¥ en större benägenhet att falla för grupptryck eftersom de vill vara omtyckta. PÃ¥ aktiemarknaden kan de leda till att de i större utsträckning följer flocken.
  • Story bias: En bra story kan vara förrädisk. Den förenklar och ger en skev bild av verkligheten, samtidigt som den filtrerar bort saker som inte passar in. De gula älskar historier. De vill gärna höra framgÃ¥ngssagor och investera i dem. Hellre investera sina pengar i en bra story än att sitta och gÃ¥ igenom räkenskaper för att se om siffrorna backar upp storyn. Historier attraherar, detaljer är frÃ¥nstötande.
  • News illusion: Människor verkar generellt falla för det som är sensationellt, snarare än att fokusera pÃ¥ fakta. De gula vill hela tiden vara uppdaterade pÃ¥ det senaste. Nytt är bra, förändring är kul. De är mer benägna att agera pÃ¥ exklusiva nyheter än andra färger.
Slutord

Det här behöver som sagt inte vara hela sanningen. Det är inte helt säkert att en person av en specifik färg har störst benägenhet att falla för en viss typ av kognitiva biaser. Men det kan vara ett bra ställe att börja. Den blå delen av mig valde att ha 4 biaser under var och en av de 4 färgerna. Den röda delen av mig ber om ursäkt för att det eventuellt kan låta som att det jag skriver är det enda rätta.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Alltid färgrikt.