80/20 kognitiva biaser

Foto: Pixabay

80/20 principen (paretoprincipen) innebär att 80 procent av resultatet kommer från 20 procent av insatserna. I en aktieportfölj brukar man säga att 20 procent av portföljens innehav står för 80 procent av den totala avkastningen. Ett annat exempel är att du använder 20 procent av dina kläder 80 procent av tiden. Vilket innebär att du kanske skulle skära ner på shoppandet lite. Ofta kommer 80 procent av ett företags omsättning från 20 procent av dess kunder. I det fallet kan det vara värt att lägga extra fokus på dessa kunder. Det är just så man ska använda principen. Fundera över de insatser som får störst resultat och fokusera på dem. När det kommer till att lära sig ett ämne innebär det att du ska fokusera på det som är mest användbart i praktiken.

Mentala genvägar

Psykologi är bland det viktigaste att ha koll på som investerare. Det är bra att veta hur man själv fungerar när man ställs inför olika typer av beslut. Det är dessutom viktigt att förstå hur marknaden agerar utifrån psykologiska faktorer. Några vanligt förekommande misstag på aktiemarknaden kommer från kognitiva biaser. Kognitiva biaser är mentala genvägar. Hjärnan gör allt för att spara energi. Ett sätt att göra det är genom att förenkla informationen som vi bearbetar varje dag. Istället för att utgå ifrån helheten kan vi istället använda oss av tumregler som gör beslutsfattandet enklare. Problemet är bara att dessa förenklingar ibland gör att vi bedömer situationer felaktigt och därmed fattar dåliga beslut. Nedan följer en lista med 20  procent av de kognitiva biaser som du kommer stöta på 80 procent av tiden när du agerar på aktiemarknaden.

80/20 kognitiva biaser:
  • Home bias: Vår tendens att föredra lokala aktier framför globala. Sverige utgör endast 1 procent av ett globalt index. Trots det består många av våra portföljer framförallt av svenska bolag. Vi känner oss komfortabla med det bekanta och obekväma med det okända.
  • Loss aversion: Det sägs att smärtan att förlora pengar upplevs ungefär dubbelt så starkt som nöjet av att vinna. Så länge du håller kvar vid en aktie finns det ju fortfarande en chans att ”vinna” tillbaka pengarna. Och du slipper samtidigt uppleva smärtan av att förlora. Det finns en evolutionär förankring. I jägare-samlare samhället kunde ett dumt misstag innebära döden. De mer riskaverta överlevde. Vi är deras ättlingar.
  • Anchoring: Vi sätter omedvetet upp mentala ankare kopplade till vad aktier har kostat tidigare. Om vi har köpt en aktie för 100 kr har vi en tendens att utgå ifrån att det är det korrekta värdet. Allt under 100 kr är därför billigt och allt över är dyrt. Försäljare utnyttjar ofta mentala ankare i from av ett högt utgångspris. För att sedan kunna erbjuda riktigt bra rabatter som egentligen inte är så bra. Ju mer osäkra vi är på värdet, desto större blir behovet av ankare. Just därför är de ett återkommande fenomen på aktiemarknaden.
  • Self attribution bias: Vi identifierar bra aktier på grund av vår skicklighet. Vi råkar investera i dåliga aktier på grund av oväntade händelser som vi själva inte kan rå över. Vi har alltså en tendens att överskatta vår egen förmåga. När ett bolag går bra är det på grund av deras fantastiska ledning, när det går dåligt beror det på vädret.
  • Confirmation bias: Innebär att vi hela tiden letar efter information som stärker vår egen tes. När du köper en aktie vill du i efterhand få bekräftelse på att det var ett bra beslut och letar därför efter information som talar för beslutet. Detta blir tyvärr ett problem när det senare visar sig att det var dåligt beslut. Enligt Warren Buffett är vi människor som bäst på  att tolka information så att vår uppfattning håller sig intakt.
  • Endowment effect: Vår tendens att värdera saker högre om vi äger dem jämfört med om vi inte gör det. Vi tycker gärna oproportionerligt mycket bättre om bolag vi äger jämfört med liknande bolag som vi inte äger. Vid en budgivning på en lägenhet blir det svårare och svårare för oss att släppa taget ju längre i processen vi kommer. Om vi börjar närma oss slutet värderar vi lägenheten högre då det i praktiken känns som att vi äger den.
  • Hindsight bias: Denna bias handlar om att vi gärna är efterkloka. Det är enkelt att i efterhand säga att vi hade förutsett en akties nedgång om vi hade ägt den. Saker ser alltid mer förutsägbara ut efter det hände. Det är till exempel färre och färre som anser att det var konstigt att Trump blev vald till president. Men på förhand var det helt otänkbart för många. Hindsight bias får oss att anta att vi är bättre prognosmakare än vi egentligen är. Därför kan det vara bra att föra någon typ av dagbok med tankar inför varje aktieköp.
  • Information bias: Handlar om att vi bedömer värdet av information felaktigt. Exempelvis antar vi att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Ett annat exempel är när en grupp studenter i Chicago och München fick svara på samma fråga: har San Diego eller San Antonio flest invånare? Bara 62 % av studenterna i Chicago gav rätt svar medan alla i München svarade rätt. De valde San Diego för att det är en mer välkänd stad. Det finns en illusion om att mer information alltid leder till bättre beslut.
  • Survivorship bias: Innebär att vi bara uppmärksammar det som fortlever och inte det som upphör. För varje enskilt bolag som blir en riktigt vinnare kommer det finnas ännu fler förlorare. Om vi bara minns vinnarna blir bilden skev. Fenomenet är relativt vanligt på fondmarknaden där fonder som läggs ned inte längre tas med i bedömningen av fondbolaget. Det gör att utvecklingen hos de kvarvarande (bättre) fonderna får uppmärksamheten.
  • Recency bias: Att tro att något som just hände kommer fortsätta hända är ett annat fel vi gör. Vi gillar mönster och har korta minnen. När aktiemarknaden sjönk kraftigt under finanskrisen 2008 följdes det av flera år med prognoser om nya fall. Det var få som sa:  ”marknader tenderar att återhämta sig över tid och hela tiden gå mot nya höjder”. Mer populärt var: ”marknader kan falla kraftigt och dessa fall kan göra väldigt ont”.
  • Social proof:  Även kallat flockbeteende. Individer tror att de agerar korrekt när de agerar som andra människor. Vi har en tendens att sälja om alla andra säljer och köpa om alla andra köper. Beteendet gör ofta att man köper dyrt och säljer billigt. Det är på toppen det ser som bäst ut och på botten det ser som sämst ut. Om en miljon människor gör något dumt, är det fortfarande dumt.
Slutord:

80/20 principen går att applicera på många områden. Principen handlar om att fokusera på vad som är viktigt. När det kommer till kognitiva biaser finns det några som har extra stor betydelse för dina investeringar. Har du koll på dessa har du kommit en bit på vägen till bättre beslutsfattande.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Fler biaser utlovas.

Foto: Pixabay

80/20 principen (paretoprincipen) innebär att 80 procent av resultatet kommer från 20 procent av insatserna. I en aktieportfölj brukar man säga att 20 procent av portföljens innehav står för 80 procent av den totala avkastningen. Ett annat exempel är att du använder 20 procent av dina kläder 80 procent av tiden. Vilket innebär att du kanske skulle skära ner på shoppandet lite. Ofta kommer 80 procent av ett företags omsättning från 20 procent av dess kunder. I det fallet kan det vara värt att lägga extra fokus på dessa kunder. Det är just så man ska använda principen. Fundera över de insatser som får störst resultat och fokusera på dem. När det kommer till att lära sig ett ämne innebär det att du ska fokusera på det som är mest användbart i praktiken.

Mentala genvägar

Psykologi är bland det viktigaste att ha koll på som investerare. Det är bra att veta hur man själv fungerar när man ställs inför olika typer av beslut. Det är dessutom viktigt att förstå hur marknaden agerar utifrån psykologiska faktorer. Några vanligt förekommande misstag på aktiemarknaden kommer från kognitiva biaser. Kognitiva biaser är mentala genvägar. Hjärnan gör allt för att spara energi. Ett sätt att göra det är genom att förenkla informationen som vi bearbetar varje dag. Istället för att utgå ifrån helheten kan vi istället använda oss av tumregler som gör beslutsfattandet enklare. Problemet är bara att dessa förenklingar ibland gör att vi bedömer situationer felaktigt och därmed fattar dåliga beslut. Nedan följer en lista med 20  procent av de kognitiva biaser som du kommer stöta på 80 procent av tiden när du agerar på aktiemarknaden.

80/20 kognitiva biaser:
  • Home bias: Vår tendens att föredra lokala aktier framför globala. Sverige utgör endast 1 procent av ett globalt index. Trots det består många av våra portföljer framförallt av svenska bolag. Vi känner oss komfortabla med det bekanta och obekväma med det okända.
  • Loss aversion: Det sägs att smärtan att förlora pengar upplevs ungefär dubbelt så starkt som nöjet av att vinna. Så länge du håller kvar vid en aktie finns det ju fortfarande en chans att ”vinna” tillbaka pengarna. Och du slipper samtidigt uppleva smärtan av att förlora. Det finns en evolutionär förankring. I jägare-samlare samhället kunde ett dumt misstag innebära döden. De mer riskaverta överlevde. Vi är deras ättlingar.
  • Anchoring: Vi sätter omedvetet upp mentala ankare kopplade till vad aktier har kostat tidigare. Om vi har köpt en aktie för 100 kr har vi en tendens att utgå ifrån att det är det korrekta värdet. Allt under 100 kr är därför billigt och allt över är dyrt. Försäljare utnyttjar ofta mentala ankare i from av ett högt utgångspris. För att sedan kunna erbjuda riktigt bra rabatter som egentligen inte är så bra. Ju mer osäkra vi är på värdet, desto större blir behovet av ankare. Just därför är de ett återkommande fenomen på aktiemarknaden.
  • Self attribution bias: Vi identifierar bra aktier på grund av vår skicklighet. Vi råkar investera i dåliga aktier på grund av oväntade händelser som vi själva inte kan rå över. Vi har alltså en tendens att överskatta vår egen förmåga. När ett bolag går bra är det på grund av deras fantastiska ledning, när det går dåligt beror det på vädret.
  • Confirmation bias: Innebär att vi hela tiden letar efter information som stärker vår egen tes. När du köper en aktie vill du i efterhand få bekräftelse på att det var ett bra beslut och letar därför efter information som talar för beslutet. Detta blir tyvärr ett problem när det senare visar sig att det var dåligt beslut. Enligt Warren Buffett är vi människor som bäst på  att tolka information så att vår uppfattning håller sig intakt.
  • Endowment effect: Vår tendens att värdera saker högre om vi äger dem jämfört med om vi inte gör det. Vi tycker gärna oproportionerligt mycket bättre om bolag vi äger jämfört med liknande bolag som vi inte äger. Vid en budgivning på en lägenhet blir det svårare och svårare för oss att släppa taget ju längre i processen vi kommer. Om vi börjar närma oss slutet värderar vi lägenheten högre då det i praktiken känns som att vi äger den.
  • Hindsight bias: Denna bias handlar om att vi gärna är efterkloka. Det är enkelt att i efterhand säga att vi hade förutsett en akties nedgång om vi hade ägt den. Saker ser alltid mer förutsägbara ut efter det hände. Det är till exempel färre och färre som anser att det var konstigt att Trump blev vald till president. Men på förhand var det helt otänkbart för många. Hindsight bias får oss att anta att vi är bättre prognosmakare än vi egentligen är. Därför kan det vara bra att föra någon typ av dagbok med tankar inför varje aktieköp.
  • Information bias: Handlar om att vi bedömer värdet av information felaktigt. Exempelvis antar vi att ju mer information vi inhämtar om en aktie desto bättre. Även när den sista mängden information är irrelevant för beslutet. Ett annat exempel är när en grupp studenter i Chicago och München fick svara på samma fråga: har San Diego eller San Antonio flest invånare? Bara 62 % av studenterna i Chicago gav rätt svar medan alla i München svarade rätt. De valde San Diego för att det är en mer välkänd stad. Det finns en illusion om att mer information alltid leder till bättre beslut.
  • Survivorship bias: Innebär att vi bara uppmärksammar det som fortlever och inte det som upphör. För varje enskilt bolag som blir en riktigt vinnare kommer det finnas ännu fler förlorare. Om vi bara minns vinnarna blir bilden skev. Fenomenet är relativt vanligt på fondmarknaden där fonder som läggs ned inte längre tas med i bedömningen av fondbolaget. Det gör att utvecklingen hos de kvarvarande (bättre) fonderna får uppmärksamheten.
  • Recency bias: Att tro att något som just hände kommer fortsätta hända är ett annat fel vi gör. Vi gillar mönster och har korta minnen. När aktiemarknaden sjönk kraftigt under finanskrisen 2008 följdes det av flera år med prognoser om nya fall. Det var få som sa:  ”marknader tenderar att återhämta sig över tid och hela tiden gå mot nya höjder”. Mer populärt var: ”marknader kan falla kraftigt och dessa fall kan göra väldigt ont”.
  • Social proof:  Även kallat flockbeteende. Individer tror att de agerar korrekt när de agerar som andra människor. Vi har en tendens att sälja om alla andra säljer och köpa om alla andra köper. Beteendet gör ofta att man köper dyrt och säljer billigt. Det är på toppen det ser som bäst ut och på botten det ser som sämst ut. Om en miljon människor gör något dumt, är det fortfarande dumt.
Slutord:

80/20 principen går att applicera på många områden. Principen handlar om att fokusera på vad som är viktigt. När det kommer till kognitiva biaser finns det några som har extra stor betydelse för dina investeringar. Har du koll på dessa har du kommit en bit på vägen till bättre beslutsfattande.

➤ Prenumerera gärna på mitt Nyhetsbrev. Helt kostnadsfritt. Fler biaser utlovas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *