Checklista – inte så tråkigt som det låter?

Foto: Pixabay

Det kan finnas en poäng med att ha en checklista när du investerar. Det blir enklare att motivera för sig själv varför man agerar som man gör om man följer en sådan. Har man inga regler alls för sina köp, kan man ju lika gärna köpa aktier helt slumpmässigt. Vilket i och för sig kan visa sig vara en fullgod strategi. Checklistan kan både handla om vilken typ av bolag du vill ha i portföljen och hur portföljen som helhet ska se ut.

Checklistans manifest

Atul Gawande har skrivit boken The Checklist Manifesto. Enligt honom är bra checklistor precisa, direkta och enkla att använda. Det ska alltså vara lättillgängliga så fort man behöver dem. Dåliga checklistor är istället oprecisa och opraktiska att använda. Ett bra exempel som visar på checklistans värde kommer från flygindustrin. Ända sedan checklistor infördes i början på 80-talet har antalet olyckor minskat stadigt. Checklistorna de använder är enkla, ofta bara några få rader. Men det finns olika för olika typer av situationer. Sammantaget täcker de i princip alla olika scenarion som kan uppstå. Piloter har lärt sig att förlita sig på dessa checklistor och därmed vänder de sig till dem när problem uppstår. Checklistor räddar liv.

Världen blir mer och mer komplex. Teknikutvecklingen ökar exponentiellt, precis som ränta-på-ränta. Även om teknik underlättar så blir världen uppbyggd på fler och fler komplexa processer. Det är omöjligt för en enda människa att själv komma ihåg alla detaljer i dessa. Därav blir checklistor allt viktigare för att kunna minnas de nödvändiga stegen.

Aktiemarknaden är också komplex. Det finns flera aspekter att ta hänsyn till. Checklistor kan hjälpa dig fatta bättre beslut. De kan motverka eventuella kognitiva biaser du har när du investerar. Checklistor skyddar oss mot enkla misstag. De påminner oss om vad som är nödvändigt att ta i beaktning kring ett bolag, och dessutom blir strategin mer tydlig.

Checklista för bolag och portföljen

När det gäller att göra checklistan behöver du utgå från dig själv. Förhoppningsvis vet du hur du agerar på börsen. Och hur du vill agera. Har du reflekterat över detta blir det enklare att skapa något som passar just dig. En tumregel är att hålla checklistan till mellan 5 och 9 punkter. Det är inom arbetsminnets begränsning, den mängd information hjärnan kan lagra och bearbeta i stunden.

Exakt hur checklistan för typ av bolag ska se ut är alltså upp till dig att bestämma. Det är du som ska välja aktier baserat på principer som du sätter upp. Men om du ska ägna dig åt stock picking kan det vara bra att sätta upp några bolagsspecifika kriterier och några som är värderingsspecifika. De bolagsspecifika kan till exempel ha att göra med den finansiella styrkan och lönsamheten i bolaget, medan de värderingsspecifika handlar om hur marknaden värderar aktien. Du väljer några kriterier som mäter dessa och försöker komma fram till en rimlig nivå för kriterierna. Det kommer vara tumregler så det behöver inte vara så att alla nivåer passar för alla bolag men det är bra att ha en utgångspunkt. Om något bolag sedan faller utanför ramarna för checklistan så blir det ju en anledning att både ifrågasätta bolaget och hur väl checklistan fungerar för bolaget.

Det kan även vara bra att ha en checklista för hur portföljen som helhet ska se ut. Här kan man fundera på antal bolag i portföljen, hur stor vikt varje innehav ska få ha och hur många branscher och marknader man ska vara exponerad mot. Ska du använda dig av belåning i portföljen kan du även notera en maxnivå för den.

Slutord

Checklistor kan hjälpa oss minimera antalet felbeslut. De kan skydda mot enkla misstag. Därför kan det vara en god idé att ha en eller flera checklistor på 5-9 punkter. Både för typen av bolag i portföljen och hur portföljen ska se ut.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

Foto: Pixabay

Det kan finnas en poäng med att ha en checklista när du investerar. Det blir enklare att motivera för sig själv varför man agerar som man gör om man följer en sådan. Har man inga regler alls för sina köp, kan man ju lika gärna köpa aktier helt slumpmässigt. Vilket i och för sig kan visa sig vara en fullgod strategi. Checklistan kan både handla om vilken typ av bolag du vill ha i portföljen och hur portföljen som helhet ska se ut.

Checklistans manifest

Atul Gawande har skrivit boken The Checklist Manifesto. Enligt honom är bra checklistor precisa, direkta och enkla att använda. Det ska alltså vara lättillgängliga så fort man behöver dem. Dåliga checklistor är istället oprecisa och opraktiska att använda. Ett bra exempel som visar på checklistans värde kommer från flygindustrin. Ända sedan checklistor infördes i början på 80-talet har antalet olyckor minskat stadigt. Checklistorna de använder är enkla, ofta bara några få rader. Men det finns olika för olika typer av situationer. Sammantaget täcker de i princip alla olika scenarion som kan uppstå. Piloter har lärt sig att förlita sig på dessa checklistor och därmed vänder de sig till dem när problem uppstår. Checklistor räddar liv.

Världen blir mer och mer komplex. Teknikutvecklingen ökar exponentiellt, precis som ränta-på-ränta. Även om teknik underlättar så blir världen uppbyggd på fler och fler komplexa processer. Det är omöjligt för en enda människa att själv komma ihåg alla detaljer i dessa. Därav blir checklistor allt viktigare för att kunna minnas de nödvändiga stegen.

Aktiemarknaden är också komplex. Det finns flera aspekter att ta hänsyn till. Checklistor kan hjälpa dig fatta bättre beslut. De kan motverka eventuella kognitiva biaser du har när du investerar. Checklistor skyddar oss mot enkla misstag. De påminner oss om vad som är nödvändigt att ta i beaktning kring ett bolag, och dessutom blir strategin mer tydlig.

Checklista för bolag och portföljen

När det gäller att göra checklistan behöver du utgå från dig själv. Förhoppningsvis vet du hur du agerar på börsen. Och hur du vill agera. Har du reflekterat över detta blir det enklare att skapa något som passar just dig. En tumregel är att hålla checklistan till mellan 5 och 9 punkter. Det är inom arbetsminnets begränsning, den mängd information hjärnan kan lagra och bearbeta i stunden.

Exakt hur checklistan för typ av bolag ska se ut är alltså upp till dig att bestämma. Det är du som ska välja aktier baserat på principer som du sätter upp. Men om du ska ägna dig åt stock picking kan det vara bra att sätta upp några bolagsspecifika kriterier och några som är värderingsspecifika. De bolagsspecifika kan till exempel ha att göra med den finansiella styrkan och lönsamheten i bolaget, medan de värderingsspecifika handlar om hur marknaden värderar aktien. Du väljer några kriterier som mäter dessa och försöker komma fram till en rimlig nivå för kriterierna. Det kommer vara tumregler så det behöver inte vara så att alla nivåer passar för alla bolag men det är bra att ha en utgångspunkt. Om något bolag sedan faller utanför ramarna för checklistan så blir det ju en anledning att både ifrågasätta bolaget och hur väl checklistan fungerar för bolaget.

Det kan även vara bra att ha en checklista för hur portföljen som helhet ska se ut. Här kan man fundera på antal bolag i portföljen, hur stor vikt varje innehav ska få ha och hur många branscher och marknader man ska vara exponerad mot. Ska du använda dig av belåning i portföljen kan du även notera en maxnivå för den.

Slutord

Checklistor kan hjälpa oss minimera antalet felbeslut. De kan skydda mot enkla misstag. Därför kan det vara en god idé att ha en eller flera checklistor på 5-9 punkter. Både för typen av bolag i portföljen och hur portföljen ska se ut.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt.

En reaktion på ”Checklista – inte så tråkigt som det låter?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *