9 mentala modeller för aktiemarknaden

12 juli, 2018OkategoriseradeLudvig Rosenstam Åhman

Charlie Munger tycks ha myntat begreppet mentala modeller. Om inte annat så pratar han varmt om dessa och menar att de har haft en stor inverkan på hans framgång. Att använda mentala modeller är ett sätt att tänka. Det är ett sätt att se på världen. Ett sätt att försöka förenkla stora problem. Det räcker ofta att ha modeller för hur saker fungerar i stort istället för att kunna alla detaljer. Har du sedan ett stort antal modeller kan du ser hur olika saker relaterar till varandra. Det blir ett sätt att se saker från olika perspektiv. Filosofen Allain de Botton ska ha sagt att den största fienden mot bra beslut är att inte se problemet från tillräckligt många perspektiv.

För en man med en hammare ser alla problem ut som en spik. Det är en metafor som Charlie Munger brukar använda. Han pekar på vikten av att ha flera mentala modeller istället för att försöka se världen utifrån en modell. Risken med ett sådant synsätt är att man justerar problemet så att det passar in i modellen, istället för att använda en lämplig modell för att lösa problemet. Det gäller alltså att lära sig en mängd mentala modeller inom olika områden.

9 mentala modeller för aktiemarknaden:

Margin of Safety: Tanken att köpa något till mindre än vad det är värt. Och dessutom kräva en marginal till värdet. Det är en av grundbultarna i värdeinvestering. Om du köper en aktie till samma pris som det värde du har identifierat så är nedsidan större när du gör en felbedömning. Köper du däremot något med en säkerhetsmarginal till ditt förmodade värde finns det utrymme för misstag i dina antaganden. Det är en sund princip. Det är alltid svårt att sia om framtiden. Ger vi oss själva marginal att ha fel kommer vi lindrigare undan om resultatet inte blir som förväntat. Om bolaget börjar gå sämre har du kanske fortfarande betalat ett rimligt pris även under de nya förutsättningarna.
5 Whys: Industrimannen Sakichi Toyoda tog fram en teknik för att försöka förstå grundorsaken till ett problem. Det handlar om att ställa frågan varför. Och fortsätta ställa frågan 5 gånger tills du kommer till själva essensen av något. Man ifrågasätter alltså hela tiden svaret på den föregående frågan. Det är lätt att förlita sig på den första känslan vi får av ett bolag och investera efter den. Om du istället ställer frågan varför 5 gånger innan du köper en aktie kommer du kanske fram till ett svar som du annars inte hade tänkt på. Det får dig att tänka igenom vad som krävs för att just denna aktie ska bli en lyckosam investering. Till exempel multipelexpansion, bibehållen tillväxt eller makroekonomiska faktorer.
Mean reversion: Ingenting varar för evigt, det gäller även på aktiemarknaden. Det brukar visa sig att enskilda aktier rör sig tillbaka till ett typ av medelvärde efter en kraftig uppgång eller nedgång. Detta brukar kallas mean reversion. Aktier kan alltså upp- eller nedvärderas snabbt under vissa tidsperioder men de brukar sedan komma tillbaka till någonstans runt sitt inneboende värde. Detta eviga pendlande kring medelvärdet skapar bra köplägen om man väljer att köpa när aktien har gått ner utan någon egentlig orsak. Du kan alltså köpa aktien innan den rör sig upp mot sitt medelvärde igen.
Circle of Competence: Kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier är det en god idé att hålla sig inom sin egen kompetenscirkel. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som står utanför vår kompetenscirkel är problematiska av två skäl. Dels så vet vi inte så mycket om dem. Och dels har vi en tendens att inte veta hur lite vi faktiskt vet om dem.
Moat: En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika från företag till företag men en större vallgrav gynnar företagets konkurrenskraft på lång sikt. Det finns olika typer av egenskaper i ett företag som kan utgöra en moat. Exempelvis skalfördelar, varumärke eller nätverkseffekter.
20 ticket punch card: Warren Buffett brukar prata om att använda ett ”hålkort” vid investeringar. Det borde göra att urvalsprocessen blir mer noggrann. I början av din investerarkarriär får du ett hålkort med 20 kolumner. Tanken är sedan att du bara kan göra 20 aktieköp under livet och aldrig sälja. Därmed kommer du inte ta lika lätt på dina beslut om vilka aktier du ska välja. Det kan fungera för livet i övrigt också. Viktiga beslut är antingen ett solklart ja. Eller ett nej.
Mr. Market: Detta är en person som beskrivs i boken The intelligent Investor. Mr. Market är manodepressiv. Ena dagen är han positiv och vill bara sälja företag till höga priser. Andra dagen är han ledsen och vill sälja samma företag till reapriser. Mr. Market är något av en legendarisk gestaltning av aktiemarknaden. Kontentan är att marknaden är oförutsägbar och vi måste agera utifrån de priser den erbjuder oss.
Opportunity cost: Alternativkostnader existerar överallt. Vår tid på jorden är begränsad. Det är vår viktigaste resurs. Om du spenderar din tid på en sak har det en alternativkostnad i form av samma tid du hade kunnat spendera på något annat. Att göra en sak betyder alltså ofta att vi inte kan göra en annan. När du väljer att spendera dina pengar blir det en alternativkostnad jämfört med om du hade investerat pengarna istället. Denna kostnad blir dessutom stor över tid, till följd av på ränta-på-ränta effekten.
Compounding: Eller ränta-på-ränta. Albert Einstein ska ha sagt att det är världens åttonde underverk. Eller så sa han aldrig det. Oavsett så är det ett starkt koncept. Det går ut på att du får ränta på de pengar som du tjänar in i ränta varje år. Ökningen sker exponentiellt, inte linjärt. Ökningen blir alltså större för varje år som går. Konceptet fungerar inte bara för investeringar utan gäller även andra områden. Exempelvis inlärning. Ju mer du lär dig desto enklare är det att ta in ny information då din hjärna enklare kan associera mellan olika ämnen.

Slutord:

Mentala modeller är ett sätt att förenkla stora problem. Dessa modeller gör att du enklare kan se helheten istället för att enbart fokusera på detaljer. Det gäller att ha flera modeller. Annars löper du risken att försöka få alla problem att passa just din modell. Det kan leda till dåliga beslut. Mentala modeller lär dig alltså att se saker från olika perspektiv.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Bredda perspektivet.

9 mentala modeller för aktiemarknaden:

Margin of Safety: Tanken att köpa något till mindre än vad det är värt. Och dessutom kräva en marginal till värdet. Det är en av grundbultarna i värdeinvestering. Om du köper en aktie till samma pris som det värde du har identifierat så är nedsidan större när du gör en felbedömning. Köper du däremot något med en säkerhetsmarginal till ditt förmodade värde finns det utrymme för misstag i dina antaganden. Det är en sund princip. Det är alltid svårt att sia om framtiden. Ger vi oss själva marginal att ha fel kommer vi lindrigare undan om resultatet inte blir som förväntat. Om bolaget börjar gå sämre har du kanske fortfarande betalat ett rimligt pris även under de nya förutsättningarna.
5 Whys: Industrimannen Sakichi Toyoda tog fram en teknik för att försöka förstå grundorsaken till ett problem. Det handlar om att ställa frågan varför. Och fortsätta ställa frågan 5 gånger tills du kommer till själva essensen av något. Man ifrågasätter alltså hela tiden svaret på den föregående frågan. Det är lätt att förlita sig på den första känslan vi får av ett bolag och investera efter den. Om du istället ställer frågan varför 5 gånger innan du köper en aktie kommer du kanske fram till ett svar som du annars inte hade tänkt på. Det får dig att tänka igenom vad som krävs för att just denna aktie ska bli en lyckosam investering. Till exempel multipelexpansion, bibehållen tillväxt eller makroekonomiska faktorer.
Mean reversion: Ingenting varar för evigt, det gäller även på aktiemarknaden. Det brukar visa sig att enskilda aktier rör sig tillbaka till ett typ av medelvärde efter en kraftig uppgång eller nedgång. Detta brukar kallas mean reversion. Aktier kan alltså upp- eller nedvärderas snabbt under vissa tidsperioder men de brukar sedan komma tillbaka till någonstans runt sitt inneboende värde. Detta eviga pendlande kring medelvärdet skapar bra köplägen om man väljer att köpa när aktien har gått ner utan någon egentlig orsak. Du kan alltså köpa aktien innan den rör sig upp mot sitt medelvärde igen.
Circle of Competence: Kan kanske vara den mentala modell som Charlie Munger och Warren Buffett oftast förespråkar. Om man ska investera i enskilda aktier är det en god idé att hålla sig inom sin egen kompetenscirkel. Alla har något område där de är mer kunniga än de flesta. Använd det. Saker som står utanför vår kompetenscirkel är problematiska av två skäl. Dels så vet vi inte så mycket om dem. Och dels har vi en tendens att inte veta hur lite vi faktiskt vet om dem.
Moat: En moat, eller vallgrav, är en symbol för hur ett företag kan liknas vid ett slott som skyddas av vallgraven runtomkring. Warren Buffett brukar prata om moats som en viktig del av Berkshire Hathaways investeringsfilosofi. Moats är de egenskaper som ger företaget långsiktiga konkurrensfördelar och därmed skyddar bolaget från konkurrenter. Storleken på vallgraven är olika från företag till företag men en större vallgrav gynnar företagets konkurrenskraft på lång sikt. Det finns olika typer av egenskaper i ett företag som kan utgöra en moat. Exempelvis skalfördelar, varumärke eller nätverkseffekter.
20 ticket punch card: Warren Buffett brukar prata om att använda ett ”hålkort” vid investeringar. Det borde göra att urvalsprocessen blir mer noggrann. I början av din investerarkarriär får du ett hålkort med 20 kolumner. Tanken är sedan att du bara kan göra 20 aktieköp under livet och aldrig sälja. Därmed kommer du inte ta lika lätt på dina beslut om vilka aktier du ska välja. Det kan fungera för livet i övrigt också. Viktiga beslut är antingen ett solklart ja. Eller ett nej.
Mr. Market: Detta är en person som beskrivs i boken The intelligent Investor. Mr. Market är manodepressiv. Ena dagen är han positiv och vill bara sälja företag till höga priser. Andra dagen är han ledsen och vill sälja samma företag till reapriser. Mr. Market är något av en legendarisk gestaltning av aktiemarknaden. Kontentan är att marknaden är oförutsägbar och vi måste agera utifrån de priser den erbjuder oss.
Opportunity cost: Alternativkostnader existerar överallt. Vår tid på jorden är begränsad. Det är vår viktigaste resurs. Om du spenderar din tid på en sak har det en alternativkostnad i form av samma tid du hade kunnat spendera på något annat. Att göra en sak betyder alltså ofta att vi inte kan göra en annan. När du väljer att spendera dina pengar blir det en alternativkostnad jämfört med om du hade investerat pengarna istället. Denna kostnad blir dessutom stor över tid, till följd av på ränta-på-ränta effekten.
Compounding: Eller ränta-på-ränta. Albert Einstein ska ha sagt att det är världens åttonde underverk. Eller så sa han aldrig det. Oavsett så är det ett starkt koncept. Det går ut på att du får ränta på de pengar som du tjänar in i ränta varje år. Ökningen sker exponentiellt, inte linjärt. Ökningen blir alltså större för varje år som går. Konceptet fungerar inte bara för investeringar utan gäller även andra områden. Exempelvis inlärning. Ju mer du lär dig desto enklare är det att ta in ny information då din hjärna enklare kan associera mellan olika ämnen.

Slutord:

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Bredda perspektivet.