För många valmöjligheter?

Foto: Pixabay

Ju fler valmöjligheter vi människor möts av, ju större blir sannolikheten att vi inte gör någonting. Valmöjligheter verkar ge mer ångest än tillfredsställelse. Barry Schwartz kallar det ”The paradox of choice”. Fler valmöjligheter borde göra oss lyckligare, men det verkar leda till motsatsen. Det finns framförallt 2 saker som bidrar till detta. Regret aversion och decision paralysis. Decision paralysis handlar om att vi, när vi ställs inför många val, helt enkelt blir paralyserade. Ju mer komplicerat och viktigt beslutet är desto mer energi tar det av oss. Kräver det för mycket av hjärnans energi väljer vi istället att inte göra någonting. Vilket sällan leder till mer välmående.

Regret aversion innebär, å andra sidan, att vi inte vill ångra beslut efter vi tagit dem. Vi vill inte köpa en aktie bara för att se den gå ner dagarna efter. Du vill inte köpa den där lägenheten på toppen av en potentiell bubbla. Vi gör hellre ingenting och följer prisrörelserna från sidan. Ingenting är värre än smärtan du känner när du inser att du hade rätt från början. Du skulle inte ha satsat pengar i det där bolaget. Precis som du sa. Personer som har varit med om stora förluster på aktiemarknaden kan lida extra mycket av regret aversion. Det kan göra dem än mer försiktiga. Detta fenomen är en del av förklaringen till att många som gör förluster vid stora börskrascher aldrig återvänder till aktiemarknaden.

Dollar-cost averaging

Ett sätt att minimera beslut på aktiemarknaden är att använda sig av dollar-cost averaging. Ett månadssparande helt enkelt. Det handlar om att du, genom att spara samma summa under regelbundna intervaller, kommer få en genomsnittskurs som blir bra över tid. Du är med i både uppgångar och nedgångar, och köper därmed till både höga och låga värderingar. Ett månadssparande blir ett sätt att undvika regret aversion. Vi slipper spendera hjärnans energi på att fundera över om vi investerar på toppen eller botten. Med risk för att inte agera alls.

En vanlig fråga är hur man ska investera en stor summa pengar. Allt på en gång, eller i små delsummor. Det finns studier som visar att det är bättre att investera en större summa direkt, istället för att sprida ut den. Det tillåter pengarna att jobba under längre tid. Men det finns alltså psykologiska fördelar med att sprida köpen. Det tar bort den emotionella biten från dina investeringar och hjälper dig vara disciplinerad. Det blir enklare att motstå tendensen att vilja sälja och köpa på känslosamma grunder. Om börsen skulle stiga eller sjunka kraftigt precis efter du investerat den stora summan, kan det vara svårt att motstå frestelsen.

Ett nära optimalt tillvägagångssätt vid investeringar på aktiemarknaden är det som gör att vi investerar i sunda alternativ, får oss att hålla fast vid dem långsiktigt och gör att vi kan hantera diverse kognitiva biaser under tiden. Ett automatiskt månadssparande kan vara till hjälp.

Fonddjungeln

Ett ökad utbud kring investeringar har lett till ökad konkurrens. Och därmed bättre produkter, till bättre priser. Men att mängden investeringsmöjligheter ökar hjälper inte nödvändigtvis en vanlig sparare. Valen blir för många, och för svåra. Mängden val som finns när det kommer till investeringar är en bidragande orsak till varför det finns en så stor mängd pengar på bankkonton. Även om ett finansiellt beslut inte är perfekt (vilket det sällan är), är det ofta bättre än inget alls. Allemansfonder har fått utstå mycket kritik för deras höga kostnader. Men de fick det svenska folket att börja spara i fonder på 80-talet, vilket har gjort många förmögna. Bättre att spara i dyra fonder än att inte spara alls. Det har visat sig att man tjänar på att ha någon typ av exponering mot aktiemarknaden långsiktigt.

Att välja fond är att välja mellan massor av likvärdiga val. Vissa sämre, vissa bättre. Det är inte lätt för experter att urskilja vad som är ett bra eller dåligt fondval. Ännu svårare blir det för genomsnittsspararen där ute. Att behöva välja mellan alla dessa alternativ kan vara en skrämmande uppgift. Ett sätt att undvika decision paralysis är att föreställa sig att man redan har investerat i alla alternativ som finns. Och nu måste välja bort de sämsta alternativen. Nu handlar beslutet istället om att identifiera de investeringsalternativ du inte känner dig bekväm med. “All I want to know is where I’m going to die, so I’ll never go there.” Ännu ett citat från Charlie Munger. Han brukar prata om invertering. Det är ett sätt att vända på problemet. Det kan vara lättare att lösa ett problem om man ser det från andra sidan.

Slutord

De många investeringsalternativ som finns idag ger fler möjligheter och ökad konkurrens. Det är bra. Men när valmöjligheterna blir många, blir besluten svårare. Det kan vara svårt att hantera. Regret aversion innebär att vi kan känna smärtan av en förlust innan vi ens investerat. Decision paralysis kommer till hjärnans undsättning när vi möter för många val. Kom ihåg att ett finansiellt beslut kan vara bättre än inget beslut.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Enkelt beslut.

Foto: Pixabay

Ju fler valmöjligheter vi människor möts av, ju större blir sannolikheten att vi inte gör någonting. Valmöjligheter verkar ge mer ångest än tillfredsställelse. Barry Schwartz kallar det ”The paradox of choice”. Fler valmöjligheter borde göra oss lyckligare, men det verkar leda till motsatsen. Det finns framförallt 2 saker som bidrar till detta. Regret aversion och decision paralysis. Decision paralysis handlar om att vi, när vi ställs inför många val, helt enkelt blir paralyserade. Ju mer komplicerat och viktigt beslutet är desto mer energi tar det av oss. Kräver det för mycket av hjärnans energi väljer vi istället att inte göra någonting. Vilket sällan leder till mer välmående.

Regret aversion innebär, å andra sidan, att vi inte vill ångra beslut efter vi tagit dem. Vi vill inte köpa en aktie bara för att se den gå ner dagarna efter. Du vill inte köpa den där lägenheten på toppen av en potentiell bubbla. Vi gör hellre ingenting och följer prisrörelserna från sidan. Ingenting är värre än smärtan du känner när du inser att du hade rätt från början. Du skulle inte ha satsat pengar i det där bolaget. Precis som du sa. Personer som har varit med om stora förluster på aktiemarknaden kan lida extra mycket av regret aversion. Det kan göra dem än mer försiktiga. Detta fenomen är en del av förklaringen till att många som gör förluster vid stora börskrascher aldrig återvänder till aktiemarknaden.

Dollar-cost averaging

Ett sätt att minimera beslut på aktiemarknaden är att använda sig av dollar-cost averaging. Ett månadssparande helt enkelt. Det handlar om att du, genom att spara samma summa under regelbundna intervaller, kommer få en genomsnittskurs som blir bra över tid. Du är med i både uppgångar och nedgångar, och köper därmed till både höga och låga värderingar. Ett månadssparande blir ett sätt att undvika regret aversion. Vi slipper spendera hjärnans energi på att fundera över om vi investerar på toppen eller botten. Med risk för att inte agera alls.

En vanlig fråga är hur man ska investera en stor summa pengar. Allt på en gång, eller i små delsummor. Det finns studier som visar att det är bättre att investera en större summa direkt, istället för att sprida ut den. Det tillåter pengarna att jobba under längre tid. Men det finns alltså psykologiska fördelar med att sprida köpen. Det tar bort den emotionella biten från dina investeringar och hjälper dig vara disciplinerad. Det blir enklare att motstå tendensen att vilja sälja och köpa på känslosamma grunder. Om börsen skulle stiga eller sjunka kraftigt precis efter du investerat den stora summan, kan det vara svårt att motstå frestelsen.

Ett nära optimalt tillvägagångssätt vid investeringar på aktiemarknaden är det som gör att vi investerar i sunda alternativ, får oss att hålla fast vid dem långsiktigt och gör att vi kan hantera diverse kognitiva biaser under tiden. Ett automatiskt månadssparande kan vara till hjälp.

Fonddjungeln

Ett ökad utbud kring investeringar har lett till ökad konkurrens. Och därmed bättre produkter, till bättre priser. Men att mängden investeringsmöjligheter ökar hjälper inte nödvändigtvis en vanlig sparare. Valen blir för många, och för svåra. Mängden val som finns när det kommer till investeringar är en bidragande orsak till varför det finns en så stor mängd pengar på bankkonton. Även om ett finansiellt beslut inte är perfekt (vilket det sällan är), är det ofta bättre än inget alls. Allemansfonder har fått utstå mycket kritik för deras höga kostnader. Men de fick det svenska folket att börja spara i fonder på 80-talet, vilket har gjort många förmögna. Bättre att spara i dyra fonder än att inte spara alls. Det har visat sig att man tjänar på att ha någon typ av exponering mot aktiemarknaden långsiktigt.

Att välja fond är att välja mellan massor av likvärdiga val. Vissa sämre, vissa bättre. Det är inte lätt för experter att urskilja vad som är ett bra eller dåligt fondval. Ännu svårare blir det för genomsnittsspararen där ute. Att behöva välja mellan alla dessa alternativ kan vara en skrämmande uppgift. Ett sätt att undvika decision paralysis är att föreställa sig att man redan har investerat i alla alternativ som finns. Och nu måste välja bort de sämsta alternativen. Nu handlar beslutet istället om att identifiera de investeringsalternativ du inte känner dig bekväm med. “All I want to know is where I’m going to die, so I’ll never go there.” Ännu ett citat från Charlie Munger. Han brukar prata om invertering. Det är ett sätt att vända på problemet. Det kan vara lättare att lösa ett problem om man ser det från andra sidan.

Slutord

De många investeringsalternativ som finns idag ger fler möjligheter och ökad konkurrens. Det är bra. Men när valmöjligheterna blir många, blir besluten svårare. Det kan vara svårt att hantera. Regret aversion innebär att vi kan känna smärtan av en förlust innan vi ens investerat. Decision paralysis kommer till hjärnans undsättning när vi möter för många val. Kom ihåg att ett finansiellt beslut kan vara bättre än inget beslut.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Enkelt beslut.